Din elnätsnota kan bli omotiverat hög, varnar Konkurrensverket. Dagens system gör att elnätsföretagen får håva in pengar som om de hela tiden byggde helt nya anläggningar.
Klar risk för omotiverat höga elnätsavgifter

Konkurrensverket vill nu tala om för elnätsbolagen att de har ögonen på dem.
Det finns en klar risk att priset inte blir skäligt. Därför vill vi kommunicera vad vi ser till företagen så de får en chans att ta med sig frågan om skälig prissättning nu under det sista året av den här perioden, säger Marie Östman, generaldirektör för Konkurrensverket.
Elnätsföretagen får ta betalt för elnätsleveransen enligt regler som Energimarknadsinspektionen bestämmer i förväg för fyra år i taget. Det sätts ett tak för hur mycket bolagen får tjäna.
Maxtaket för hur höga intäkter bolagen får ha påverkar avgifterna, säger David Nordström, enhetschef för konkurrenstillsyn på Konkurrensverket.
Läs även:
Ny elkabel till Danmark: ”Ett hot mot svenska plånböcker”
Räknar på nya ledningar
Kruxet är dock beräkningsmetoden, enligt Konkurrensverket, som har till uppgift att granska konkurrensen, även för reglerade monopol som elnätsmarknaden.
Elnätsbolagen får ta betalt som om de hela tiden byggde helt nya anläggningar, fast elen leds via gamla stolpar och sladdar. Beräkningsmetoden kallas för nuanskaffningsvärde – i stället för faktiska kostnader får bolagen räkna som om de byggde helt nytt.
Och byggkostnaderna har skenat i förhållande till den allmänna utvecklingen, påpekar Nordström.
Han berättar att Konkurrensverket nu granskar elnätsbolagen och deras avgifter för den innevarande perioden som sträcker sig fram till 2027, och ser att det finns skäl till oro.
Intäktsramarna har ökat för den aktuella perioden, och vi ser en risk för omotiverat höga avgifter.
100 miljarder kronor
Det handlar om en ökning av intäktsramarna på över 100 miljarder kronor för perioden 2024 till 2027, och det är de pengarna som nu riskerar att hamna hos elnätsbolagen trots att deras faktiska kostnader inte ligger till grund för prishöjningen.
Branschorganisationen Energiföretagen håller inte med om Konkurrensverkets slutsatser.
”Ett sådant resonemang som förs i rapporten skulle vara väldigt svårt för branschen att förhålla sig till i prissättningen. Skulle verkligen prissättning och intäktsnivåer som håller sig inom ellagens bestämmelser kunna vara oskäliga enligt annan lagstiftning?” säger Tomas Malmström, ansvarig för elnät vid Energiföretagen, i ett pressmeddelande.
Ett hushålls elfaktura består av flera delar: själva elen, elnätsavgiften och energiskatt.
För en villakund som förbrukar cirka 20 000 kWh på ett år står elnätsavgiften för cirka 32 procent, elen för 41 procent och energiskatt 27 procent.
För lägenhetskunden, som gör av med 2 000 kWh, utgör elnätsavgiften 45 procent, elen 36 procent och energiskatt 19 procent.
Beräkningarna baseras på ett medelpris på el.
Källa: Godel





