Annons

Annons

torbjorn-isaksson-maria-wallin-fredholm-hakan-frisen-Stefan-Mellin.jpg

Torbjörn Isaksson (Nordea), Maria Wallin Fredholm (Swedbank), Håkan Friseén (SEB) och Stefan Mellin (Danske Bank). Foto: Respektive bank.
I fredagspanelen: Torbjörn Isaksson (Nordea), Christina Nyman (Handelsbanken), Maria Wallin Fredholm (Swedbank), Håkan Friseén (SEB) och Stefan Mellin (Danske Bank). Foto: Respektive bank.

”Sund respons på Stefan Ingves långa dominans”

Fredagens panel svarar på frågor om vad som hittills är känt om Riksbanksutredningen. De flesta experterna tror inte att det kommer påverka penningpolitiken och en del efterlyser förslag om ökad hänsyn till andra faktorer som finansiell stabilitet.

Andas lite kritik mot den förda penningpolitiken.

Torbjörn Isaksson, chefsanalytiker på Nordea:

Vad tycker du om det som hittills är känt om Riksbanksutredningen?
– Inga drastiska förändringar och det mesta som förväntat. Man ska komma ihåg att kommittén är begränsad av EU-regleringar och av att Finansinspektionen har ansvar för makrotillsynsåtgärderna. Med det sagt tycks kommitten ändå ha försökt att bredda det penningpolitiska perspektivet. Hur stor förändringen är får vi se när hela betänkandet presenteras, detaljerna kan vara viktiga.  

Annons

Annons

Kommer det påverka Riksbankens penningpolitik?
– Ja, kanske. Det vi vet hittills om förslagen är att de andas lite kritik mot den förda penningpolitiken, vilket Riksbanken sannolikt noterar. Riksbanken pekar ofta på att deras uppdrag är prisstabilitet, och om uppdragsgivaren (riksdagen) indikerar en breddning med något mindre fokus på inflationen så kommer Riksbanken naturligtvis att beakta det.    

Om det får inverkan på penningpolitiken, när i så fall?
– Redan i närtid och sannolikt innan det klubbas i riksdagen.

Vilka förslag skulle du vilja se från Riksbanksutredningen?
– Jag tycker man kan behålla inflationsmålet på 2 procent men i betydligt större utsträckning ta hänsyn till finansiell stabilitet, resursutnyttjandet, bostadspriser, växelkursen etcetera i de penningpolitiska avvägningarna. Dessvärre är detta förändringar som skulle ha införts för 10 år sedan. Idag är det i vissa avseenden för sent.   

Det är rimligt att dra ner på antalet ledamöter.

Christina Nyman, chefsekonom på Handelsbanken:

Vad tycker du om det som hittills är känt om Riksbanksutredningen?
– Överlag tycker jag att det ser bra ut. Jag tycker det kan vara bra för legitimiteten att inflationsmålet godkänns av Riksdagen, och det är rimligt att dra ner på antalet ledamöter. Jag tycker det är bra att Riksbanken även fortsatt ska ha ett mål och inte flera. Med tanke på Riksbankens självständiga roll tycker jag det är viktigt att de har ett väl avgränsat mål som går att utvärdera.

Kommer det påverka Riksbankens penningpolitik?  
– Jag tror inte att detta kommer att påverka Riksbankens penningpolitik. I praktiken är förändringarna små i förhållande till hur penningpolitiken i praktiken fungerar. det handlar mer om en modernisering av Riksbankslagen.

Om det får inverkan på penningpolitiken, när i så fall?
– Det lär ju dröja några år innan en ny lag finns på plats, och tror inte den får några större effekter på penningpolitiken.

Vilka förslag skulle du vilja se från Riksbanksutredningen?
– Tydliggörande av Riksbankens ansvar för finansiell stabilitet. Svårt veta hur tydligt detta kommer att vara.

Stärkt demokratisk granskning är ett bra förslag.

Maria Wallin Fredholm, makroekonom på Swedbank:

Vad tycker du om det som hittills är känt om Riksbanksutredningen?
– Jag tycker att det låter bra om utredningen förtydligar Riksbankens ansvar för finansiell stabilitet. Det är många som har synpunkter på Riksbankens roll, men jag tycker det är självklart att Riksbanken har en viktig roll när det gäller finansiell stabilitet. Jag tycker också att det är bra att utredningen fortsatt värnar Riksbankens oberoende ställning. Stärkt demokratisk granskning är också ett bra förslag eftersom det är viktigt att samhället har förtroende för centralbanken och deras arbete.

Kommer det påverka Riksbankens penningpolitik?
– Jag tror inte att det kommer att påverka särskilt mycket, speciellt inte i närtid. Det kommer ju att dröja flera år innan lagen träder i kraft. Förslaget om att Riksbanken måste gå till Riksdagen med eventuella framtida förändringar av inflationsmålet skulle så klart stärka Riksdagens makt, men det verkar inte som att Riksdagen får komma med ett motförslag så det talar ju inte heller för att politikernas makt över penningpolitiken skulle vara alltför stor. Förslaget om att Riksbanken ska bidra till en balanserad utveckling i realekonomin utan att åsidosätta inflationsmålet gör de ju redan så jag har svårt att se att det skulle innebära en nämnvärd förändring.

Vilka förslag skulle du vilja se från Riksbanksutredningen? 
– Jag ser inte att det är något annat som Riksbanksutredningen borde ha tagit upp.

Kan kyla av det ibland hysteriskt uppskruvade tonläget i debatten.

Håkan Frisén, prognoschef på SEB:

Vad tycker du om det som hittills är känt om Riksbanksutredningen?
– Det är väl inga omvälvande saker vilket man kanske inte heller kan förvänta sig. Men utredningen har tagit ett brett grepp och verkar lyfta fram en rad aspekter avseende Riksbankens roll som normalt inte får så stor uppmärksamhet. Det kan till exempel gälla Riksbankens ansvar för kontanthanteringen eller ansvaret för samhällets krisberedskap. På det viset kan nog utredningen få en lite ”folkbildande” funktion och kanske också bidra till att kyla av det ibland hysteriskt uppskruvade tonläget i debatten avseende nästa räntebeslut om 0,25 räntepunkter upp och ner.

– Det är också bra att man på olika sätt verkar vilja stärka samarbetet mellan Riksbanken och andra myndigheter och kanske också koordineringen mellan penning- och finanspolitik. Att den demokratiska kontrollen stärks genom mer resurser till Finansutskottet och Riksrevisionen är nog också bra och risken för att detta ska äventyra Riksbankens oberoende är inte speciellt stor.

– Att få ned antalet ledamöter i direktionen till fem är en klar förbättring bland annat för att man undviker demoraliserande 3-3-fighter där riksbankschefens utslagsröst avgjorde. Slutligen kan man väl säga att förslaget att man bara ska kunna få förlängt förordnande en gång är en sund respons på Stefan Ingves långvariga dominans.   

Kommer det påverka Riksbankens penningpolitik?   
– Förmodligen i ganska liten grad. Men den åttonde punkten i Riksbankskommiténs DN-debattartikel om proportionalitetsprincip och hållbar utveckling är intressesant. Man kan väl se det som en signal om att kampen för de sista tiondelarna i uppfyllandet av inflationsmålet inte får gå för långt. Om till exempel ytterligare extrema stimulansåtgärder skulle skapa stora valutaförsvagningar eller förnyat starkt uppåttryck på bostadspriserna kan väl dessa bieffekter ses som oproportionerligt stora i jämförelse med vad man vill uppnå.

– Därmed får Riksbanken en ny möjlighet att ”luta sig mot vinden” i penningpolitiken. Om detta proportionalitetstänkande får fäste i debatten kanske det också kan få andra aktörer att sansa sig och dämpa sin kritik i vissa lägen.

Om det får inverkan på penningpolitiken, när i så fall?
– Proportionalitetsprincipen skulle kunna stärka Riksbankens argument mot att leverera nya stimulanser som svar på ECB:s och Feds agerande och därmed på marginalen gå i hökaktig riktning. Å andra sidan kan man säga att förslaget att förstärka kraven på att Riksbanken ska ta realekonomisk hänsyn och bidra till en balanserad utveckling av produktion och sysselsättning kan verka i motsatt riktning på kort sikt när arbetsmarknaden nu ser ut att försvagas. Denna aspekt är dock generellt lite svårtolkad i nuläget.

– Traditionellt har det väl, framför allt från vänsterhåll i politiken, alltid funnits en ambition att göra  sysselsättningsaspekten mer jämnbördig med inflationsmålet. Men på senare tid, speciellt i våras när kritiken mot att Riksbanken lät kronan försvagas intensifierades, var väl debatten inne på motsatt spår dvs att Riksbanken skulle kunna föra en lite stramare politik med hänvisning till att arbetsmarknaden faktiskt var tightare än normalt.

– Trumps kritik mot att Fed inte vill göra mer för att stötta ekonomin nu när inflationshotet är obefintligt är en intressant parallell just nu. Är förslagets syfte att även i Sverige skapa ett större tryck på Riksbanken att främja sysselsättning och produktion när den faktiska inflationen så medger kan det faktiskt också bli en oönskad tvångströja. Då kan det göra det svårare för Riksbanken att bedriva en förutseende politik.

Vilka förslag skulle du vilja se från Riksbanksutredningen? 
– Kanske inte har några speciella önskemål på konkreta förslag utöver det som verkar komma. Men man kan önska sig en bredare analys om inflationsmålspolitikens ställning i stort och vilka styrkor och svagheter den har. I vilken grad är den till exempel skyldig till ökade ekonomiska och sociala klyftor och nedväxlad produktivitetstillväxt i ekonomin?

– Man kan ju hävda att penningpolitiken hamnat i en feed-back loop där dessa negativa bieffekter i sin tur försvagar efterfrågan och underliggande tillväxt vilket i sin tur leder till fallande neutrala räntenivåer och krav på nya stimulanser. Ändringar i det ekonomisk-politiska ramverket måste förstås i första hand initieras på internationell nivå men det skulle vara intressant om utredningen tog sig an den diskussionen.                        

Förändringarna på penningpoitiken långt in i framtiden, typ 2022-2023.

Stefan Mellin, valutaanalytiker på Danske Markets:

Vad tycker du om det som hittills är känt om Riksbanksutredningen?
– Inga stora överraskningar vad gäller själva penningpolitiken, inflationsmålet är nu liksom i förslaget överordnat, men intressant att målformuleringen föreslås få en mer demokratisk förankring. Att banta direktionen till fem ledamöter framstår som väl avvägt.

Kommer det påverka Riksbankens penningpolitik?   
– Nej, vi tror inte det. Redan nu ska Riksbanken ta realekonomiska hänsyn förutsatt att inflationsmålet är uppfyllt, eftersom förarbeten till Riksbankslagen är praktisk politik. Nu är förslaget att detta blir fastslaget i lag. I praktiken blir det ingen förändring i den förda politiken som vi ser det.

Om det får inverkan på penningpolitiken, när i så fall?
– I så fall ligger det långt in i framtiden, typ 2022-2023. Det kommer sannolikt inte påverka politiken i närtid.

Vilka förslag skulle du vilja se från Riksbanksutredningen? 
– En tydligare motivering varför 2 procent. Ökad 2 procent-flexibilitet, på både upp- och nedsidan. Valutainterventioner ska inte tillåtas annat än under mycket extrema omständigheter.

Läs allt om:

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons