05 feb. 2026
Ekonomisk osäkerhet fortsätter att påverka bostadspriserna, trots sänkt ränta. Stabiliteten på marknaden förblir en utmaning.
SCB har slaktat sin prognos för befolkningsutvecklingen i Sverige, vilket kommer att påverka bostadsbehovet – och BNP.
I en ny kartläggning av SBAB framgår att bolåneskulderna inte utgör en så stor risk för svensk ekonomi som svenska myndigheter gjort gällande.
I slutet av fjolåret ställde jämförelsetjänsten Zmarta samma fråga till sju av landets chefsekonomer: När sänker Riksbanken räntan 2024? Nu har vi svaret: Den 8 maj. Det var bara en av dem som fick rätt, SBAB:s Robert Boije.
Bostadspriserna steg med 1,7 procent i april i Sverige som helhet. Därmed har bostadspriserna stigit fyra månader i rad och med sammanlagt 5,8 procent sedan årsskiftet. Detta visar SBAB Booli Housing Price Index (HPI) för april.
Den svenska ekonomin växer igen under 2024, men arbetslösheten ökar. Den bedömningen gör SBAB som räknar med en BNP-tillväxt om 0,7 procent i år.
SBAB/Booli:s indikator Bomarknadstempen för mars visade fortsatt stigande temperatur på bostadsmarknaden. Läget är dock sammantaget alltjämt kyligt i Sverige som helhet liksom i alla tre storstadsområdena.
Statliga bolånejätten SBAB anser att inflationsmålet i praktiken är uppnått och att Riksbanken kan inleda med en första räntesänkning i maj, följt av ytterligare fyra till under innevarande år. Det framgår av senaste Boräntenytt.
Bostadspriserna steg med 1,2 procent i februari i Sverige som helhet. Därmed har priserna stigit bägge de inledande månaderna på året. Lägenhetspriserna steg med 0,9 procent och villapriserna med 1,4 procent. Detta visar SBAB Booli Housing Price Index (HPI) för februari.
Riksbanken lämnar räntan oförändrad på 4 procent. ”Det var som väntat", säger Robert Boije, chefsekonom på SBAB.
Riksbanken borde givet inflationstrycket känna sig trygg i att börja sänka räntan senast i maj. Det skriver SBAB i en kommentar efter måndagens inflationsstatistik.
SBAB Booli Housing Market Index, HMI, fortsätter att vara i stort sett i balans. Det visar en rapport för det tredje kvartalet.
Inflationen fortsatte att sjunka i september, men betydligt mindre än vad Riksbanken och många prognosmakare väntat sig. Det ger inte tillräckliga skäl för att höja styrräntan igen, enligt SBAB:s senaste Boräntenytt.
I dag publicerar SBAB Bomarknadsnytt nr 3, 2023 med analyser och prognoser av den svenska ekonomin och bostadsmarknaden.
Hälften av alla svenska hushåll har bolån, och bland dessa är det knappt hälften som har mer än 50 procents belåningsgrad. För de flesta av dessa finns ingen amorteringslättnad i sikte, då Finansinspektionen och Riksbanken hävdar att detta skulle driva på inflationen – något som SBAB:s chefsekonom Robert Boije fortsatt inte håller med om. Danske Bank med chefekonom Michael Grahn i spetsen ser dock ljus i bolånetunneln.
Tremånadersräntan väntas toppa på drygt 5 procent för att sedan sjunka ner mot 4 mot slutet av nästa år. Riksbanken börjar sänka styrräntan med start från och med april nästa år. Detta är några av slutsatserna i SBAB:s rapport Boräntenytt nr 4, 2023.
Mellan augusti och september fördubblades antalet beviljade undantag och fortsatte sedan att öka under resten av 2022. Högsta siffran noterades i januari 2023. Därefter har antalet undantag avtagit något. Det skriver Finansinspektionen i färsk rapport om hur bankerna hanterar ansökningar om amorteringsundantag.
SBAB:s indikator Bomarknadstempen för maj visar en marginell förbättring i förhållande till april avseende hur lätt det är att sälja ett hus respektive en lägenhet på andrahandsmarknaden i Sverige som helhet.
Nu är det fler (32 procent) som tror på stigande än sjunkande (19 procent) priser på ett års sikt. Detta visar SBAB:s mätning av 1100 bostadsägares prisförväntningar (Housing Price Expectations – HPE) under årets andra kvartal.
Robert Boije, chefsekonom på SBAB, sticker ofta ut näsan i olika ekonomiska frågor – inte minst här i Realtid. Vi tog pulsen på honom i samband med ESG-dagarna och fick hans syn på allt från amorteringskrav och reduktionsplikt till klimatpolitik, bostadspriser, räntenivåer, startlån, elpriser och storbankernas jättevinster.
Mycket talar för att bostadsmarknaden kommer att fortsätta att stå och stampa så länge räntetoppen inte är nådd, enligt SBAB:s indikator "Bomarknadstempen".
Efter en positiv inledning på året föll bostadspriserna tillbaka med 0,2 procent i Sverige som helhet i april. Den beräknade underliggande trenden, som bland annat rensar bort normala säsongseffekter, indikerar en större nedgång i priserna för Sverige som helhet än vad de faktiska priserna visar. Detta visar SBAB Booli Housing Price Index (HPI) för april.
Jag tackar Mattias Goldmann för repliken på min debattartikel i Realtid den 3 april. Han bidrar med kompletterande perspektiv kring både reduktionsplikten och bonus-malus, men det ändrar inte mina övergripande slutsatser kring effektiviteten i dessa bägge åtgärder. Han efterlyser också en definition av effektivitet samt vad jag menar att man bör göra i stället om man tar bort reduktionsplikten och bonus-malus. Jag skrev inte explicit i min artikel att de skulle tas bort, men ifrågasatte effektiviteten i dessa bägge åtgärder.
Enligt SBAB bedöms månadsinflationen falla kraftigt mot slutet av året och även under 2024, och därför bör Riksbanken sänka styrräntan med 0,25 procentenheter redan i februari nästa år. Det är en av slutsatserna i SBAB:s senaste Bomarknadsnytt.
"Riksbanken försöker påverka våra ränteförväntningar genom att först lägga en prognos där styrräntan inte sänks på tre år samtidigt som man spelar ner betydelsen av den. I en redan mycket osäker situation bidrar detta i mina ögon till ännu mer osäkerhet." Det skriver SBAB:s chefsekonom Robert Boije på DN debatt.
Bostadspriserna ökade med i genomsnitt 1,8 procent i Sverige i februari. Därmed har bostadspriserna stigit för andra månaden i rad.
På bostadsmarknaden är läget iskallt just nu, även om en viss vändning kan skönjas för lägenheterna. Den strama penningpolitiken bidrar till fortsatt fallande bostadspriser under året. Detta är några av slutsatserna i SBAB:s Bomarknadsnytt nr 1, 2023.
"Elförsörjningen, bostadsbyggandet och bostadsmarknadens funktionssätt samt integreringen och etableringen på arbetsmarknaden av asylinvandrare är avgörande nycklar för den svenska tillväxten de kommande åren." Det säger Robert Boije, chefsekonom på SBAB, till Realtid med anledning av EU:s dystra tillväxtprognos för Sverige.
Bostadspriserna ökade med i genomsnitt 1,8 procent i Sverige i januari. Priserna ökade på både villor och bostadsrätter i samtliga regioner, med undantag för i Storgöteborg där villapriserna sjönk svagt.
Riksbanken väntas höja styrräntan med 0,5 procentenheter till 3 procent i februari. En höjning med 0,25 procentenheter skulle dock vara mer ändamålsenlig, enligt SBAB.
Priserna på bostäder föll med i genomsnitt 2,4 procent i december i Sverige. Sedan vårens toppnoteringar har lägenhetspriserna fallit med omkring 14 procent och villapriserna med omkring 19 procent i Sverige som helhet.
Inflationen följs normalt upp med 12-månaders tal som visar hur mycket prisnivån stigit en viss månad i förhållande till samma månad föregående år. För mycket fokus på 12-månaderstalen riskerar dock att leda till felaktiga slutsatser för penningpolitiken sett till både när det är dags att höja styrräntan och sänka den, och med hur mycket. En beräkning av den så kallade trendmässiga inflationen i realtid indikerar att Riksbanken borde ha höjt styrräntan snabbare och mer än den gjorde när inflationen började gå upp samtidigt som det nu kan vara dags att sluta att höja den. Dessutom talar mycket för att nuvarande inflationstakt, mätt utifrån 12-månaderstalen, överskattas om hänsyn tas till att hushållen i praktiken dragit ner kraftigt på konsumtionen av varor och tjänster med högst prisökning, skriver Robert Boije och Sten Hansen på SBAB.
Det är fortsatt hård konkurrens om bolånekunderna hos bankerna. Det visar SBAB:s indikator för bankernas bolånemarginal. Utvecklingen är inte förvånande, enligt chefsekonomen Robert Boije.
Det är bra att Finansinspektionen har fått i uppdrag av regeringen att utvärdera konsekvenserna av amorteringskravet och bolånetaket. Men samtidigt ifrågasätts att just FI får uppdraget. Realtid har undersökt vad en eventuell amorteringsamnesti kan innebära.
Efter SBAB:s besked om sänkta boräntor finns det möjlighet för bolånekunder att binda sina räntor – i alla fall om fler hypoteksinstitut sänker räntorna i närtid. Det säger Nordeas chefsekonom Annika Winsth till Realtid.
I debatten har det hävdats att det är bra med fallande bostadspriser och där den bedömningen görs utifrån en subjektiv värdering av att det är bättre med låga än höga bostadspriser. SBAB:s chefsekonom Robert Boije tycker att det är mycket märkligt att på detta sätt subjektivt värdera prisnivån.
Ränteuppgången pekas ut som förklaring till det stora boprisfallet. Men ändå håller Finansinspektionen fast vid amorteringskravet.
Priserna på både lägenheter och hus föll i samtliga regioner i juli. Störst var nedgången på hus i Mellersta Sverige och på lägenheter i Stockholm där priserna föll med 6,6 respektive 5,1 procent.
Att USA:s centralbank trippelhöjer styrräntan till en ränta på 1,5-1,75 procent var väntat, enligt Robert Boije, chefsekonom på SBAB.
Priserna på lägenheter föll i samtliga regioner i maj och som mest i Sveriges tre storstadsområden. I Storstockholm och Storgöteborg är den tidigare uppgången i inledningen av året nu helt utraderad. Detta visar SBAB och Boolis prisindex HPI som baseras på samtliga på Booli registrerade bostadsförsäljningar under maj.
Sedan början av året har bostadsägarnas förväntningar på bostadspriserna ändrats markant. Från att en mycket stor majoritet trott på fortsatt stigande bostadspriser på ett år sikt, är gruppen som tror på stigande priser nu marginellt större än den som tror på sjunkande.
Den senaste tiden har det varit mycket fokus på den höga inflationen och hur det påverkar bostadsräntorna. Men hur kan det komma att slå mot bostadsbyggandet? Den frågan ställde Realtid till SBAB:s chefsekonom Robert Boije.
Priserna på villor föll med mer än 3 procent i Storstockholm och Stormalmö medan de steg marginellt i Storgöteborg. Lägenhetspriserna föll svagt i Storstockholm och Storgöteborg, medan de ökade svagt i Stormalmö.
”Höjningen av reporäntan med 0,25 procentenheter och uppjusteringen av räntebanan var ett välavvägt, klokt och väntat beslut av Riksbanken." Det säger Robert Boije, chefsekonom på SBAB.
Ett statligt garanterat startlån ska underlätta för unga och andra förstagångsköpare att ta sig in på bostadsmarknaden. ”Det är ett hårt slag i luften som inte kommer att göra någon större skillnad, säger Robert Boije, chefsekonom SBAB.
Riksbanken förväntas enligt SBAB höja reporäntan redan i april i år och sedan ytterligare en gång i november.
Ryssland kommer med största sannolikhet att ställa in betalningarna i veckan – och konsekvenserna blir att landet under lång tid kommer att få svårt att finansiera sig på de internationella kapitalmarknaderna.
Kronan har försvagats kraftigt i förhållande till både dollarn och euron sedan november. SBAB:s chefsekonom Robert Boije reder ut vad det beror på.
SBAB:s chefsekonom Robert Boije överraskas av Riksbankens mycket duvaktiga inställning.
Pandemin till trots blev 2021 ett mycket gott år för bolånemarknaden. Det säger Robert Boije, chefsekonom på SBAB, som samtidigt beklagar att problemen på bostadsmarknaden inte hamnar högre upp på agenda inför nästa års val.
I femte avsnittet för säsongen så debatteras omställningen till hållbara finanser mellan två välkända branschprofiler: Robert Boije, chefsekonom för den statliga bolånebanken SBAB, och Sasja Beslik, hållbarhetschef för danska PFA Pension.
