Sveriges statsskuld är god

Beslutet gäller riktlinjerna för statsskuldens förvaltning för åren 2010 och 2012, och innebär oförändrad inriktning för dess sammansättning och löptid. Det kan ses i ljuset av galopperande statsskulder utomlands.

– Sveriges statsfinanser är trots den ekonomiska avmattningen fortsatt starka, vilket gör att den nuvarande inriktning behålls oförändrad. Statsskuldsförvaltningen styrs av det övergripande målet att långsiktigt minimera kostnaderna för statsskulden utan att risken i förvaltningen blir för hög, säger kommun- och finansmarknadsminister Mats Odell i ett pressmeddelande.

Riksgälden fick under finanskrisens mest intensiva skede tillstånd från regeringen att avvika från dåvarande riktlinjer för att kunna dra nytta av de extremt låga räntorna på lån med längre löptider. I maj tilläts Riksgälden, vars generaldirektör är Bo Lundgren, att ta strategiska positioner i utländska valutor. Dessa positioner kan enligt de nya reglerna uppgå till 50 miljarder kronor, för närvarande knappt fem procent av statsskulden.

Statsskulden har uppkommit genom att statsbudgeten historiskt sett har visat större underskott än överskott. Sverige ligger ungefär i mitten av EU-länderna när man jämför hur stor andel av BNP statsskulden utgör – för Sveriges del 38 procent (enligt Riksgälden).

EU-kommissionen prognosticerade i förra veckan att Sverige kommer att öka sin statsskuld via budgetunderskott på 3,3 procent av BNP för 2010 och 2,7 procent för 2011. Riksgälden själva spår att (se sid. 7 i det länkade dokumentet) statsskulden kommer att öka till 39 respektive 40 procent av BNP för de åren.

– Det är bättre än många andra länder, jämfört med exempelvis England och USA är det rena himmelriket, säger Thomas Olofsson, avdelningschef på Riksgäldens avdelning för statsskuldens förvaltning. Han nämner att många andra länders statsskulder ligger på och prognosticeras bli uppemot 60–80 procent av BNP.

– Så rent budgetmässigt har vi starka statsfinanser, det är inte värre än en vanlig lågkonjunktur, säger Thomas Olofsson.

Förra året kostade statsskulden svenska staten 33 miljarder kronor i ränteutgifter.