När Realtid möter den japanska nationalekonomen Naoyuki Yoshino lyser ett budskap starkare än alla andra. Vi behöver växla upp samarbetet mellan Japan och EU.
Ekonomen som vill skriva om läroböckerna: "USA är inte idealet"
Professor Yoshino besöker Sverige för att föreläsa om Japans nya ekonomiska inriktning under premiärminister Sanae Takaichi. Dagen därpå bjuds Realtid in av Japans ambassad till Europeiska institutet för Japanstudier för att intervjua honom.
Efter en kärnfull redogörelse för Japans ekonomiska utmaningar och landets nya ekonomiska politik kommer vi in på nästa stora fråga. Hur kan Japan och Europa bygga en gemensam framtid?
Starkare kopplingar mellan Europa och Japan
Det är svårt att prata om makroekonomi i dag utan att prata om det gigantiska geopolitiska skiftet som världen ser. Vita huset har lagt om utrikespolitiken på ett sätt som tvingat alla att tänka om.
”USA har alltid varit modellen vi ska följa, men under president Donald Trump verkar det inte vara så längre, till exempel gällande miljöpolitik”, säger professor Yoshino.
Han menar att starkare band mellan likasinnade länder är den självklara vägen framåt. Något han själv driver på, bland annat genom sitt arbete med Europeiska institutet för Japanstudier.
“Vi måste skapa starkare kopplingar mellan Europa och Japan för att hitta en idealisk riktning.”
Vi frågar om det finns några lärdomar att dra från Japans långa erfarenhet av att bo granne med en oberäknelig stormakt i form av Kina.
“När det gäller Kina måste vi vara vänliga, annars kan Japan inte överleva eftersom vi ligger precis bredvid dem. Vi är tvungna att hitta en väg.”
Läxan från Japan: ”Omöjligt att försörja pensionärer i 30–40 år”
Naoyuki Yoshino är en världsledande nationalekonom från Japan. Han har stora förhoppningar om ökad samverkan mellan Asien och Europa. (Kollage: Realtid / Getty Images)
Förenade genom gröna ambitioner
När vi frågar om varför han anser att samarbete mellan EU och Japan är viktigt tvekar han inte en sekund:
”Jag anser att miljöfrågorna är centrala, och där är minskningen av koldioxidutsläpp det allra viktigaste. Koldioxidutsläpp står för 80 procent av orsakerna till den globala uppvärmningen, så vi måste minska dem drastiskt. Vi bör ta ledningen, eftersom USA befinner sig långt utanför det här området i dag.”
Professor Yoshino är en prisbelönt expert inom grön finansiering och kommer därför snabbt in på vilka åtgärder vi bör prioritera.
“Det finns tre politiska verktyg för att uppnå detta. Det första är gröna obligationer. Det andra är koldioxidavgifter och det tredje är koldioxidskatt. Jag har visat att oavsett vilket instrument som används, så blir resultatet detsamma så länge vi kan mäta mängden utsläpp från varje enskilt företag”, säger han.
Han förklarar att det troligtvis är bättre att fokusera på avgifter då ordet skatt är mycket impopulärt, även om det i praktiken är samma sak.
“Japan och de europeiska länderna bör gå samman på det här området. Det är så vi bör leda världen. Därefter måste vi övertyga amerikanerna: ’Ni producerar enorma mängder koldioxidutsläpp, och den globala uppvärmningen är en djupt allvarlig fråga’.”
Läs mer:
Läxan från Japan: ”Omöjligt att försörja pensionärer i 30–40 år”
Vill bryta med USA:s ekonomiska doktrin
Naoyuki stannar inte där. Han vill gå så långt som att skriva om läroböckerna för ekonomer och anpassa ekonomisk teori efter varje land, snarare än att bygga allt på amerikanska teorier. Han ifrågasätter att USA skulle vara idealsamhället som alla ska ta efter.
”De flesta läroböcker i ekonomi är översatta från amerikanska böcker som talar om marknadsekonomi och fri rörlighet. Men i länder som Sverige och Japan har vi en lång historia; förändringar sker mer gradvis hos oss. Vi borde skriva gemensamma böcker och skapa en ny ekonomisk utbildning som är mer lämpad för Sverige, Japan och kontinentala Europa än för USA.”
Vi frågar vilket hans första bidrag skulle vara till en sådan gemensam lärobok.
“I USA kom många människor utifrån. De började från noll, det fanns ingenting där för dem från början. Det var så den amerikanska ekonomin växte fram. De införde fri rörlighet och konkurrens som viktiga grundpelare – det är ett nytt samhälle.”
Han fortsätter:
“Den första stora skillnaden mellan USA å ena sidan och Sverige och Japan å den andra, är att vi alltid måste titta på gradvis förändring snarare än tvära kast. Det är mycket viktigt. Många ekonomiska tänkesätt och läroböcker saknar detta perspektiv. De fokuserar på målet och hur vi når dit så snabbt som möjligt, men vi behöver ta det steg för steg.”
Vi har vänner i världen
Mötet med professor Yoshino lämnar oss med en stark känsla av att Sverige och Europa har många vänner i världen och att vi i fortsättningen har mycket att vinna på att kultivera och utveckla fler partnerskap bortom Norden, EU och USA.
Professorn avslutar med en hoppfull förutsägelse om att intervjun kan bli ett steg mot djupare ekonomisk samverkan mellan Sverige och Japan.
Våra länders likheter och gemensamma intressen kan mycket väl bli grogrunden som banar väg för större industriella samarbeten, fortsatt grön omställning och ett försvar av den regelbaserade världsordningen.
