Internationella valutafonden varnar för falsk trygghet på finansmarknaderna. En inbromsning för AI, stigande statsräntor och cyberattacker pekas ut som de största hoten. Samtidigt växer skulderna i AI-sektorn i snabb takt.
IMF: Belånad AI-boom hotar världens marknader
Finansmarknaderna har stått emot väl sedan i våras, men riskerna för den finansiella stabiliteten är fortsatt förhöjda. Det skriver Internationella valutafonden, IMF, i sin halvårsvisa stabilitetsrapport, som presenteras under fondens årsmöte i Bangkok.
Fonden varnar för att marknaderna invaggas i en falsk trygghet, rapporterar Reuters.
Läs även: IMF varnar för AI-smäll på börsen. Realtid
IMF lyfter fram tre risker som kan utlösa en snabb åtstramning av de finansiella förhållandena: en AI-driven börskorrektion, en kraftig uppgång i statsobligationsräntorna och omfattande cyberattacker. Var för sig hotar de inte nödvändigtvis stabiliteten. De kan dock bli systemiska om sårbarheter i det finansiella systemet förstärker dem.
Skulderna växer i AI-sektorn
AI-investeringarna har hittills vägt upp mycket av effekterna från kriget i Mellanöstern och den politiska osäkerheten. IMF ser dock allt fler tecken på två saker. AI-kapacitet kan visa sig kräva mindre investeringar än väntat, och de ekonomiska vinsterna kan bli mindre än väntat.
Om farten avtar kan den växande belåningen förvärra smällen. Hyperscalers, alltså de stora moln- och datacenteroperatörerna, står i dag för 10 procent av den globala utgivningen av obligationer med investment grade-status. 2024 var andelen mindre än 1 procent. Samtidigt minskar deras fria kassaflöden snabbt.
Missa inte: Världsekonomin i fara om AI:s löften inte infrias. Dagens PS
Även investerarna lånar mer. Sedan 2024 har hedgefondernas bruttopositioner i aktier och aktiebelåningen vuxit från 10 till omkring 15 procent av de avancerade ekonomiernas BNP. Andelen enskilda aktier i hävstångsfonder har ökat från 16 till 28 procent, eftersom småsparare använt fonderna för att få belånad exponering mot AI-aktier.
Cirkulära affärer förstärker riskerna
Fonden pekar också på den cirkulära finansieringen mellan AI-bolagen. I 14 offentliggjorda affärer sedan 2023 har ungefär 300 miljarder dollar i eget kapital investerats, främst av hyperscalers i finansiellt svagare AI-bolag. Till det kommer 650 miljarder dollar i skuld. I utbyte har investerarna fått löften om 1 400 miljarder dollar i framtida intäkter från tjänster och chipbeställningar.
Läs även: AI-yran är vår tids South Sea-bubbla. Realtid
Som exempel på riskerna nämner IMF hedgefonden Situational Awareness. Fonden drabbades i juli av förluster på högt belånade och koncentrerade AI-positioner, vilket utlöste krav på ytterligare säkerheter och tvingade fram försäljningar.
Ny ton från IMF
För ett år sedan lät det annorlunda. IMF:s dåvarande chefsekonom Pierre-Olivier Gourinchas sade i oktober 2025 till Reuters att AI-boomen främst finansierades med eget kapital snarare än lån. En korrektion behövde därför inte spridas till det finansiella systemet, menade han då.
IMF är inte ensamt om oron. Bank of England lyfte redan i sin stabilitetsrapport i juli fram den ökade belåningen på aktiemarknaderna och AI-jättarnas växande obligationsutgivning, skriver bland annat BBC.
Räntor och cyberhot
Riskerna på obligationsmarknaden har enligt IMF ökat sedan i april, eftersom högre energipriser drivit upp statsräntorna. 14 av 33 stora centralbanker har höjt styrräntan sedan andra kvartalet, jämfört med två under första kvartalet. Riksbanken ingår i urvalet. Löptidspremierna ligger i övre delen av sina historiska intervall, särskilt i avancerade ekonomier.
Cyberhoten växer också. I över 70 procent av fallen hittills i år har mjukvaruleverantörer haft i princip ingen tid att täppa till säkerhetsluckor innan de utnyttjats. Det är 20 procentenheter fler än för ett år sedan. AI-modeller gör dessutom attackerna mer sofistikerade, enligt IMF.
Fler svaga banker
Fondens globala stresstest visar att bankerna klarar sig väl i ett scenario med AI-korrektion och räntechock. Den sammanlagda kärnprimärkapitalrelationen faller med cirka 1,5 procentenheter till omkring 11,5 procent. Samtidigt klassas banker med 22 procent av de globala banktillgångarna som svaga, jämfört med 18 procent i fjolårets test.
Hushållens skuldbörda har lättat i de flesta länder. IMF påpekar dock att länder där mer än hälften av bolånen har rörlig ränta är mer räntekänsliga, och där placerar fonden Sverige.
IMF uppmanar beslutsfattarna att begränsa överdriven belåning i AI-exponeringar, bland annat via derivat och aktiebelåning. Fonden vill också att statsskulderna läggs på en hållbar bana och att tillsynen av tredjepartsleverantörer skärps.
