Finans Nyhet

”Tur att prisfallet kom i april”

Helena Haraldsson, omvärldsstrateg Carnegie Private Banking Foto: CarnegieHelena Haraldsson, omvärldsstrateg Carnegie Private Banking Foto: Carnegie
Helena Haraldsson, omvärldsstrateg Carnegie Private Banking Foto: Carnegie
Publicerad
Uppdaterad

Helena Haraldsson, omvärldsstrateg på Carnegie Private Banking, undrar hur reaktionerna kommer se ut inför den 19 maj då junikontrakten för WTI-oljan förfaller.

Olof Ehrs

Oljeprisets berg och dalbana fortsätter och priset för WTI-oljan fortsatte att stiga under onsdagen på uppgifter att de amerikanska lagren ökande mindre än väntat förra vecka veckan enligt siffror från API under tisdagskvällen.

Ett fat WTI-olja handlas nu för omkring 14,4 dollar per fatet och ett fat Brent-olja handlas för omkring 21,77 dollar per fatet.

Nu väntar marknaden spänt på den officiella datan från det amerikanska energidepartementet som släpps under onsdagen. Därtill lyfter oljepriset på förhoppningar om att ekonomierna i USA och Europa snart kommer att öppnas.

Annons

– Min första reflektion kring utvecklingen i oljepriset var att oron och stressen för coronapandemin först nådde aktiemarknaden, sedan räntemarknaden och till sist råvarumarknaden, säger Helena Haraldsson, omvärldsstrateg på Carnegie Private Banking.

– På ett sätt var det tur att prisfallet kom i april. Om det hade skett samtidigt som fallet i ränte- och aktiemarknaden under hade marknadens reaktioner varit ännu värre.

För första gången någonsin handlades terminerna för den amerikanska WTI-oljan till negativa priser under måndagen den 20 april, vilket också var sista handelsdagen för WTI-terminerna som levereras i maj.

Annons

– Den 20 april verkar det ha varit runt  3 procent av maj-kontrakten på WTI-oljan i USA som handlades till negativa priser. Flera stora aktörer var storsäljare bland annat en stor kinesisk fond som enligt uppgifter på Bloomberg kan ha förlorat 1 miljard dollar.

– Många analytiker vi pratat med hoppades att det nya avtalet för Opec+ länderna skulle lägga ett golv för oljepriset omkring 20-25 dollar per fatet. Prisrörelserna vi såg när maj-terminerna löpte ut drevs av finansiella parter som tvingades kliva ur kontrakten på kort varsel.

– Det finns skilda meningar på marknaden huruvida parterna i Opec+ verkligen följer det nya avtalet till 100 procent eller inte.

Annons

Världens största börshandlade oljefond, United States Oil Fund, sade i måndags att de avser att sälja alla junikontrakt denna vecka, vilket drog ned priset på WTI-oljan under måndagen, rapporterade Financial Times.

Nu frågar sig Helena Haraldsson hur reaktionerna kommer se ut inför den 19 maj då junikontrakten för WTI-oljan förfaller.

– Vi kan få se en liknande situation då om inte aktörer har hunnit anpassa sina positioner. Carnegies bedömning är att många länder i Opec+ minskar sin produktion nu när situationen blivit mer allvarlig men frågan kvarstår huruvida det räcker.

Även om dagens amerikanska lagerrapporter från API tyder på optimism menar Helena Haraldsson att det är för tidigt att ännu ropa hej.

– Fulla lager är direkt kritiskt för WTI-oljans prissättning just nu. Överflödet av oljan finns fortfarande på marknaden och den globala efterfrågan är för närvarande låg med tanke på coronavirusets konsekvenser.

I förra veckan stod det klart att den amerikanska skifferproducenten Unit Corporation planerar att ansöka om konkurs på grund av svängningarna i oljeprisraset, rapporterade Wall Street Journal.

Helena Haraldsson utesluter inte fortsatt och än starkare press på olika oljeproducenter om vi får se en liknande situation den 19 maj som under den 20 april.

– Frågan är om marknaden klarar av en liknande situation igen. Jag tror att prisrörelser i den här karaktären kan leda till att fler bolag i sektorn behöver ansöka om konkurs.

Trenden inom hållbarhet gör att allt färre institutionella investerare vill ha exponering mot oljemarknaden enligt Helena Haraldsson.

– Det låga oljepriset är negativt för aktie- och kreditmarknader då det är ett tecken på den historiskt svaga konjunkturen.

En börseffekt efter oljekrisen 2014 var också att sovereign wealth funds i oljeproducerande länder sålde ut aktier när ländernas statsbudgetar kom under press.

Som makroanalytiker ser hon också att prisfallet på WTI-oljan skadar Trumps omvalskampanj.

– Han är pressad inför den svaga amerikanska ekonomin just nu och fortsätter att göra fler aggressiva utspel. Ett lågt oljepris kommer alltid vara dåligt för Trump som bygger en stor del av sitt förtroende på den amerikanska börsens utveckling.

Annons