Storbankerna fortsätter tappa på bolånemarknaden

Taggar i artikeln

Finansinspektionen, Bankbarometern, — Foto (montage): TT

Publicerad: 21 okt 2021 kl 11.30

Storbankernas marknadsandelar på den svenska bolånemarknaden har minskat från 65,7 procent i början av 2011 till 58,8 procent idag, vilket innebär en genomsnittlig nedgång på ungefär 0,1 till 0,2 procentenheter per kvartal.

Realtid.se

Under samma period har retailbankernas marknadsandelar vuxit ifrån 12,7 till 18,2 procent. Det framgår av Finansinspektionens Bankbarometer.

Retailbankerna har framförallt tagit marknadsandelar inom bolånemarknaden. De har gått från att utgöra 12,7 procent av bostadsutlåningen i Sverige i början av 2011 till 18,2 procent vid slutet av andra halvåret 2021. Under samma period har storbankernas marknadsandelar på bolånemarknaden minskat från 65,7 till 58,8 procent.

Konsumentkreditbolagen har stärkt sin marknadsposition inom konsumtionskrediter sedan 2011. I början av 2011 uppgick deras marknadsandelar till 10 procent och i slutet av andra kvartalet uppgick deras marknadsandel till 34 procent av konsumtionskrediterna i Sverige.

Annons

Under de senaste åren har kreditgivare utanför den traditionella banksektorn etablerat sig på den svenska bolånemarknaden. Dessa aktörer finansierar inte bolån med inlåning och behöver därför inte tillstånd som bank eller kreditmarknadsbolag.

De nya bolåneaktörernas utlåning växer dock med snabb takt. Från andra kvartalet 2020 till andra kvartalet 2021 ökade aktörernas utlåning från 26 till 41 miljarder. Det är en ökning med 54 procent som också motsvarar 6 procent av ökningen i den totala bolånestocken under perioden. Totalt står de ändå för en liten del av den totala bolånestocken i Sverige, motsvarande cirka 1 procent.

De volymer som betaltjänstföretag förmedlar har vuxit snabbt under de senaste åren. Sedan 2012 har de ökat med i genomsnitt 18 procent per år och låg vid utgången av det andra halvåret på ungefär 660 miljarder kronor. Det beror bland annat på en snabb teknisk utveckling inom området, samtidigt som efterfrågan på digitala banktjänster- och lösningar har ökat.

Annons

Betaltjänstföretagen har vitt skilda affärsmodeller. Många erbjuder olika slags betallösningar, ofta inom e-handeln, medan andra i första hand är kortinlösare. Det finns även företag som erbjuder så kallad lånebaserad gräsrotsfinansiering (crowdfunding) och så kallade person-till-person-lån (peer-to-peer). Gemensamt för företagen är dock att de inte har banktillstånd och därmed inte får ta emot inlåning från allmänheten. Det innebär att de inte får ta emot betalmedel och använda dessa i andra syften än att genomföra själva betalningen. Vid utgången av andra halvåret 2020 fanns det 36 betaltjänstföretag. Några av de största är Bamboora, Trustly, Loomis, Nokas och Kivra.

Bankernas utlåning finansieras dels av marknadsupplåning i form av säkerställda och icke-säkerställda obligationer, dels av inlåning från allmänheten. Vid utgången av andra kvartalet 2021 uppgick de svenska bankernas totala finansiering till 9 201 miljarder kronor, varav marknadsupplåningen och inlåningen från allmänheten stod för ungefär hälften vardera.

Kostnaderna för marknadsupplåningen har sjunkit påtagligt under pandemin och riskpremierna för säkerställda obligationer är betydligt lägre än före krisen, vilket i hög grad är en följd av Riksbankens stödköp. Samtidigt har andelen marknadsfinansiering sjunkit från att utgöra 54,7 procent av den totala finansieringen i slutet av 2019 till att utgöra 50,3 procent vid utgången av första halvåret 2021.

Annons

En förklaring till det är, enligt FI, att bankernas inlåning från allmänheten har ökat under pandemin, vilket bland annat är en följd av Riksbankens penningpolitiska åtgärder. Detta har minskat bankernas behov av marknadsfinansiering. Under perioden andra kvartalet 2020 till andra kvartalet 2021 steg inlåningen från allmänheten från 4 182 till 4 568 miljarder kronor. Det är en ökning på 9,2 procent. Inlåningen ökade främst i början av året. Inlåningen har även ökat i andra EU-länder under pandemin och uppgick till 68,7 procent av den totala finansieringen i slutet av 2019 till 73,2 procent i slutet av 2020.4

Marknadsfinansiering utgör fortsatt en hög andel av de svenska bankernas finansiering jämfört med snittet hos banker i andra EU-länder. Under det senaste året har marknadsupplåningen ökat igen från 4 541 till 4 633 miljarder. Det motsvarar en ökning på 2 procent.

Även värdepappersbankerna fortsätter att öka sin lönsamhet främst tack vare av ett inflöde av både kunder och ett ökat sparande. Avkastningen på eget kapital steg kraftigt under pandemin och uppgick till 52 procent i slutet av andra kvartalet 2021. Det är 22 procentenheter högre än andra kvartalet 2020 och 30 procentenheter högre än andra kvartalet 2019.