Svensk ekonomi befinner sig i en högkonjunktur sedan 2016. Nu verkar dock toppen vara passerad och tillväxten börjar mattas av, det visar Svenskt Näringslivs senaste konjunkturrapport.

En osäker internationell utveckling liksom en rad inhemska faktorer påverkar vår ekonomi. Även om räntorna förblir låga ur ett historiskt perspektiv ger även mindre räntehöjningar effekt på hushållens konsumtion och försiktighetssparande. Den minskade efterfrågan på nyproduktion ger en rejäl inbromsning i bostadsinvesteringar. Sammantaget förväntas detta ge en tillväxt om 2,4 procent i år, 1,8 procent 2019 och 1,7 procent 2020, konstaterar chefekonom Bettina Kashefi.

– Det finns ovanligt många osäkerhetsfaktorer, inte minst i omvärlden just nu. Men det finns också positiva faktorer som till exempel en mycket långsam ränteuppgång och en stark amerikansk ekonomi, så huvudscenariot är en ganska normal konjunkturavmattning, säger hon.

Ett problem för svensk ekonomin är den svaga utvecklingen av BNP per capita. Att Sverige tappar mark jämfört med toppnationerna är oroande. Tillväxten per person är nere på lika låga nivåer som under de problematiska åren under 70- och 80-talen. Till del drivs detta av stor befolkningsökning men också av en svag utveckling av produktiviteten, framgår av rapporten.

– På lång sikt är utvecklingen av BNP per capita avgörande för vårt välstånd. Även om Sverige ligger relativt väl till i olika internationella rankingar av företagsklimat behöver vi jobba med de delar där vi presterar sämre, som skatter och arbetsmarknadens funktionssätt. Här behövs strukturreformer, säger Bettina Kashefi i en kommentar till rapporten.

Även globalt dämpas tillväxten. Handelshinder och risken för ett handelskrig mellan USA och Kina minskar den internationella handeln. Andra kännetecken är stor osäkerhet kring Storbritanniens utträde ur EU och marknadens låga förtroende för de italienska statsfinanserna.