Regeringen har idag överlämnat sin proposition om en ny riksbankslag till riksdagen, innehållande lagförslag som grundar sig på de förslag som den parlamentariska Riksbankskommittén, med representanter för samtliga politiska partier i riksdagen, lämnade i slutet av 2019. Det framgår av ett pressmeddelande.

– Det är angeläget att förändringar i regelverket som styr Riksbanken har bred politisk förankring. Nu kommer vi få en modern lag där Riksbankens uppdrag och mandat förtydligas. Det kommer göra det lättare att utvärdera centralbankens arbete och för riksdagen att granska det, säger finansmarknadsminister Åsa Lindhagen, i en presskommentar.

”Att Riksbankens mandat förtydligas innebär bland annat att det blir tydligt vilket ansvar Riksbanken har för finansiell stabilitet”, skriver regeringen.

Vidare lagstadgas låg och stabil inflation som målet för penningpolitiken samt att Riksbanken därutöver, och utan att åsidosätta prisstabilitetsmålet, ”ska bidra till en balanserad utveckling av produktion och sysselsättning, så kallad realekonomisk hänsyn.”

– Det ekonomisk-politiska landskapet har förändrats betydligt sedan huvuddelen av den nuvarande riksbankslagen togs fram i slutet av 1980-talet. Till exempel har de finansiella marknaderna avreglerats och internationaliserats, inflationsmålet har införts och Sverige har gått med i EU. Det har därför varit viktigt att se över det regelverk som styr Riksbanken, säger Åsa Lindhagen.

Propositionen innefattar även förslag till vissa grundlagsändringar vilka syftar till att förtydliga Riksbankens oberoende samt finansutskottets roll som granskare av Riksbankens verksamhet.

I propositionen föreslås även antalet ledamöter i Riksbankens direktion minska från sex till fem samt att det införs en begränsning för hur länge ledamöterna kan sitta i direktionen.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2023.