Förslaget och vallöftet riktat mot bankerna och bolånetagarna presenteras av partiledaren Jonas Sjöstedt vid en presskonferens under måndagen. Inspirationen kommer från den finska bolånemarknaden.

I Finland sätts bostadsräntorna ofta som ett påslag på internbankräntan i euroområdet, Euribor. Det blir då tydligt för kunden hur stort påslag banken gör, vilket gör det lättare för kunden att jämföra och värdera bankens erbjudande.

Vänsterpartiet föreslår nu att ett liknande system införs i Sverige.

– Nordea i Sverige tar nästan dubbelt så mycket betalt i Sverige som i Finland, säger Jonas Sjöstedt.

Sedan december 2013 har bolånemarginalen för de finska bankerna minskat med 42 procent, enligt Vänsterpartiet. Under samma tidsperiod (december 2013 – mars 2018) ökade bolånemarginalen hos de svenska bankerna med 36 procent.

Internbankräntan i Sverige kallas för Stibor. Denna ränta ska bankerna vara skyldiga att presentera för kunden och den ska sedan utgöra basen för den fortsatta förhandlingen mellan kunden och banken om bostadsräntan. Bankerna ska vara skyldiga att redovisa påslaget på Stibor-räntan uttryckt både i procentenheter och i kronor.

Fördelen med den här modellen är att låntagaren vet exakt vad banken tar betalt, motiverar Vänsterpartiet förslaget.

Räntan på ett lån på 2 miljoner kronor beräknas minska med 14 800 kronor på ett år, eller cirka 1 200 kronor per månad, om förslaget införs och Sverige når en finsk räntemarginal, enligt Vänsterpartiets beräkningar. Motsvarande siffror för ett lån på 4 miljoner kronor är 29 600 kronor per år och cirka 2 460 kronor per månad.

– En minskning av bankernas bolånemarginaler till finsk nivå skulle ge betydligt mer i plånboken för bolånetagarna, säger Sjöstedt.

Enligt Sjöstedt var de fyra svenska storbankernas vinst förra året 106 miljarder kronor, varav en stor andel av vinsten kommer från bolåneräntorna, något som Vänsterns partiledare ser som orimligt.

– Det är dags att sätta stopp för bankernas hutlösa vinster.

Utöver förslaget om boräntorna vill Vänsterpartiet bland annat införa en bankskatt, en bankdelningslag och se höjda och progressiva kapitaltäckningskrav.

I en promemoria som läggs fram tillsammans med förslaget om den finska modellen för förhandlingar om boräntan redovisas bakgrunden till partiets bankpaket på följande sätt:

“Finanssektorn är underbeskattad på grund av det så kallade momsundantaget på finansiella tjänster. Bankerna har också gynnats av de senaste årens upprepade sänkningar av bolagsskatten. Storbankerna gynnas dessutom av en implicit statlig garanti som innebär att ”alla” vet att staten inte kan låta en systemviktig bank gå i konkurs. På sätt socialiseras bankernas kostnader och risker samtidigt som vinsterna är privata. Till detta kan läggas att bristen på konkurrens i praktiken har skapat en oligopolmarknad för storbankerna. Det är sammanfattningsvis gott att vara storbank i Sverige. Att ålägga bankerna att redovisa internbankräntan Stibor för sina bostadslån och låta det utgöra basen för den fortsatta förhandlingen skulle kraftigt stärka konsumenternas ställning på bolånemarknaden. Men mycket mer behövs för att göra om banksektorn så att den fungerar för vanligt folk och inte bara för storbankernas ägare.”