Lena Nitz, expert på brottslighet hos Svensk Näringsliv

Vad behöver göras, och var ska ansvaret ligga?
– Det är staten som har det yttersta ansvaret för kampen mot kriminaliteten. Förutom att skärpa kriminalpolitiken tycker jag att det behövs ett större brottsförebyggande perspektiv.  

– Vad gäller gängkriminalitet och skjutningar behöver man se helheten av brottsproblematiken för att komma till rätta med situationen. Vi behöver till exempel ställa den kriminella ekonomin i centrum och undvika att skjutningarna och narkotikabrottsligheten överskuggar andra brottsproblem. Vi behöver nya vägar framåt, där politiken, näringslivet och polisen arbetar tillsammans.

– Företagen exploateras idag dubbelt, då de dels används som brottsverktyg och dels utsätts för brott. Ett större samarbete skulle ge effekter mot den organiserade brottslighetens handlingsutrymme och samtidigt stärka bilden av svenska företag. Dessutom skulle de motverka snedvriden konkurrens och leda till att färre företag drabbas av kriminalitet.

Vad kan näringslivet bidra med?
– Näringslivet tar ett stort ansvar när det gäller att förebygga angrepp mot de egna systemen eller varorna. Medvetenheten om effektiviteten av förebyggande åtgärder har också ökat på senare år, och inom delar av näringslivet har man under lång tid genomfört omfattande brottsförebyggande åtgärder.

– Att människor har ett jobb att gå till kan också påverka brottsligheten genom att öka alternativkostnaden för kriminellt beteende, hålla individer borta från att begå brott medan de är på jobbet samt minska ekonomiska problem genom att tillhandahålla en inkomst. Genom att erbjuda praktikplatser, lärlingsprogram eller anställningar till unga människor, inklusive de som riskerar att dras in i kriminalitet, kan näringslivet erbjuda en väg till sysselsättning och ge dem positiva alternativ. Näringslivet kan samarbeta med skolor och utbildningsinstitutioner för att främja yrkesutbildning och karriärutveckling. 

När tror du att trenden kan vända?
– Det finns ingen quick fix utan detta är ett långsiktigt idogt arbete och det kommer att ta tid. Det förutsätter dock ett helt annat nära samarbete mellan den offentliga och den privata sektorn.

Bettina Kashefi, kanslichef hos Kommissionen för Skattenytta

Vad behöver göras, och var ska ansvaret ligga?
– Det är viktigt att se till skattenyttan, det vill säga sätta in resurser där de har bästa möjliga effekt. Enbart att tillföra nya resurser duger inte. Även om det kanske låter som en floskel så tror jag att det är viktigt att se till helheten och att man måste arbeta på flera plan – både här och nu parallellt med ett långsiktigt preventivt arbete. Här måste samhällets repressiva delar sättas in där de andra har misslyckats och vice versa. Polisens, socialtjänstens, skolans och den enskildes ansvar måste gå hand i hand och också tydliggöras. 

– Det handlar också om att eliminera verksamhet som inte bidrar eller gör nytta och att tillföra sådan verksamhet som har effekt. Lite som man gör i näringslivet, men utifrån hela samhällets perspektiv. Ett slags Lean för offentlig sektor. 

Vad kan näringslivet bidra med?
– För att näringslivet ska kunna fungera så är det trygga samhället centralt, liksom offentlig service av god kvalitet. Det finns en ömsesidighet mellan den offentliga sektorn och näringslivet – ingen kan existera utan den andra. Näringslivet genererar resurser i form av intäkter till det offentliga. Det offentliga har ansvar för välfärdstjänster, utbildning, infrastruktur och trygghet som är fundamentalt för att näringslivet ska kunna fungera, attrahera kompetens och vara konkurrenskraftigt.

– Näringslivet kan bidra på många olika sätt, inte minst genom att skapa en mångfald inom sektorer som traditionellt varit offentliga. Att öppna upp för konkurrens skapar möjlighet att lära av varandra och skapa möjlighet till ständiga förbättringar. Näringslivet kan också bidra till det viktigaste av allt, nämligen att hyvla ner trösklarna för att komma in på arbetsmarknaden och skapa möjligheter för att fler ska kunna försörja sig på hederligt arbete.

När tror du att trenden kan vända?
– Man bör nog utgå från att det finns risk att det blir värre innan det vänder. Det är knappast någon överdrift att säga att utvecklingen är oroväckande. Straffskärpningar kan sannolikt ha effekt på den grövre brottsligheten relativt snabbt, medan åtgärder inom socialtjänst och skola med mera kommer att ta längre tid. Vill bara hänvisa till den första punkten, nämligen att om vi ska vända utvecklingen så måste vi se till helheten. Och det är först när vi etablerat ett synsätt som bidrar till helheten som vi kan få en förändring.