Per Lindvall
Playboyen och den kvantitativa baksmällan
Centralbankerna gick ”all-in” på kvantitativa lättnader. Det vill säga stora köp av obligationer för att först klara finanskrisen 2008, fortsatte sedan för att hålla nere långräntorna och senast och mest för att stötta ekonomierna under pandemin. Nu kommer baksmällan.
Nej, Klarna har inte så mycket att vara stolt över
Frågan är om Klarna och dess gelikar är någon egentlig revolution av betalningsmarkanden. Att man i rapporten gör ett stort nummer av att de numera har en ”AI-driven affärsmodell” känns, för en gammal surgubbe som undertecknad, mer som sedvanlig ”hypesurfing” från företag som vill beskriva sig som det nya av det nya. Det skriver Realtids Per Lindvall.
Detta är sjukt – och förr eller senare kommer det att flyta upp till ytan
Medan de flesta företag och hushåll får dra åt svångremmen ett par hål per kvartal i takt med att centralbankerna höjer räntorna, så gödslar centralbankerna, inklusive Riksbanken, storbankerna med gratispengar. Detta är helt sjukt, enligt Realtids Per Lindvall.
Det svenska fastighetsmörkret – ett vingligt hemmmabygge
Det är inte svårt att förstå att internationella bedömare ser ett mörkt hål när de tittar på den svenska fastighetsmarknaden. De låga internationella räntorna är en förklaring, men det riktiga djupet i bilden är hemsnickrat. Det skriver Realtids Per Lindvall.
SBB:s dans med hovnarrarna på sista versen?
SBB och Ilija Batljan har knappast någon trovärdighet kvar. Sänkningen av kreditbetyget till ”junk bond” visar att hela affärsmodellen har havererat. Det skriver Realtids Per Lindvall.
Riksbankens egna kapital är mer än förbrukat
Många av dagens marknader är monopol- eller oligopolmarknader. På kreditmarknaden finns en tydlig prisledare, Riksbanken. Detta prisledarskap har man nu satt i arbete genom att höja räntan rejält. Det kallas penningpolitik. Men till skillnad mot privata aktörer så är det de egna skuldräntorna man höjer. De egna intäktsräntorna ligger kvar på låga nivåer. Riksbankens räntenetto ligger efter den senaste räntehöjningen på upp emot minus 30 miljarder kronor på årsbasis. Ebberöds Bank 3.0.
Lindvall om SBB – "Resultatet är inte vackert"
SBB:s förvaltningsresultatet första kvartalet landade på 187 miljoner kronor vilket var under väntade 610 Mkr. Siffran belastades av en jämförelsestörande post på minus 146 Mkr. B-aktien rasade i börsöppningen omkring 7 procent medan D-aktien var ned med drygt 8. På eftermiddagen var det inte lika dystert.
En affär med håligheter och mörka hörn både hos budgivare och målbolag
Fastighetsbolaget Doxas bud på bygg och fastighetsutvecklaren Serneke ska nog främst ses som en finansiell variant av det amerikanska arkadspelet Whac-a-mole, eller ”banka mullvad” på svenska. För det finns håligheter och mörka hörn hos både budgivaren och målbolaget där det kan dyka upp både det ena och andra, i finansiell mening. Det är nu upp till bevis för att huvudägaren och styrelseordförande Greg Dingizians kan koordinera sitt eget och de andra intressenternas fotarbete för att få ordning på detta. Det skriver Realtids Per Lindvall.
Alla kan göra dåliga affärer, men Heimstaden kan ha gjort den sämsta
Heimstaden har alla förutsättningar att kvala in på prispallen för de sämsta svenska affärerna någonsin. Realtids Per Lindvall förklarar varför.
En regering i väntan på Godot
Regeringens uppsättning av Vårändringsbudgeten har alla möjligheter att bli en klassiker. I den händer inte mycket. Inflationen håller allt i sitt järngrepp. Regeringen är handlingsförlamad. Samuel Beckett skulle känna igen sig. Realtids Per Lindvall känner igen dramat. Det är ”I Väntan på Godot”, som spelas upp.
En paradox (och ändå inte) att Billing får sparken
Hade Alectas placeringsstrategi gått hand i hand med insikten om den ”extrema” räntepolitikens effekter på risktagande så hade det amerikanska bankfiaskot kunnat undvikas. Och Magnus Billing hade fått sitta kvar som vd. Det skriver Realtids Per Lindvall.
Betalningsutredningen landade i en ”tummetott”
Betalningsutredaren, med förre moderatledaren Anna Kinberg-Batra, i spetsen duckar för de stora frågorna runt statens reträtt från betalningsmarknaden och de stora samhällsrisker som det har medfört. Den föreslår att vi ska sitta still i båten, men att staten ändå borde tillhandahålla en statlig e-legitimation och att man ska kunna betala med kontanter på apoteket. Realtids Per Lindvall är inte imponerad av slutsatserna. "Det blev en tummetott”.
Lönsamhetspressen för bankerna kryper närmare – "riktningen är fel"
En tes i den ”panglossianska” världsordningen, att vi lever i den bästa av världar, är att stigande räntor är bra för bankerna och deras intjäning. Men som man kan konstatera efter de senaste veckorna så är det inte alltid så. Det gäller även våra svenska bankhegemoner. Det skriver Realtids Per Lindvall.
Därför är hela systemet mera störningskänsligt nu
Allt för snabb kredittillväxt relativt den underliggande ekonomiska aktiviteten och därmed skuldbetalningsförmågan kommer förr eller senare att hitta sina offer. Realtids Per Lindvall känner igen mönstret.
In blanco-checken ett bevis för att den amerikanska banksektorn har mycket större problem än SVB
10 procent av de amerikanska bankerna har en lägre andel riskbärande kapital än vad SVB hade. Sedan kan man tillfoga att kapitaliseringskraven och kapitaliseringsgraden inte gav någon indikation på SVB:s egentliga riskbärande förmåga. Det skriver Realtids Per Lindvall.
Efter bankkollapsen – stor risk för press på tillgångspriserna
Oron lär knappast försvinna bara genom att insättarnas pengar är garanterade. En stor fråga är vad som händer med bankernas övriga tillgångar. Realtids Per Lindvall befarar fler problem och pekar också på risken med de svenska nischbankernas mycket riskfyllda verksamheter. Bankkollapsen i USA gör också att centralbankernas agerande hamnar i ett nytt ljus.
Bankkollapsen på Wall Street – "en cirkel sluts"
Att det amerikanska bankindexet KBW sjönk med 7 procent på torsdagen är en återspegling av den risk som är såväl bankväsendets akilleshäl som existensberättigande, att finansiera sig kort och låna ut långt, så kallad ”löptidsomvandling”. Det skriver Realtids Per Lindvall.
Även Schweiz och dess centralbank har fått anpassa sig till ett nytt omvärldsläge
I det nya geopolitiska läget vi befinner oss i är frågan om Schweiz kan fortsätta vara den neutrala tillflyktsort för kapital som den har varit historiskt. Realtids Per Lindvall är skeptisk.
FI bör skärpa kraven på Klarna – uppenbart riskarbitrage
Klarna tog in 9 miljarder kronor i en nyemission förra sommaren. Hela denna nyemission har nu ätits upp av fjolårets förluster och balansräkningen ser mindre hälsosam ut nu än den gjorde för ett år sedan. Vd Sebastian Siemiatkowski har visserligen sagt att till sommaren så ska Klarna vara lönsamt och att de inte ska behöva ta in nytt kapital. Realtids Per Lindvall är inte lika säker.
"Slopad utdelning hade nog varit det bästa"
"Även om vd Ilija Batljan, som alltid, försöker slå an en positiv ton i bokslutet så är SBB ett bolag som kämpar i fortsatt uppförsbacke," säger Realtids Per Lindvall om fastighetsbolagets bokslut.
Per Lindvall: "Då svajar hela bygget"
Under året ökade Corem driftsöverskottet med 55 procent till 2 933 miljoner kronor samtidigt som förvaltningsresultatet förbättrades med 42 procent till 1 675 miljoner kronor, men Realtids Per Lindvall tycker det är för tidigt att blåsa faran över.
Frånvaron av politiska beslut eldar på inflationen (de fattar inte dynamiken)
Precisionen i räntevapnet är mest att likna vid en bombmatta riktad mot all aktivitet i ekonomin, och som i första ledet dessutom förstärker det som man är satt att bekämpa. Det skriver Realtids Per Lindvall.
Stormen har bedarrat – men än är inte faran över
Riskpremierna i förhållande till den riskfria räntan har kommit ner från avslutningen av fjolåret, men den tidigare så kallade ”yieldspreaden” är bortblåst. Det vill säga kostnaderna för att låna överstiger i dag (den fortsatt dopade) redovisade avkastningen på fastigheterna. Det skriver Realtids Per Lindvall.
Järnsvamp med doft av havererat 70-talsprojekt (tyvärr)
Energiföretagen bedömer att vårt behov av el till 2045 kommer mer än fördubblats. Den stora kommande elslukaren är LKAB:s järnsvampsprojekt. Men som Energiföretagen skriver, så har de inte bedömt projektens ”realiserbarhet”. För miljövinsterna till trots, så finns det en doft av det havererade 70-tals projekten Stålverk-80 runt detta. Det skriver Realtids Per Lindvall.
Eurovision 2023 – Hönskacklet känns igen
De allt högre rösterna för ett svenskt medlemskap i euron har en tydlig historisk parallell. Senast vi hade en kör som tjoade om att nu är det dags att gå med var vid årsskiftet 2008-2009. Precis innan finanskrisen rann över till en eurokris. Grundmönstret i den här tapeten kan var detsamma. Det skriver Realtids Per Lindvall.