Nu ska Riksrevisionen granska omställningen av LKAB

Taggar i artikeln

LKAB Riksrevisionen
Foto: TT
Publicerad
Uppdaterad

Statligt ägda LKAB planerar att investera hundratals miljarder kronor för att övergå till fossilfri produktion av en produkt som är ny för företaget. Eftersom staten äger LKAB blir det skattebetalarna som får stå för notan om investeringarna slår fel. Riksrevisionen genomför nu en granskning av omställningen av LKAB.

Realtid.se

”Hybritsatsningen förefaller tillkommen i något slags hybrishettad fredagskväll i bastun på LKAB:s huvudkontor -”Nu djävlar ska vi visa sörlänningarna” skrev Realtids Per Lindvall i en krönika i december.

Riksrevisionens granskning ska svara på om regeringen och LKAB har agerat affärsmässigt i planeringen av omställningen av LKAB. Det framgår av ett pressmeddelande.

– Vid så här stora investeringar finns det alltid risker som måste hanteras. Granskningens fokus kommer att ligga på LKAB:s verksamhet och planering, men även regeringens agerande i planeringen kommer att belysas, säger riksrevisor Helena Lindberg i en skriftlig kommentar.

Annons

Statligt ägda Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag (LKAB) är Sveriges fjärde största utsläppare av koldioxid med 645 kiloton per år. LKAB:s samarbetspartner SSAB är Sveriges enskilt största utsläppare av koldioxid. Nu planerar LKAB att ställa om sin verksamhet till klimatneutralitet genom att övergå till produktion av järnsvamp framställd med hjälp av fossilfri vätgas. Detta innebär en betydande omställning av LKAB:s affärsmodell. I dagsläget tillverkar LKAB huvudsakligen järnmalmspellets, som är en mindre förädlad produkt. Den exakta investeringskostnaden är fortfarande osäker men LKAB planerar för investeringar om hundratals miljarder kronor över en tjugoårsperiod. Något större investeringsbeslut har ännu inte fattats, men LKAB har redan haft betydande kostnader i planeringsfasen.

LKAB är ett konkurrensutsatt bolag som verkar på marknadsmässiga villkor. Eftersom det är staten som äger LKAB blir det också staten som får ta konsekvenserna i form av minskad utdelning och kapitalförluster om de planerade investeringarna slår fel.

LKAB:s planerade omställning har bland annat kritiserats för att vara dyr och med oklar förväntad avkastning. Riksrevisionen har identifierat ett antal potentiella risker med omställningen som skulle kunna påverka dess lönsamhet. Det kan till exempel handla om höga elpriser, risk för förseningar, underskattade investeringskostnader och storskalig tillämpning av en omogen teknik.

Annons

Annons