Annons

Annons

"Vi befinner oss i en högkonjunktur"

Vi befinner oss fortfarande i en högkonjunktur men är nu på väg mot en sämre konjunktur. Det är fredagens panel överens om. Bettina Kashefi, chefsekonom på Svenskt Näringsliv, Klas Eklund, Senior Economist, Mannheimer Swartling, Annika Winsth, chefsekonom på Nordea och Ylva Hedén Westerdal, prognoschef på Konjunkturinstitutet.

Bettina Kashefi, chefsekonom på Svenskt Näringsliv:

Det snackas mycket om lågkonjunktur. Var befinner vi oss?
– Vi befinner oss fortfarande i högkonjunktur. Däremot har vi passerat toppen och är på väg mot en sämre konjunktur. Vi ser inte att en svensk lågkonjunktur ligger i korten under 2019.

Vilka parametrar avgör när vi kan kalla det en lågkonjunktur?
– Låg tillväxt, hög arbetslöshet och låg prisökningstakt brukar vara karaktäristiskt för lågkonjunkturer.

Annons

Annons

Vilka tydligaste tecken ser du i dag?
– Tillväxten har bromsat in. Däremot är arbetsmarknaden fortsatt stark. En del framåtblickande indikatorer på den ekonomiska aktiviteten har sjunkit jämfört med för något år sedan. Inbromsningen har påbörjats men förhoppningsvis rör det sig inte om något brant fall i tillväxt och sysselsättning den närmaste tiden.

Hur stor betydelse har brexit och handelskriget?
– Det skapar oro, något som inte är bra för våra företag som vill ha långsiktiga och förutsägbara spelregler. De många riskmomenten i världsekonomin är idag stora och påverkar den ekonomiska aktiviteten negativt. 

Klas Eklund, Senior Economist, Mannheimer Swartling

Det talas mycket om lågkonjunktur. Var befinner vi oss?
– Konjunkturen har vänt ner i alla de tre stora regionerna: USA, Kina och Europa. Men nedgången har nått olika långt på olika håll. Generellt gäller att Europa sjunkit djupare ner än Kina och USA, och att tillverkningsindustrin leder nedgången, medan tjänstesektorn hittills klarat sig bättre.
– Italien är redan i recession med negativ tillväxt. Tyskland är svagt. USA visar motståndskraft med en stark arbetsmarknad. Men även arbetsmarknaden visar tecken på att ha toppat. Och industrin har, som sagt, vänt ner. När Trumps skattesänkningar klingar av kommer tjänstesektorn att svalna. Även Sverige har toppat. Också hos oss är det industrin, särskilt exporten, som leder nedgången. Ett särskilt svenskt problem är att bostadsbyggandet sjunker. 

Vilka parametrar avgör när vi kan kalla det en lågkonjunktur?
– Den vanliga definitionen av lågkonjunktur är tillväxt under potentiell, det vill säga när det uppstår ledig kapacitet. Alla prognosmakare spår med den definitionen svensk lågkonjunktur 2019. Några prognosticerar BNP-ökning på bara en dryg procent i år. När man tar hänsyn till befolkningsökningen betyder det att BNP per capita står praktiskt taget still.
– Prognoserna för Euro-zonen ser lika dystra ut. Det är illavarslande, eftersom det kan leda till ökad arbetslöshet nästa år – i ett läge då styrräntan är negativ och kvantitativa lättnader är omfattande, samtidigt som många länder har stora statsskulder. Då ökar risken för krav på ”enkla” lösningar som mer protektionism.    

Vilka tydligaste tecken ser du i dag?
– Det kryllar av så kallade ledande indikatorer som pekar ner. Orderingång, särskilt för exporten, sorters förtroendeindex som sjunker, investeringsvilja, benägenhet att nyanställa. I Sverige, som sagt, bostadsbyggandet.
– Till detta kommer finansiella indikatorer som fallande långräntor. Avkastningskurvan både i Europa och USA har blivit platt från att tidigare ha varit positiv. Korträntor och långräntor ligger alltså på samma nivå. När kurvan blir negativ brukar det vara ett tecken på kommande lågkonjunktur.

Hur stor betydelse har brexit och handelskriget?
– Hittills inte så stor. Det är främst inhemska krafter som driver nedgången. Men blir det en hård brexit kommer naturligtvis handeln mellan Storbritannien och EU att drabbas under en anpassningsperiod. 
– Tullarna har påverkat vissa sektorer, såsom stål och aluminium. Den europeiska bilindustrin avvaktar för att se vad Trump kommer att göra. Kinas export till USA har påverkats negativt. Ändå har den globala effekten hittills har hittills varit liten, ta i trä. Men vad jag är rädd för är att konflikten eskalerar i ett läge när alla de stora handelsnationerna bromsar in. Då skulle handelskriget kunna förvärra nedgången påtagligt.  

 

Annika Winsth, Chefsekonom på Nordea

Det talas mycket om lågkonjunktur. Var befinner vi oss?
– Konjunkturtoppen är sedan en tid passerad både globalt och i Sverige. Vi räknar med en avmattning där flera av de tillväxtfördelar svensk ekonomi har haft är borta. Världshandeln stabiliseras och därmed svensk export, hushållen håller hårdare i plånboken och konsumtionen bidrar mindre framöver liksom bygginvesteringarna som har gått från att vara en central motor till att bli ett sänke.

Vilka parametrar avgör när vi kan kalla det en lågkonjunktur?
– Det finns ingen exakt gräns för när vi går in i en lågkonjunktur, men avstannar tillväxten, sysselsättningen faller och arbetslösheten ökar är det centrala indikatorer. Där är vi inte idag.

Vilka tydligaste tecken ser du i dag?
– Centralbankerna avgör, både Fed och ECB har signalerat att de avvaktar räntehöjningar i år. I den miljön blir det svårare för Riksbanken att höja räntan. Allt annat lika är det lugnande besked för skuldsatta hushåll.

Hur stor betydelse har brexit och handelskriget?
– Sverige är en liten öppen ekonomi och utvecklingen i omvärlden styr i stor utsträckning vad som händer i Sverige. Brexit och handelskonflikten påverkar oss negativt, men svensk handel är väl diversifierad.

 

Ylva Hedén Westerdal, Prognoschef på Konjunkturinstitutet

Det snackas mycket om lågkonjunktur. Var befinner vi oss?
– Vi befinner oss i en högkonjunktur, men vi har passerat toppen.

Vilka parametrar avgör när vi kan kalla det en lågkonjunktur?
– Vi befinner oss i en lågkonjunktur när produktionsnivån är lägre än den normala/långsiktigt hållbara. Eller när arbetslösheten är på höga nivåer och högre än normalt.

Vilka tydligaste tecken ser du i dag?
– Konjunkturbarometern och anställningsplanerna säger att produktion och sysselsättning kommer att stiga, men i en långsammare takt än 2017-2018.

Hur stor betydelse har brexit och handelskriget?
– I vår prognos antar vi ett ordnat EU-utträde för Storbritannien. Och att USA och Kina finner en bra lösning på konflikten. Om det däremot inte sker finns det risk att tillväxten i omvärlden och Sverige blir lägre än vi förväntar oss. En hård brexit är extra svårt att säga något om konsekvenserna då vi aldrig har ställts inför att ett land lämnat EU. Skulle USA höja tullarna på bilar skulle det drabba länder som har en stor fordonsindustri extra hårt. Bland annat Tyskland och Japan, men även Sverige skulle påverkas negativt.

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons