Finans Nyhet

Så skapade Gateau svensk bagerihistoria

Publicerad

Fazer köper den svenska bagerikedjan Gateau, som öppnade sin första butik redan 1937. Nu berättar Realtid.se framgångssagan kring Gateau som till och med banade väg för Sturecompagniet.

– Mina vänner, nu har vi förvärvat en klenod, sa finska bröd- och godiskoncernen Fazers vd Karsten Slotte på finlandssvenska när köpet av svenska bagerikedjan Gateau blev klart nu i dagarna.

Realtid.se får tag på säljaren Claes Christenson som tidigare var huvudägare i Gateau.

Grattis till affären. Det här verkar vara en riktigt stor grej?

Annons

– Ja, det får man nog säga att det är. Det där blev väl bra, säger han.

Känner du dig nöjd?

– Ja, absolut.

Annons

Det var Gateau som tog kontakt med Fazer och frågade om finnarna ville köpa verksamheten.

Ett alternativ kunde varit att ägarfamiljen Christensons barn skulle ta över Gateau, men redan för ett antal år sedan togs ett par nyckelmedarbetare från Gateau in som nya delägare.

– I och med det lämnade vi egentligen alternativet att ens egna barn skulle gå in i rörelsen.

Annons

Claes Christenson har själv hunnit bli 63 år.

– Man måste hitta någon slags exit och vi har faktiskt lyckats bygga upp varumärket Gateau så pass att det inte är lätt för de andra delägarna att köpa ut oss nu längre.

Då nyckelmedarbetarna fick komma in som delägare år 2000 värderades hela Gateau till cirka 10 miljoner kronor. Redan då påbörjades planeringen inför en framtida försäljning.

Valet blev att omvandla Gateau för att kunna attrahera helt andra typer av köpare.

– Det kändes som att vi med vårt varumärke hade en plattform och skulle kunna bygga vidare på det ganska snabbt om vi var duktiga. Och vi körde vi på det; att vi borde kunna bygga upp varumärket mer.

Anders Arnborger hade varit chef för Gateaus tidigare jättekaféer på Ringvägen och Norrlandsgatan i Stockholm och byggde senare upp modeföretaget Björn Borg. Arnborger kom med råd om hur det går till när man har många butiker och växer. Gateau behövde veta hur strukturen och organisationsplanen skulle se ut, vilket Arnborger kunde berätta. Tumregeln är att varje butik har en butikschef, och när det blivit fem, sex butiker behövs en regionchef som håller ihop butikerna, och därefter en försäljningschef över regioncheferna.

Gateau började bygga på det och lägga upp planer för en framtida försäljning. Enligt Arnborger behövdes Gateau även göras ”börsfähigt” eftersom ett alternativ var att börsintroducera bolaget på småbolagsbörsen.

– Nu är det nog sju, åtta eller tio år sedan som vi verkligen la fast förutsättningarna för vad vi behövde göra för att Gateau verkligen skulle gå att sälja en dag, berättar Claes Christenson.

I den fortsatta processen hade han nytta av att sitta i styrelsen för bageribolagens branschorganisation bland företrädare för bagerijättar som Pågens, Delicato och Fazer. Den sistnämndas Sverigechef, Per Sandberg, bodde dessutom i närheten av Claes Christenson i Saltsjöbaden utanför Stockholm, och har barn i samma ålder som Claes barnbarn. Per Sandberg och Claes Christenson träffades ofta i branschorganisationens styrelse.

– Från Gateaus sida försökte vi beräkna ett värde på bolaget och konstaterade att det inte är värt att sälja för en ”normal” värdering. Vi behövde hitta någon köpare som inser att man kan få ut mycket av vårt varumärke.

Beslut fattades om att sondera med Fazer om de kunde tänkas ha intresse av att köpa Gateau.

– Jag råkade även veta att en äldre generation av ägarfamiljen Fazer var väldigt fascinerad av vårt tidigare Café Gateau på Norrlandsgatan, så jag visste att de kände till oss.

Claes Christenson kontaktade sålunda Fazer och där blev responsen genast att det nog skulle kunna vara intressant att köpa Gateau. Köpbeslutet fick mogna fram hos Fazer.

– Det gick säkert ett år eller något sådant. Sedan kom vi i lite närmare clinch och träffades igen för att diskutera affären.

Fazer ville fundera mer och ytterligare något år passerade förbi innan affären nu slutligen blivit av.

– För oss Gateau-ägare har det varit väldigt enkelt eftersom vi trivs väldigt bra tillsammans. Och Gateau går väldigt bra vilket vi har vetat om, så vi har haft ett bra förhandlingsläge helt enkelt. Vi har inte behövt gå med på att priset på Gateau prutats ned.

Affären innebär vissa villkor såsom att de numera före detta Gateau-ägarna jobbar kvar en tid i bolaget.

– Men vi är väldigt taggade inför det, för vi vill inte göra någon besviken. Och det kommer vi inte att göra heller.

Vill du säga vad prislappen för Gateau blev?

– Nej, det får jag inte göra. Det är hemligt.

Claes Christenson och hans fru Birgitta ägde 40 procent av Gateau medan Gateau-nyckelmedarbetarna Stefan Bluhme, Fredrik Ekman och Peggy Fladda Fagergren ägde 20 procent vardera.

Christenson brukar numera själv kalla sig ”grundare” av Gateau även om företaget startades 1937. Det var från början ett litet konditori på Södermalm i Stockholm, som köptes 1981 av familjerna Claes och Birgitta Christenson samt Lillan och Tomas Klemming. Lillan är Claes syster.

Därefter inledde Gateau en expansion och öppnade stora Gateau-kaféer på Södermalm (i köpcentrumet Ringen) och i Stockholms city (på Norrlandsgatan och i köpcentrumet Sturegallerian vid Stureplan).

– Det som i folks ögon idag är Gateau är att de möjligen känner till de här stora kaféerna. Den delen som är känd har vi skapat.

De tre stora Gateau-kaféerna startades på 1980-talet. Mot slutet av decenniet startade Gateau även nattklubben Sturecompagniet i Stockholms city och sålde inför det Gateau-kaféet i Ringen.

I gruppen ingick även Christensons konditori och bageriet Kringelgården – båda i Saltsjöbaden utanför Stockholm, varav även Christensons såldes och Kringelgården arrenderades ut.

I början av 90-talet gick Gateaus dåvarande restaurangchef Stefan Bluhme in som delägare i gruppen.

Runt år 2000 blev slutsatsen att det skulle behövas någon mer kraft som delägare i bolaget, eftersom Claes Christenson och hans fru Birgitta skötte det administrativa, medan Bluhme själv hade ansvar för att sköta Gateaus dåvarande två eller tre serveringar. Bluhme föreslog då Birgitta Christensons brorson Fredrik Ekman som hade jobbat mycket extra på Gateau och ansågs väldigt duktig. Claes och Birgitta Christenson föreslog samtidigt Peggy Fladda Fagergren, som var en trotjänare som börjat som servitris på Sturecompagniet 1989, och stått ägarna väldigt nära.

Beslutet blev att de två fick köpa in sig. Det rörde sig inte om så stora belopp och upplägget blev att de fick köpa in sig vartefter.

Ytterligare några år senare flyttades bageriet från Sturegallerian ut till Nacka sydost om Stockholm. Sturecompagniet hade då redan sålts för länge sedan efter den tragiska natten då folk skjutits ihjäl där. Bageriets nya hemvist blev Ektorps Centrum i Nacka, eftersom det var en bra bagerilokal med lastkaj och allt. Då ville hyresvärden absolut att det även skulle öppnas en bageributik i anslutning till bageriet.

Från Gateaus sida trodde man inte särskilt på någon sådan butik, men de lät sig övertalas och tyckte ändå att det var ok att folk kunde få handla där i bageriet. Det visade sig att bageributiken blev en succé. Och Claes Christenson ringde Nacka/Värmdö-posten och berättade att Gateau flyttat från Stureplan till Nacka, vilket tidningen tyckte var häftigt och hade med på såväl förstasidan som hela mittuppslaget.

– Det blev jättebra fart på det bageriet, vilket födde idén att vi skulle kunna ha liknande bagerier på fler ställen och satsa lite på just förorter.

Resonemang fördes och någon sa att Djursholm nordost om Stockholm aldrig haft ett riktigt bageri varför lokal började letas där. Någon annan föreslog Bromma väster om Stockholm. Olika trådar fanns ute. I Djursholm knackades dörr för att få tag på en bra lokal, vilket ledde till napp och det blev även napp i Bromma. Därmed öppnades två bageributiker till som också blev succéer.

Principbeslut fattades om att Gateau inte längre skulle vara inriktat på kaféer. Bolagets logotype ändrades från ”Café Gateau” till bara ”Gateau”. Det går fortfarande att få en kaffe latte och en macka som görs ”á la minute” i Gateaus bageributiker, men huvudinriktningen är att Gateau ska vara brödbutiker som säljer både bröd och tårtor. Det är inte serveringar i vanlig bemärkelse.

I dagsläget har Gateau totalt 100 anställda med Stefan Bluhme som vd. Hans pappa Carl Hugo Bluhme var tidigare chef för IBM i Sverige, och hans bror Patrik Bluhme är chef för Sony i Sverige.

– Stefan är fostrad av sin far i den amerikanska skolan. Han har alltid varit inriktad på att vi måste leverera resultat. Blir det en månad då Gateau inte går med vinst tycker Stefan att vi ägare inte ska ha någon lön, säger Claes Christenson.

Gateaus intäkter uppgår för närvarande till över 90 miljoner kronor per år, och bolaget har god lönsamhet med en vinstmarginal på 13-14 procent.

Lyckas ni ha en så hög marginal för att ni är inriktade på premiumsegmentet i bageribranschen (höga priser och bra kvalitet)?

– Vi brukar diskutera det där ibland, och jag har alltid menat att vi är jättejättefina. Men vi har kommit fram till att vi motsvarar en Audi eller BMW – men inte Mercedes. Om man liknar oss vid ett bilmärke så att säga.

– När vi hade kaféet på Norrlandsgatan tror jag att vi nog var en Mercedes, men nu har vi inte längre en riktigt så hög svansföring – att det måste vara så dyrt och så exklusivt.

Café Gateau på Norrlandsgatan var enligt Claes överlägset dyrast om man jämförde med andra kaféer i Stockholm.

– Men så är det inte nu. Vi ligger som andra konditorier ungefär, även om vi fortfarande tillhör det övre segmentet.

Utöver sina egna bageributiker säljer Gateau sitt bröd även via utvalda livsmedelsbutiker. För att en livsmedelsbutik ska få sälja Gateau-bröd måste butiken först anmäla intresse för det hos Gateau.

– Det började med att olika ICA-handlare ringde oss och frågade om de kunde få köpa in vårt bröd, och då åker vi ut och kollar hur respektive butik ser ut, säger Claes Christenson.

Det har nu blivit 30 butiker som säljer Gateau-bröd. Livsmedelsbutikerna står därmed för en växande andel av Gateaus intäkter. Ännu så länge har det begränsats så att livsmedelsbutikerna inte får köpa in mer än tre, fyra eller fem sorters bröd från Gateau.

– Vi är noga med att hålla det på den nivån att inte hela ICA liksom ska komma in och köpa från oss eller så. Det skulle bli en för stor omställning för oss, så vi tar det livsmedelsbutik för livsmedelsbutik.

En gång i tiden ingick även den numera väletablerade nattklubben Sturecompagniet vid Stureplan mitt i Stockholm i Gateau-gruppen.

Det var du som startade Sturecompagniet en gång i tiden?

– Ja, tillsammans med min syster Lillan Klemming och hennes man Tomas, säger Claes Christenson.

Starten av nattklubben förknippades med en del dramatik kring dess finansiering. Tidigare hade Gateau-ägarna tvingats pantsätta sina privata hus när Gateau behövde ta banklån för att finansiera sin expansion.

– Men när vi behövde ta banklån till Sturecompagniet tyckte vi att vi hade kommit så långt att vi inte skulle behöva pantsätta våra hus längre. Det var ingen som begärde att dåvarande Volvo-vd:n PG Gyllenhammar skulle pantsätta sitt hus när Volvo behövde låna pengar.

– Vi tyckte inte att vi skulle behöva pantsätta oss själva längre. Vi hade gjort det flera gånger. Och när vi sa det så skrattade de på banken.

Upplägget blev att Sturecompagniet lades i ett separat dotterbolag till Gateau och banken ställde krav på att dotterbolagets aktiekapital skulle höjas till 1 miljon kronor. Nattklubben kom sedan igång i slutet på 80-talet. Ett bakslag blev den ekonomiska krisen i Sverige, som kom i början på 90-talet.

– Då blev det kris för oss också, men då vände vi det igen och fick ett fantastiskt drag. Sista lördagen i november 1994 hade vi ”all time high” för Sturecompagniet, berättar Claes Christenson.

Veckan efter kom ett nytt bakslag, närmare bestämt den 4 december, då folk blev ihjälskjutna i kön in till Sturecompagniet.

– Då bestämde vi oss för att vi måste sälja Sturecompagniet.

Och så blev det, även om det skulle dröja 1,5 år tills försäljningen av Sturecompagniet var genomförd.

Vilken driftighet av er att genom åren starta Sturecompagniet och även de stora Gateau-kaféerna?

– Ja, Ringen blev Sveriges största kafé på den tiden och en enorm succé, säger Claes Christenson.

Även där var det dramatik i början i samband med finansieringen.

– Jag kommer ihåg att bankerna var lite tveksamma.

Gateaus gamla bank kom med ett leasingförslag, men Birgitta Christensons bror Lars var hög chef på SEB och försökte sy ihop ett lån därifrån istället.

– Senare kom Lars besviken till mig och talade om att det uppstått problem.

SEB-lånet skulle ges via Industrikredit som inte ville låna ut hela det begärda beloppet på 1 miljon kronor utan bara 700.000 kronor, vilket innebar att Lars Ekman skulle överskrida sin tillåtna lånelimit.

För resten fick därför SEB:s distriktchef kontaktas och han var inte helt med på noterna. Gateau hade gjort upp en budget om att kaféet i Ringen skulle ha en omsättning på 5,5 miljoner kronor per år. Men distriktchefen kontaterade prompt:

– Lars, du har räknat fel! Vet du hur mycket frallor man måste sälja för att omsätta 5,5 miljoner kronor per år?

Det slutade med att Gateau fick nobben av SEB.

Lösningen kom från advokat John-Edvard Jonsson som då satt i Gateus styrelse.

– Sundsvallsbanken är en bra bank, sa Jonsson.

Sagt och gjort så ringde Claes Christenson till Sundsvallsbankens direktör John Roos som hade bakgrund från SEB.

– John bodde också i Saltsjöbaden, och jag ringde till honom en fredagkväll och drog hela historien, berättar Claes.

– Vi tar det där. Jag skickar en kille på måndag, svarade Roos direkt.

Efter det blev Sundsvallsbanken husbank åt Gateau i många år.

Industrikredit hörde av sig efter några månader och sa att Gateau kunde få låna mer än de ursprungligen utlovade 700.000 kronorna.

– Då svarade jag att vi inte behövde några pengar eftersom det hade gått så förbannat bra, säger Claes Christenson.

Embryot till dagens Gateau är egentligen bageriet Kringelgården i Saltsjöbaden som öppnade den 1 maj 1902. Kringelgården köptes år 1942 av Claes Christensons föräldrar, och själv föddes han sex år senare; 1948. Och Kringelgården ska fortfarande vara kvar i familjen Christensons ägo och drivs nu av Claes dotter Sofia och hennes man Joel.

Vad har du själv för favoritbröd hos Gateau?

– Jag tycker bäst om ”Grande Blanc” och det som vi kallar för ”Gateau-bröd” som är ett rågsurdegsbröd, säger Claes Christenson.

Vad har du för pålägg på det?

– Råvarukostnaden är låg för bröd. Det är mer hantverket som kostar där, men råvarukostnaden är inte så hög.

Här menades inte det ekonomiska pålägget, utan pålägg såsom ost eller korv?

– Jaha, ok! [Skratt.] Ja, jag äter gärna brödet med bara Bregott på.

En framgångssaga

1902: Bageriet Kringelgården öppnas den 1 maj i nya Stockholms-förorten Saltsjöbaden.

1937: Konditoriet Gateau öppnas för sig med andra ägare på Södermalm i Stockholm.

1942: Kringelgården köps av Tord Christenson med fru.

1948: Sonen Claes Christenson föds. Blir så småningom stjärna i det lokala hockeylaget (Saltsjöbadens IF).

70-talet: Tord Christenson är med och tar initiativ till nya köpcentrumet Tippen i Saltsjöbaden där nya Christensons konditori öppnas. Konditoriet tjänar mest på sina enarmade banditer (som senare förbjuds).

1981: Gateau köps av familjerna Christenson/Klemming.

Senare på 80-talet: Gateaus jättekaféer öppnas (i Ringens köpcentrum på Södermalm i Stockholm, på Norrlandsgatan i Stockholms city, och i köpcentrumet Sturegallerian i Stockholms city).

1989: Gateau-gruppen öppnar nya nattklubben Sturecompagniet vid Stureplan mitt i Stockholm. Inför det har Gateau sålt kaféet i Ringen. Även Christensons konditori i Saltsjöbaden säljs och Kringelgården arrenderas ut.

1991/1992: Den ekonomiska krisen slår till i Sverige och drabbar även Gateau inklusive Sturecompagniet. Nyckelmedarbetaren Stefan Bluhme köper familjen Klemmings ägarandel i Gateau.

1994: Gateau lyckas vända utvecklingen. Sturecompagniet noterar ”all time high” sista lördagen i november 1994. Bara en vecka senare inträffar den tragiska natten i december 1994 då folk i kön in till Sturecompagniet skjuts ihjäl. Gateau beslutar sig för att sälja Sturecompagniet.

Sommaren 1996: Sturecompagniet säljs.

2000: Fler nyckelmedarbetare blir delägare i Gateau. Efter det blir ägarbilden Claes och Birgitta Christenson (ägarandel 40%), Stefan Bluhme (20%), Birgittas brorson Fredrik Ekman (20%), Peggy Fladda Fagergren (20%). Gateau värderas till 10 miljoner kronor.

00-talet: Gateaus huvudbageri flyttas till Ektorps Centrum i Nacka utanför Stockholm, där även en brödbutik öppnas. Beslut fattas om att ändra inriktning på Gateau till bagerikedja med brödbutiker och starkt varumärke för bröd. Nya bagerier/brödbutiker öppnas i bland annat Stockholms-förorterna Djursholm och Bromma. Gateaus bröd börjar säljas i allt fler livsmedelsbutiker.

Slutet av 00-talet: Diskussioner inleds med finska godis- och brödkoncernen Fazer om att sälja Gateau till Fazer.

2011: Fazer genomför köpet av Gateau som i dagsläget har cirka 100 anställda, årsintäkter på över 90 miljoner kronor och en vinstmarginal på 13-14 procent. Nu finns det 13 brödbutiker i Gateau-kedjan (varav den senaste öppnats i Vaxholm utanför Stockholm). Butikerna försörjs från ett centralbageri i Slakthusområdet söder om Stockholm.

Redan på Fazers hemsida

Fazer har på sin hemsida redan lagt in en beskrivning av Gateau.

Först ser man en bild av en skylt från en Gateau-butik där det står: ”Bread for all kinds of outstanding people!”

Sedan står det så här:

”Gateau

Gateau är ledande i Sverige när det gäller hantverksbakat surdegsbröd och konditorivaror och en föregångare inom sitt område. Gateau driver bageri- och konditoributiker i Stockholm med omnejd.

Gateaus bröd bakas i stenugnar på surdeg och stenmalet rågmjöl. Resultatet är ett bröd med god smak, hård skorpa och naturligt lång hållbarhet. Gateau erbjuder även kaffebröd och konditorivaror i av högsta kvalitet, liksom ett sortiment av gåvoprodukter som marmelad, olivolja, te/kaffebönor, choklad, havssalt och honung.”

Annons