I samband med att Refaat el-Sayed lämnar Hebi Health Care och flyttar till Egypten kräver han tillbaka sina utlånade pengar från bolaget. Hebi Health Care har en skuld om cirka 100 miljoner kronor till Refaat el-Sayeds bolag Hebi Holding. Panten för lånet är de egyptiska dotterbolagen.

– Det troligaste är att Refaat el-Sayed ropar in panten på de egyptiska dotterbolagen och därefter kvitta köpeskillingen mot sin fordran på bolaget. Därmed kommer mellanhavanden mellan el-Sayed och Hebi Health Care vara slutreglerad, säger advokat Kent Hägglund på DLA Nordic, som håller i auktionen.

Han har krävt att man ska föranmäla sig till auktionen för att eventuella diskussioner om optionsförrättningen ska ske innan auktionen. Intresset för auktionen har dock varit svagt trots att den har utlysts i såväl Svenska Dagbladet som på bolagets stämmor och kallelser. Den enda anmälde spekulanten är Refaat el-Sayed.

Vad kan det innebära?

– Det är väl en bedömning av värdet på de här dotterbolagen som nu stått stilla i något år minst. Man anser väl inte att det finns något värde.

Realtid.se når Charlotta Malm, ordförande i Hebi Health Care, när hon är på väg till auktionen. Hon anser inte att dotterbolagen har något värde.

– Vi har försökt att sälja företagen samt fabriker där nere och har inte lyckats. Jag är inte säker på att Refaat kan få så mycket för de här överhuvudtaget, säger hon.

Charlotta Malm berättar att det bokförda värdet på dotterbolagen i Egypten ligger på flera hundra miljoner kronor.

– Men marknadsvärdet är en annan sak om man ska sälja det, säger hon.

Vad ska han med tomma och i så fall värdelösa bolag till i Egypten?

– Det är hans pant och ingen annan är intresserad av det. Om någon nu eller senare kan göra något av det så är det han som har kontakter där nere. Hebi har inget intresse av att ha det kvar, säger Charlotta Malm.

100 miljonersskulden är uppdelad enligt följande: el-Sayed har en reversfordran som uppgår till drygt 58 miljoner kronor och Hebi holding har en fordran på cirka 36,5 miljoner kronor.

– Själva fordran har granskats av revisorer under flera år. Det har nämnts i årsredovisningar och under bolagsstämmor. Det är inget konstigt. Det märkliga är möjligen att en person kan låna upp så mycket pengar och sätta in i ett bolag, men det har skett, säger Kent Hägglund.