Krönika

HTF-industrin riskerar gå sotdöden till mötes

Oron bland bankierna på Wall Street stiger när allt mer tyder på att regleringsivern växer inom den nya administrationen i Washington efter framgångarna i senatsvalen i Georgia som stärker demokraternas grepp om makten i USA. Det skriver Realtids Claes Folkmar.

Claes Folkmar
Uppdaterad 2021-01-28
Publicerad 2021-01-28

Starka politiska krafter inom den vänstra delen av det demokratiska partiet vädrar morgonluft och för återigen fram krav på införande av transaktionsskatter för den finansiella sektorn. Krav som även lär växa i styrka i Europa. 

Ett tydligt tecken på att regleringsförespråkarna inom partiet vinner mark är utnämningarna av Wall Street-veteranen och tidigare chefen för CFTC (Commodity futures trading commission) Gary Gensler till chef för viktiga SEC (Securities and exchange) och Rohit Chopra som chef för CFPB (Consumer financial protection bureau). Ingen av dem hade sannolikt föreslagits om inte demokraterna vunnit sentatsvalen i Georgia då republikanerna anser dom vara extrema. 

Flera delsektorer och många finansfirmor på Wall Street kommer med mycket stor sannolikhet drabbas av betydligt hårdare granskning och eventuellt lagstiftning. En företeelse, som visserligen funnits mycket länge, men som dragit på sig hård kritik de senaste åren är vidareförsäljning av aktieflöden mellan olika mäklarfirmor. En förklaring till att, till exempel, uppstickaren inom aktiemäkleri RobinHood kan erbjuda gratis aktiehandel bottnar i att företaget säljer sina flöden till andra aktörer. RobinHoods affärsmodell har revolutionerat aktiehandeln i USA och lockat mängder av nya kunder, i synnerhet under pandemin. Deras affärsmodell har även tvingat hela nätmäklarbranschen att sänka sina handelsavgifter och drivit på stora strukturaffärer i branschen. 

Kritiken mot affärsmetodiken bygger på att vidareförsäljningen av egengenererade aktieflöden inte garanterar att kunden får bästa pris på transaktionen. Köparna skär emellan för att också tjäna pengar på flödena. RobinHood har tidigare i januari gjort en uppgörelse med de regulatoriska myndigheterna om att betala 65 miljoner dollar efter att det uppdagats att firman sålt flöden till flera olika HFT-handlare (high frequency traders) vars verksamhet enbart handlar om att skära emellan via extremt snabba affärer. Sannolikt ligger nya regleringsåtgärder eller lagstiftning nu i korten. Det kan dock få till följd att kostnaderna för aktiehandeln stiger vilket slår mot privatkunderna. 

RobinHood har även fått stark kritik för att bolagets, vilket även gäller en del av konkurrenterna, handelsapplikation påstås skapa ett beteende hos kunden som driver henne att göra mycket affärer. Debatten påminner om den kritik som riktats mot spelbolagen i Sverige. Detta är sannolikt ytterligare ett område som kan regleras under det nya regulatoriska ledarskapet. 

Inom det demokratiska partiet har kritiken mot just HFT-handlarna, som under de senaste 20 åren vuxit sig mycket stora i den dagliga handeln (uppskattningsvis svarar HTF-industrin för omkring hälften av all daglig handelsvolym i aktiemarknaden),  varit stark och ibland känslomässigt upprört. De har liknats vid parasiter som lever under egna mycket förmånliga villkor som försämrar förutsättningarna för pensionsförvaltare och privatkunder. Förespråkarna för industrin hävdar att kritiken är felaktig och att HFT-industrin snarare bidrar till bättre likviditet i marknaden. Studier tyder dock på att likviditeten i marknaden minskat i takt med HFT-industrins tillväxt. Marknadsdjupet, det vill säga möjligheten att genomföra transaktioner till ett visst pris, har minskat dramatiskt under de sista tio åren. Det beror, enligt kritikerna, på att HFT-industrin bara tillför ”spöklikviditet” som kan försvinna på mindre än en nanoskekund. Framväxten av ”dark pools” där stora institutioner kan göra gigantiska transaktioner utan att störas av HFT-industrin är en effekt av det förändrade och försämrade marknadsdjuptet. Detta har i sin tur försämrat villkoren för privatkunderna hävdar kritikerna. 

Det finns idéer inom det demokratiska partiet och hos de regulatoriska myndigheterna att införa generella  farthinderpå börserna. Framgångsvågen för HFT-industrin bygger på hastighet. Detta har gjorts på försök på ett par mindre handelsplatser under 2020. Skulle tankarna om farthinder vinna större och brett gehör efter maktskiftet i Washington kan HTF-industrin gå sotdöden till mötes. Regleras deras framfart i USA kan de europeiska myndigheterna mycket väl följa efter.   

Det stora hotet mot de finansiella marknaderna ligger dock i de förslag som finns från den vänstra delen av det demokratiska partiet; skatt på finansiella transaktioner, FTT. De demokratiska tungviktarna och tidigare presidentkandidaterna Elizabeth Warren och Bernie Sanders har båda föreslagit FTT, eller snarare en kraftig höjning av den skatten (idag ligger den på cirka 2 cent per 1 000 dollar som handlas). Bakom förslagen finns bland annat tankar om att slå ut HFT-industrin via skatter och dels använda skatterna för att omfördela välståndet i ekonomin. 

En FFT på 0,1 procent skulle skapa betydande skatteintäkter på uppskattningsvis omkring en halv procent av BNP under en tioårsperiod. Det är ungefär lika mycket som skatteintäkterna från gas, tobak och alkohol i USA. Inga små summor alltså. Bernie Sanders har lagt fram ett förslag på 0,5 procent FTT för aktier och 0,1 procent för obligationer. Motbilden är förstås att handelsvolymerna sannolikt skulle krympa och slå sönder kalkylen. Skulle ett förslag om FTT vinna gehör lär många firmor på Wall Street få betydande problem. 


 

Platsannonser

Nyheter