Bank

Bolåneutmanare växer med turbofart

FI:s Bankbarometer visar att bolåneutmanarna växer allt snabbare, plus 48,9 procent under 2020. Samtidigt ökade provisionsnettot för värdepappersbanker, som Avanza och Carnegie, med 67 procent.

Uppdaterad 2021-04-23
Publicerad 2021-04-23

Lönsamheten på bankmarknaden under 2020 drevs i första hand av volymtillväxt och högre marginaler och stärktes under andra halvåret. Det framgår av årets första upplaga av Bankbarometern från Finansinspektionen.

Bankernas totala utlåning till allmänheten i Sverige växte med 5,2 procent (4,3 procent).  Bostadsutlåningen ökade med 6,0 procent (4,8 procent) och företagsutlåningen ökade med 4,6 procent (3,3 procent), däremot minska utlåningen under andra halvåret med 2,8 procent.

Lönsamheten är fortsatt högre jämfört med övriga nordiska storbanker, enligt FI. Högre bolånemarginaler, som stärkt räntenettot, och högre provisionsnetto har stärkt lönsamheten.

För majoriteten av de svenska bankerna är räntenettot den viktigaste intäktskällan. År 2020 uppgick räntenettomarginalen till 1,49 procent (1,45 procent). Räntenettot förstärktes under andra halvåret. Den högre osäkerheten om kunders kreditvärdighet kan vara en bidragande faktor till att marginalen steg under 2020. Men den högre räntenettomarginalen kan också förklaras av andra faktorer som till exempel förändrade konkurrensförhållanden.

Lyft för värdepappersbanker

Värdepappersbankerna (hit räknas; Avanza, Carnegie Investment, Erik Penser Bank och Nordnet) har en affärsmodell som är baserad på avgifter. Därför är provisionsnettot en viktig intäktskälla. Provisionsnettot stod för 82 procent (68 procent) av deras totala intäkter under 2020. Provisionsnettot växte dessutom med 67,4 procent (8 procent) under 2020.

Ökningen beror enligt FI på en betydande ökning av inflöde av sparande och kunder under pandemin. Fler värdepappersaffärer ledde till ökade intäkter i form av courtage och avgifter.

53 procent av utlåningen via storbankerna

Sammantaget stod de tre svenska storbankerna, Svenska Handelsbanken, SEB och Swedbank, för 53 procent av all utlåning till allmänheten i Sverige.

År 2015 hade de dåvarande fyra svenska storbankerna, där även Nordea ingick, 77 procent av den svenska bolånemarknaden. Denna andel har i dag sjunkit till 72 procent.

De tre storbankernas andel av den totala nyutlåningen på 216 miljarder kronor under 2020 ökade något från 40 till 42 procent under andra halvåret. Det är däremot en fortsatt lägre andel än deras andel av de totala bolåneexponeringarna. Storbankernas andel av nyutlåningen av bolån har minskat de senaste åren till följd av ökad konkurrens från retailbankerna, sparbankerna och bostadskreditinstituten. 

Under de senaste åren har nämligen kreditgivare utanför den traditionella banksektorn etablerat sig på den svenska bolånemarknaden. Dessa aktörer finansierar inte bolån med inlåning och behöver därför inte tillstånd som bank eller kreditmarknadsbolag. De nya bolåneaktörerna har olika affärsmodeller, men förenas av att de ofta överför bolånen till ett närliggande företag som i sin tur överför kreditrisken till institutionella investerare. De volymer som de nya aktörerna genererar är fortfarande små i förhållande till den totala bolånestocken, 0,9 procent i slutet av 2020. Men deras utlåning av bolån växer allt snabbare, 48,9 procent under 2020, och stod för 4,9 procent av den totala bolånestockens nettoökning under 2020.

De volymer som betaltjänstföretag förmedlar har sedan 2012 ökat med 25 procent per år och låg vid utgången av det andra halvåret på ungefär 650 miljarder kronor.

Ökad efterfrågan på digitala banktjänster

FI:s förklaring till det är den snabba tekniska utvecklingen inom området, samtidigt som efterfrågan på digitala banktjänster- och lösningar har ökat. Betaltjänstföretagen har vitt skilda affärsmodeller. Många erbjuder olika slags betallösningar, ofta inom e-handeln, medan andra i första hand är kortinlösare. Det finns även företag som erbjuder så kallad lånebaserad gräsrotsfinansiering (crowdfunding) och så kallade person-till-person-lån (peer-to-peer).

Gemensamt för företagen är att de inte har banktillstånd och därmed inte får ta emot inlåning från allmänheten. Det innebär att de inte får ta emot betalmedel och använda dessa i andra syften än att genomföra själva betalningen. Vid utgången av andra halvåret 2020 fanns det 36 betaltjänstföretag. Några av de största är Bamboora, Trustly, Loomis, Nokas och Kivra.

Sammantaget uppgick deras utlåning till 32,3 miljarder kronor i slutet av 2020. 



 

Platsannonser

Logga in