Frågan är vem som har underpresterat när kursen dippar

Tragedy of the commons, på svenska översatt till Allmänningarnas tragedi, handlar om situationer där något som är bra för den enskilda snabbt urartar till att bli dåligt för kollektivet, som ett fiskevatten där alla fritt får fiska med påföljden att vattnet snart är utfiskat.  Allmänningen, the commons, var också betesmarken i en by där det var fritt fram för alla bybor att låta sina får gå och beta. Alltid fanns det plats för ett får till, men en dag var allmänningen avbetad. Och därmed värdelös. Byborna förstod säkert att det låg i farans riktning att just det skulle sluta så, men incitamentet att själv avstå fanns inte.

Metaforen om betesmarken dyker upp i mitt huvud när jag läser om alla bolag som introducerades på börsen förra året och nu, ett år senare, handlas under teckningskursen. I några fall 70 procent under.

Stockholmsbörsen steg med 35 procent förra året. Det gör 2021 till det bästa börsåret sedan 2009 och 143 bolag kände sig i fjol kallade att rikta ett erbjudande till allmänheten. Det sägs att kön var så lång att bankerna tvingades tacka nej till uppdrag – de hann inte med.  Och tur var kanske det.

Att bankerna har incitament för att driva bolag till börsen behöver man inte vara konspiratorisk för att förstå. Ej heller att den som lockar med högst P/e tal vinner uppdraget.

Teckningskursen ska ta en rad hänsyn utöver vad fundamenta ger vid handen. Aktieägarna vill ha en hög värdering, vd ser gärna att kursen sätts lägre. Efter första handelsdagen vill den rådgivande banken helst att kursen ska öka något, men inte för mycket – då har man ju räknat fel och aktieägarna blir frustrerade. Backar kursen, däremot, heter det snart att bolaget har underpresterat.

Ett noterat bolag är ett exponerat bolag där företagsledningen bör ha drivkraften att själv sätta bilden av sin verksamhet. Då duger det inte att ha svävande svar om hållbarhet, att framhålla att man ska vara en Thought leader och vikten av att ha nöjda medarbetare. Vill man vara en trovärdig avsändare måste man ha en begriplig affärsmodell och samtidigt kunna beskriva hur, och med vilka resurser, uppsatta mål ska nås. Jämförs man med rätt peers? Har man rätt KPI:er? Har man marknadens förtroende?  Har man tidigare överlovat, men underpresterat?

Aktiekursen kan man som vd inte göra så mycket åt, men med robusta svar även på de svåra frågorna kan man iallafall stå rak i ryggen när löpsedeln ropar underpresterare.  Åtminstone fram tills det är dags att ta in nya pengar.

Kristina Windrup Olander
Rådgivare finansiell kommunikation på Geelmuyden Kiese