– Det här innebär att vi inte utesluter en sådan möjlighet. Skulle utvärderingen tydligt peka på att det finns stora fördelar för ett land som Sverige att vara medlem, då är inte det uteslutet. Vi kommer att göra en grundlig och förutsättningslös analys av bankunionen, säger finansmarknadsministern till TT.

EU:s bankunion bildades 2013, efter den stora finanskrisen, och arbetar med att övervaka banksektorn och ska minska risken för att banker får finansiella problem. I nuläget är det enbart euroländer som ingår i bankunionen. men Danmark har nyligen flaggat för att de också överväger att gå med.

Bankunionen vilar på fyra pelare; gemensamma EU-regler för banker, bland annat gällande kapitaltäckningskrav, en EU-myndighet för banktillsyn, gemensamma regler för att förhindra bankkonkurser samt ett gemensamt system för insättningsgarantier.

Finansmarknadsministern lyfter fram storbanken Nordeas filialisering som en anledning till att utvärdera ett svenskt medlemskap i bankunionen, där Nordea under våren 2016 ombildades från att ha en dotterbolagsstruktur till en filialstruktur i Sverige, Danmark, Finland och Norge, med huvudkontor i Sverige.

Riksbanken har konstaterat svenska statens åtaganden och risker ökat i och med Nordeas omorganisation.

Enligt vad Bolund säger till TT skulle fördelar med att gå med i bankunionen kunna vara att dela på risken att hantera även stora banker om de hamnar i finansiella svårigheter. Bland nackdelarna nämns å andra sidan minskad kontroll och inflytande.

– Sedan finns den stora frågan om non-performing loans (nödlidande lån) i Sydeuropa och hur man hanterar dessa. Det är frågor som kan ingå i analysen, säger Bolund.

Genomlysningen ska vara klar någon gång under 2019.