Riksbanken meddelar sitt nästa räntebesked i morgon torsdag och har tidigare flaggat för en höjning från minus 0,25 procent till 0. En del analytiker tycker att det är dålig timing med tanke på att konjunkturen viker, medan andra anser att det är hög tid att lämna minusräntan som Riksbanken haft under flera års tid. 

Det känns som att det här är första gången på oerhört länge där analytiker har helt olika uppfattningar om hur Riksbanken bör agera. Jag kan inte påminna mig när det senast var något liknande läge, kan du?
– Nej, jag håller med. Anledningen är att det är så otroligt svårt att definitivt beskriva vad effekterna av negativ ränta har varit. Om vi hade vetat vad effekterna är hade analytikerna kommit till samma slutsats, säger Peder Beck-Friis, som är både förvaltare och analytiker på Pimco.  

– Många av de negativa effekterna av negativ ränta tar tid att filtreras ut i ekonomin och tar flera år, fortsätter Peder Beck-Friis, vars arbetsgivare förvaltar tillgångar på runt 1 880 miljarder dollar.  

Han tar som exempel att negativ ränta under några år inte borde skada banksystemet särskilt mycket men om räntan är negativ under fem till tio års tid bör det få skadliga effekter både på pensionssystemet och banksystemet. 

– När man läser vad analytiker säger är det många som har väldigt fina beskrivningar, men det är svårt att ha data som bygger upp argumenten. Det är därför analytikerna har delade uppfattningar, säger Peder Beck-Friis. 

Idag har fem centralbanker i världen negativ ränta, förutom Riksbanken gäller det även ECB samt Japan, Schweiz och Danmark, med negativa effekter för banksystemet. 

– Om du tittar på bankerna i Europa och Japan har de försvagats ganska rejält sedan räntan blivit negativ.

Pensionsbolag, som får ökade skulder till pensionärerna av lägre marknadsräntor, kan ta skada av negativa räntor. Dessutom finns det, enligt Peder Beck-Friis, en tendens till ökat sparande i länder med negativ ränta, vilket är tvärtemot syftet med negativ ränta.

– Vår bedömning är att på sikt är negativa nominella räntor mer skadliga än gynnsamma med tanke på negativa effekter på banksystemet, säger Peder Beck-Friis. 

Riksbanken höjer troligtvis främst för att man är orolig för de långsiktiga effekterna av negativ nominell ränta på svensk ekonomi, enligt Peder Beck-Friis. 

– Jag tycker det är rätt att man lämnar negativ ränta med tanke på att det har skadliga effekter på banksystemet, pensionssystemet och vi har även sett vissa tendenser att sparandet i Sverige har ökat. Men samtidigt kan det på lång sikt finnas en risk att marknaden tappar förtroendet för Riksbankens inflationsmål och då kan situationen bli mycket allvarlig. 

Om Riksbanken meddelar en höjning i morgon, tror du att de andra centralbankerna med negativ ränta kommer att följa efter?
– Vi ser inga sådana tendenser i Schweiz och Japan. Det har varit en viss diskussion om man kan se något liknande i ECB, men vi tror inte att ECB kommer att följa Riksbanken i närtid.