Forskare: "Styrräntan borde ha höjts tidigare"

Styrräntan borde ha höjts redan i februari ifjol, då Stefan Ingves fortfarande var riksbankschef. Därtill borde Riksbanken ha sålt av värdepapper tidigare, skriver riksdagen i ett pressmeddelande.

Bakom rapporten står professor John Hassler, professor Per Krusell och docent Anna Seim. Rapporten är den första i sitt slag och utgör ett underlag för finansutskottets årliga utvärdering av Riksbankens måluppfyllelse för penningpolitiken.

John Hassler ingår också i expertgruppen som fått i uppdrag att utreda amorteringskravet.

Kritiken stannar inte där. Riksbanken får även underkänt i egenskap av prognosmakare.

”Riksbankens inflationsprognoser var undermåliga, även med hänsyn tagen till den stora osäkerhet som förelåg”, skriver riksdagen.

Det är något som Danske Banks chefsekonom Michael Grahn reagerar starkt på:

”Kritiken om prognosfelen är fullständigt missvisande och tyder bara på att kritikerna inte gör prognoser själva. Det fanns INGEN prognosmakare som hade 10 procent inflation i siktet,” skriver han i ett inlägg på Twitter.

Riksbankschefen Erik Thedéen kommer att frågas ut i en öppen utfrågning i finansutskottet den 30 maj. Medverkar gör då också vice riksbankscheferna Anna Breman, Per Jansson och Martin Flodén, så även rapportförfattarna.

Riksbanken började höja räntan i maj 2022 från 0 till 0,25 procent. Nu ligger den svenska styrräntan på 3,5 procent.

Forskarna tillägger att Riksbanken, under Stefan Ingves ledning, ändå lyckades etablera trovärdighet i fjol för själva inflationsmålet om 2 procent. Detta trots att KPIF-inflationen då låg i genomsnitt på 7,7 procent.