Pandemiska prognoser även för 2022

Under hösten 2021 kom det en radda statistik som tydligt visade att både Sveriges och världens ekonomi höll på att återhämta sig efter det kraftiga raset i samband med coronapandemins utbrott under våren 2020.

Framför allt var det nationalräkenskaperna för det andra kvartalet 2021 som visade att den svenska bruttonationalprodukten (BNP) vuxit så kraftigt att den var tillbaka på samma nivåer som före pandemin. Även starka data över industriproduktionen och sysselsättningen bekräftade bilden av en snabb, bred och stark återhämtning Detta fick de flesta prognosmakare att revidera upp sina tillväxtprognoser både för 2021 och 2022.

Bland svenska konjunkturbedömare är det Arbetsförmedlingen som sticker ut mest. Myndighetens nyss avhoppade analysdirektör Annika Sundén spår att svensk ekonomi växer med hela 3,9 procent under helåret 2022.

”Svensk ekonomi har återhämtat sig från det stora tappet under pandemin. BNP-nivån ligger nu en bit över förkrisnivån, trots att pandemin fortfarande pågår. Tillväxten har kunnat återhämta sig i snabb takt genom att restriktioner successivt har lättats under 2021 samt med stöd av en expansiv finans- och penningpolitik. Under 2022 och 2023 väntas tillväxten fortsätta, men gå in i en lugnare fas” heter det i Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognos från den 9 december i fjol.

Prognosen baseras i hög grad på Arbetsförmedlingens egna kontakter med arbetsgivare och arbetsplatser inom alla branscher och sektorer över hela riket; ”I Arbetsförmedlingens enkätundersökning med arbetsgivare under hösten är anställningsplanerna rekordstora inför 2022”, heter det i decemberrapporten, som fortsätter;

”Efterfrågan på arbetskraft är hög och antalet sysselsatta väntas därför fortsätta öka relativt tydligt under de kommande månaderna. Allt fler företag rapporterar brist på arbetskraft och anställningsplanerna inom näringslivet enligt Konjunkturbarometern är på en mycket hög nivå. Antalet nyanmälda lediga platser enligt Arbetsförmedlingen har blivit rekordhögt samtidigt som antalet varsel om uppsägning är mycket få. Arbetslösheten väntas falla tillbaka mot 7 procent i slutet av prognosperioden.”

Andra prognosmakare är lite mer försiktiga. Statliga Konjunkturinstitutet tror inte på högre tillväxt än 3,3 procent i år och finansdepartementet ligger bara marginellt högre med en tillväxtprognos på 3,4 procent för i år medan Riksbanken spår 3,5 procent.

Allra försiktigast är emellertid analytikerna på HUI (Handelns utredningsinstitut) som inte räknar med mer än 2,8 procents tillväxt i svensk ekonomi under 2022. Institutets analyschef Joakim Wirén flaggar dock för en högre tillväxtprognos i nästa konjunkturrapport:

”Vi har inte påbörjat prognosarbetet inför kommande rapport, men allmänt har troligen Omikron haft en mindre påverkan på BNP än vad som låg i bedömningen i början på december när förra prognosen sattes” säger Joakim Wirén till Realtid.

De värsta tillväxtpessimisterna återfinns dock bland de utländska konjunkturbedömarna, där de internationella analyshusen Economist Intelligence Unit och Capital Economics inte tror på mer än 2,8 respektive 2,5 procents tillväxt i svensk ekonomi i år.

Prognoserna över arbetslöshetens respektive inflationens utveckling spretar betydligt, men det är i alla fall ingen av de professionella prognosmakarna som går tvärs emot Riksbankens senaste bedömning från den 10 februari.

Tillväxtprognoser för Sverige i år

Bruttonationalprodukten prognosticerad volymförändring i procent

Konjunkturbedömare 2022

Arbetsförmedlingen           3,9

Unionen                             3,8

Nordea                               3,7

Handelsbanken                  3,6

Riksgäldskontoret.            3,6

Svenskt Näringsliv           3,6

SBAB                               3,6

SEB                                  3,6

Riksbanken                      3,5

Regeringen
(Finansdepartementet)     3,4

Teknikföretagen.              3,4

OECD                              3,4

Konjunkturinstitutet        3,3

Swedbank.                       3,3

EU-kommissionen          3,3

OECD                             3,3

Konjunkturinstitutet.      3,3

Moody’s Analytics         3,3

Citigroup                       3,2

LO                                 3,2

Danske Bank                 3.0

Handelns utrednings-
institut, HUI                 2,8

Citigroup                      2,8