David Fock är säker på en sak vad gäller framtiden: ”Mobilen kommer definitivt att vara det instrument du använder för att betala med”. Foto: Klarna.
David Fock är säker på en sak vad gäller framtiden: ”Mobilen kommer definitivt att vara det instrument du använder för att betala med”. Foto: Klarna.
Betallösningar

Klarna kämpar om förstaplatsen i USA

Megatrender som att unga världen över går över till e-handel och korta krediter gynnar Klarna enlig bolagets globala produktchef David Fock. På sikt tror han att Klarna kommer att vara en av de ledande globala betallösningarna på nätet.

Uppdaterad 2020-06-03
Publicerad 2020-06-01

När man läser om Klarna blir intrycket blandat. Exempel: “Otäck cocktail av risker i Klarna” (Breakit, 29 maj), “den senaste kvartalsrapporten imponerade inte” (SvD, 21 februari) och “Klarna ger tufft besked – lägger ned företagslånen” (Ehandel, 19 maj).

Hur går det för Klarna egentligen?
– Överlag väldigt bra, säger David Fock, Klarnas globala produktchef tillika Nordenchef.

Den senaste kvartalsrapporten visar att intäkterna ökade 31 procent första kvartalet 2020 jämfört med motsvarande kvartal 2019. Från 1,58 miljarder kronor till 2,08 miljarder kronor. Över sex miljoner kunder tillkom som användare av Klarnas tjänster under kvartalet. Appanvändarna har ökat över 70 procent jämfört med 2019. 

För att bedöma bolaget tittar många investerare särskilt på USA-satsningen, som enligt David Fock "går som tåget". Enligt kvartalsrapporten hade Klarna 7,5 miljoner konsumenter i USA den sista mars. Mars innebar också all time high för handel i Klarnas amerikanska app.

– Vi jobbar med större och större handlare i USA, säger David Fock.

Skönhetsvarumärket Sephora är ett exempel. Klarna utannonserade ett partnerskap den 7 maj som går ut på att Sephora använder Klarna för sina amerikanska kunder.

I USA finns två huvudalternativ: Dels kan konsumenter i USA handla direkt i Klarna-appen, dels är Klarna betalsätt för många butiker för sin e-handel.

– Vi har fin tillväxt för båda två.

Målet för Klarna är att ta "en av de större positionerna" på den amerikanska marknaden.

– Just nu konkurrerar vi om att ta förstaplatsen, säger David Fock.

Bland konkurrenterna nämner han företag som Afterpay, Affirm och i viss mån Paypal. En amerikansk term för den typ av kortfristiga lån som den här kategorin av företag sysslar med är point-of-sales (POS) loan och här finns också aktörer som Quadpay och Sezzle.

– Det är en tuff marknad med mycket konkurrens. Men det som är intressant är att USA alltmer går från att vara en marknad där man betalar med kreditkort. Det är en otroligt stark trend mot mer korta krediter kopplade till köpet. Det passar oss perfekt, säger David Fock.

I den unga generationen i USA vill 70 procent inte ha kreditkort enligt Klarnas undersökningar.

David Focks huvuduppgift är produktutvecklingen. I år är tre huvudspår i fokus globalt.

Nummer ett är att tillhandahålla en betallösning till handlarna som fungerar över hela världen.

– E-handeln blir till allt större del global. De flesta av de stora företagen finns på många marknader, säger David Fock.

Exempel är stora modehandlare som Asos, H&M och Zara.

– Vi försöker skapa produkter som ska vara enklare för dem på flera marknader.

Det andra stora som Klarna arbetar med i år är en shoppingbrowser. 

– Det är nästa generations shoppingupplevelse. Ett smidigare och mer inspirerande sätt att handla. Förhoppningsvis kommer alla att använda den.

Vad tycker handlarna om att kunderna ska gå via er browser?
– Vi vill inte på något sätt påverka handlarnas upplevelse.

Browsern, det vill säga webbläsaren, ska komma ihåg leveransadresser, i förväg fylla i konsumentens kortuppgifter när denne kommer till kassan och spara historik i partnerskap med butikerna.

Var finns den här webbläsaren?
– Den är en del av Klarna-appen redan idag. Än så länge är den bara för mobilen, men vi tittar på desktoplösningar också. Då blir det mer av en browserplugin.

Lösningen rullades ut nu i slutet på maj i Sverige, USA och Australien.

Det tredje stora projektet för 2020 är Klarnas version av ett traditionellt bankerbjudande och det ska komma senare under året.

– Redan nu har vi ett Klarnakort som är framgångsrikt i Sverige och Tyskland. Framåt tänker vi lansera kort för flera marknader. Dessutom tjänster som påminner om traditionella banktjänster, men som kommer i en tydlig Klarna-tappning med koppling till shoppingupplevelsen.

Klarna har varit en bank, med banktillstånd, sedan 2017. Men i kommunikationen på senare år har fokus legat på företaget som en betaltjänstaktör.

– Vi tycker att det finns en charm i att det inte går att placera oss i ett tydligt fack. Det finns saker att lösa inom shopping och vi ser att det finns ett överlapp för shopping och banktjänster som är intressant.

– Att samtidigt ligga under alla regelverk som gäller banker ger oss en fördel.

Det dyker upp allt fler företag nu som kallar sig neobanker. Revolut är kanske det mest kända exemplet.

– Jag respekterar många av de bolagen. Det som skiljer är att vi är ett större bolag. Vi har gett ut krediter under ganska många år och har en ganska stor omsättning. Många av den här typen av bolag letar fortfarande efter sin grej. Möjligen är det några för många.

Cornapandemin påverkar även Klarna – fler e-handlar. Enligt den senaste kvartalsrapporten innebär det också större kreditförluster. De mer än fördubblades i första kvartalet 2020 jämfört med motsvarande period förra året. Från 297 miljoner kronor till 692 miljoner kronor.

I kvartalsrapporten förklarar Klarna det med den växande konsumentskaran. Särskilt förstagångsanvändare på nya marknader innebär enligt företaget inledningsvis större kreditförluster. Men bolaget skriver också att det gör ytterligare kreditreserveringar givet covid-19-situationen som påverkar rörelseresultatet med 100 miljoner kronor.

David Fock säger att man hittills inte konkret har sett några ökade risker vad gäller kreditgivning. Företaget jobbar ändå internt på hur man kan minska exponeringen.

– Vi skärper kraven för att ge ut nya lån.

En intressant aspekt av coronapandemin är att Klarna kan se ett skifte i användandet av kontanter. I många länder är fortfarande kontanter standard.

– Nere i Europa, Tyskland till exempel. Men nu börjar helt nya populationer gå mot e-handel, säger David Fock.

När slutar Frankrike, Tyskland och USA använda kontanter?
– Det vi ser är att de här beteendena ändras i väl hög hastighet i den yngre demografin. Det handlar mer om ett generationsskifte.

David Fock tror att på sikt kommer den fysiska handeln allt mer att röra sig mot de stora teknikbolagens lösningar – Apple Pay, Samsung Pay och Google Pay. Lokala betalsätt i stil med svenska Swish, norska Vipps eller danska Mobilepay kommer att ha en del av kakan. 

Han tror också på olika former av tokenisering. Det är en säkerhetsfunktion som de mobila plånböckerna använder och som innebär att telefonen inte skickar den faktiska kortinformation till kortterminalen vid betalning. Istället skickar den en ”token”, ett datorgenererat nummer som bara är giltigt för den enskilda transaktionen och som verifieras av den kortutgivande banken. 

– Mobilen kommer definitivt att vara det instrument du använder för att betala med, säger David Fock.

– När det gäller digitala betalningar på nätet tror jag definitivt att det kommer att ske en viss konsolidering. Det kommer att finnas ett antal mer globala betalsätt vid sidan av Visa och Mastercard. Spelare som vi som erbjuder lösningar som kunderna globalt känner igen.

Open banking håller på att växa till ett stort område för banker och fintechbolag, på grund av EU:s PSD2-reglering. Detta gör att bankerna behöver tillhandahålla programmeringsgränssnitt, API:er, som öppnar kontoinformation för tredjepartsaktörer. Men David Fock är inte lika entusiastisk som exempelvis Tink, Nordic API Gateway eller Danske Bank har varit i intervjuer med Realtid på senare tid.

– Problemet är att API:erna är ofullständiga och att bankerna är ovilliga att göra dem riktigt bra. Därför är jag tveksam. Det kommer att ta ett bra tag tills de når den nivån när de kommer att konkurrera med kortbetalningar.

Om bankernas egna API:er är ofullständiga kan man ju gå via en tredjepart, en aggregator?
– Vi har en egen sådan tjänst. Problemet är att de tjänster som aggregerar fortfarande är beroende av bankernas API:er. Det finns en pågående konflikt här. Tink med flera vill att API:erna ska vara så bra som möjligt. Men bankerna är inte lika intresserade av att de ska vara enkelt att komma åt deras data. Det minskar deras egen möjlighet att hålla kontakt med kunden. Därför går utvecklingen långsamt.

En ny lag gäller från den 1 juni för betaltjänstleverantörer om hur de presenterar betalningssätt vid e-handel. Hur ser ni på det?
– Vi håller inte med [regeringen, red:s anmärkning] om att det är så bra för konsumenterna, men vi påverkas inte så mycket. Kunderna får några extra klick i sin köpupplevelse. E-handlarna som använder vår lösning behöver inte tänka på någonting, allt uppdateras innan lagen träder i kraft.

Ytterligare en aktuell fråga är att polisen pekar på att företag som sysslar med betaltjänster och betalningsförmedling tillhör verksamheter som är i riskzonen för att vara utsatta för penningtvätt. Här kan det komma regler om exempelvis utökad rapporteringsplikt. 

– Det här är en del av vår produktutvecklingsprocess. Men att de facto använda våra produkter för penningtvätt är relativt svårt. När vi ser något i enskilda fall rapporterar vi det till berörda myndigheter, säger David Fock.

Framåt på agendan för året ligger framför allt att lägga till fler geografiska marknader. 

– Hur många beror på hur snabba vi är.

Kommer ni att ge er in i Kina?
– Jag tror inte det. Det är den svåraste av alla marknader att ta sig in i.

 

Platsannonser