Annons

Annons

SusannaMessingerCamillaWiklandliten-01.jpg

Susanna Messinger och Camilla Wikland är vice vd:ar på Front Advokater – den affärsjuridiska byrån som utmanar traditionella strukturer.

Front på offensiven mot den traditionella advokatbyrån

Etik har ett pris; på Front Advokater får det kosta. Här försöker man efterlikna ett vanligt företag och nöjer sig också med “normala” vinstmarginaler. Den otypiska affärsjuridiska byrån är nummer två i Realtids serie om branschutmanare på “Sveriges framsida”.

På fem år har de vuxit från 35 till 85 medarbetare, vilket gör Front Advokater till en av de största affärsjuridiska byråerna i Göteborg.

Front Advokater föddes ur en önskan om att driva advokatbyrå på ett annat sätt. Camilla Wikland hade arbetat på Gärde Wesslau sedan 2007, när byrån tog steget att lämna sitt dåvarande nätverk för att driva Göteborgskontoret i egen regi. 
 
– Jag går inte till jobbet för att tjäna mycket pengar, utan drivs av att göra ett bra arbetet tillsammans med våra kunder, och av byråns samhällsengagemang, säger Camilla Wikland, en av grundarna till Front Advokater och i dag en av två vice vd:ar.
 
Hon har tagit med sig den andra vice vd:n, Susanna Messinger, för att träffa Realtid över en catring-lunch i ett centralt beläget kontorshotell i Stockholm, Fronts filial i huvudstaden. Till vardags finns de i Göteborg, och kvalar därmed in i Realtids artikelserie om Göteborgsbyråer som utmanar branschen.
 
Verksamheten har sina rötter i advokatbyrån Gärde Wesslau, men Göteborgskontoret bröt sig loss 2016 och sökte då ett helt nytt namn som skulle förmedla den nya byråns själ – Front är faktiskt så offensiva som namnet signalerar. Här är det frågan om att gå i bräschen för ett nytt sätt att driva advokatbyrå.
 
– Vi ställde oss frågan varför vi inte kunde driva advokatbyrå lite mer som ett vanligt företag. Vi försöker tänka att vi driver ett konsultföretag, säger Camilla Wikland.
 
På strukturell nivå handlar det om att tona ned delägarnas betydelse till förmån för såväl ett mer professionellt ledarskap som en plattare organisation.
 
I den klassiska advokatbyråstrukturen råder up or out-logik: delägarskapet är det ultimata målet och det gäller att klättra i hierarkin. Systemet innebär en automatisk bortsortering av de som inte har rätta drivet, och pyramiden smalnar av mot toppen.
 
– Det är min bestämda uppfattning att hierarkin skapar miljöer som främjar den typ av problem som lyftes i metoo-diskussionen. Up or out skapar maktpositioner och beroendeställningar, säger Camilla Wikland.
 
Front vill i stället tona ned ägandet så mycket som möjligt. Det innebär dels att andelen delägare är betydligt lägre än vad som är brukligt, dels och att titeln partner/delägare inte används så ofta.
 
– Det är mycket titlar i advokatbranschen; vi har gjort tvärtom och tagit bort så många titlar som möjligt, hos oss är man jurist eller advokat, säger Camilla Wikland.
 
I stället för delägarmöten har Front en bolagsstyrelse som tar de strategiska besluten. Dessa verkställs sedan av ledningsgruppen. Det kan tyckas som en lek med ord – Fronts styrelse är nämligen identisk med bolagets delägare. Några av dessa ingår dessutom i ledningsgruppen.
 
– När man tittar på det utifrån kan jag förstå att det är svårt att se skillnaden, men kommer man från en annan byrå upplever man den.
 
Camilla Wikland kontrasterar delägarmöten som beslutar på detaljnivå, mot Fronts modell där vd:n får en budget och en affärsplan, och därefter mycket frihet.
 
För närvarande har Front en vd – Roland Adrell – och två vice vd:ar. Att vd:n är en man medan de två vice vd:arna är kvinnor sticker lite i ögonen. Inte minst med tanke på att Front vann årets Justitiapris, som mest jämställda byrå.
 
– För oss är det inte konstigt att vår vd är en man och att våra vice vd:ar kvinnor. Målet med vårt jämställdhetsarbete är inte att ha en kvinna som vd – det hade inte heller varit jämställt. För oss handlar jämställdhet om att hitta rätt person till rätt position, oavsett kön, och om att skapa en kultur där alla har samma möjligheter att utvecklas, säger Camilla Wikland.
 
Susanna Messinger rekryterades från Delphi för ganska exakt ett år sedan. Hon har lång erfarenhet av verksamhetsutveckling, personal- och ledarskapsfrågor och delar nu personalansvaret med Camilla Wikland, medan vd:n Roland Adrells erfarenheter inom den offentliga och politiska sfären samt inom kultursektorn är av stor betydelse för byråns profil.

Byråns 85 anställda är fördelade på team som arbetar inom tre affärsområden, eller snarare kundsegment: privat sektor, offentlig sektor och ideell sektor.
 
De två senare genererar betydligt lägre arvodesnivåer än uppdrag för det privata näringslivet, men de är en viktig del i Fronts profil och går helt i linje med såväl vinstmål som samhällsengagemang.
 
– Vi är precis på gång med en ny affärsplan, men kärnan i den gamla ligger fast och den handlar om, förutom att leverera den bästa juridiken till våra kunder, att vi ska verka för jämställdhet och mångfald och samhällsutvecklingen i stort, säger Camilla Wikland.
 
Hon har själv lång erfarenhet av att företräda samernas intressen. Senast i juni vann Front för en klients räkning ett skadeståndsmål om 1,2 miljoner kronor mot staten, som enligt tingsrätten hade brutit mot både grundlagen och Europakonventionen.
 
Fronts konsekventa ställningstagande för mänskliga rättigheter är inte utan affärsmässiga konsekvenser.
 
– Det finns ju kunder som man inte vill ha. Vi väljer exempelvis bort stora gruvexploatörer och i vissa fall attraktiva vindkraftsärenden, och det är ju för att vi har valt att värna om vårt urfolks rättigheter, säger Camilla Wikland och tillägger:
 
– Där hade vi annars kunnat tjäna mycket pengar om vi stått på andra sidan.
 
Front har gjort det medvetna valet att inte arbeta vinstmaximerande. I praktiken innebär det att man nöjer sig med en vinstmarginal runt 10-15 procent, vilket ändå är betydligt högre än många “vanliga” företag når upp till. Andra advokatbyråer har vinstmarginaler på 30-40 procent.
 
– Vi har gjort ett aktivt val att etik och hållbarhet får kosta. Det är inte bara en fråga om att välja våra kunder, utan också om hur vi vill driva byrån som arbetsplats, säger Camilla Wikland.
 
Det bör noteras att jämförelsen med ett “vanligt företag” haltar så till vida att advokatbyråernas höga vinster delvis kan vara en effekt av 3:12-reglerna som innebär en skattemässig fördel när man omvandlar inkomster av tjänst till inkomst av kapital, vilket driver upp vinstnivån i vissa typer av företag som har möjlighet att växla inkomstslag för betydande summor.
 
Under alla omständigheter har Front valt ett alternativt sätt att se på vinstmaximering. Synsättet är modernt så till vida att det speglar sin tid med bland annat ökande krav på att företagen tar sin del av ansvaret för en mer hållbar samhällsutveckling. Dessutom stämmer det väl överens med yngre människors värderingar i fråga om såväl hållbarhet som den egna livskvalitén.
 
– De yngre medarbetarna är väldigt attraherade av vår profil där vi talar om ett samhällsengagemang på riktigt. Vi skriver inte så mycket om vad vi gör, utan försöker i stället leva det och jag tror att det tilltalar många i den yngre generationen, säger Camilla Wikland.
 
Andra skäl att söka sig till Front kan vara att man “tröttnat på armbågarna och den ständigt hetsen att tjäna pengar”.
 
Men det är viktigt att kandidaterna vet varför de söker sig till Front, om det ska bli en lyckad rekrytering, menar Camilla Wikland.
 
– Det gäller att man vill vara hos oss, för alla passar inte in heller. Om man kommer in och förväntar sig att man ska göra superkarriär blir man kanske besviken. Man måste ju gilla vårt sätt att tänka, och det är något vi pratar om med de mer seniora som söker sig till oss, så att de inte har förväntningar om att snabbt bli delägare exempelvis.
 
För den som delar Fronts värderingar erbjuds däremot en arbetsplats som uppmuntrar att initiativ kommer underifrån och som aktivt vill motverka att de anställda hamnar i hierarkiska beroendeförhållanden.
 
Exempelvis skiljer Front på teamledarskap och personalansvar.
 
– Det vanliga är att teamledaren också har personalansvaret för sin grupp. Men där har vi tänkt precis tvärtom, för de här personerna är ofta jättegrymma på juridik och på affären, och även om det finns advokater som är duktiga på människor så kanske det inte är advokatkårens tydligaste drag, säger Camilla Wikland.
 
I stället har man valt ut personer med rätt egenskaper för personalansvar. 
 
– Det är inte jättelätt att sitta med sin närmaste chef och tala om när någonting inte är bra. Är det dessutom en delägare och man som medarbetare ska sträva efter att bli invald så blir det ännu svårare att ta konflikten.
 
Fjolårets #metoo-debatt aktualiserade frågorna kring maktstrukturer, och advokatbranschen sticker ut som en av få som har bevarat väldigt hierarkiska strukturer.
 
– För oss är det en självklarhet att vi inte ska ha de här strukturerna. Vi har våra utmaningar, absolut är det så, men det genomsyrar hela företaget att vi är strukturerade på ett annat sätt.
 
När juristbranschens upprop #medvilkenrätt lanserades i kölvattnet av #metoo bestämde Fronts ledningsgrupp att de skulle initiera ett arbete, berättar Susanna Messinger.
 
– Alla som ville fick vara med och det var ganska många som anmälde sitt intresse. Bland annat kom det fram att man gärna ville ha en visselblåsarfunktion. Vi har också tagit fram ett formulär som man kan fylla i när man blir utsatt, för det är inte alltid man vill berätta.
 
Än så länge har ingenting rapporterats, men på Front fortsätter det proaktiva arbetet. Bland annat har ett kvinnligt och ett manligt nätverk bildats. Initiativet kommer från personalen.
 
– Tanken med de två nätverken är att vi så småningom ska träffas och höra vad vi har kommit fram till i våra olika grupper, säger Susanna Messinger.
 
Hon som är relativt ny på byrån, kan intyga att Front ligger i framkant med sitt alternativa sätt att driva advokatbyrå, mer som ett vanligt företag.
 
– Jag tycker att vi har kommit väldigt långt med den biten. Det är exempelvis jag som leder ledningsgruppens möten och när vi sitter i den konstellationen arbetar vi verkligen operativt.
 
I våras vann Front Justitiapriset när det delades ut för andra gången. Camilla Wikland medger att de blev lite snopna när de inte tog hem segern redan förra året – Front har branschens i särklass bästa siffror med tre kvinnliga och fyra manliga delägare. Alla ledande funktioner är jämställda och bland medarbetarna råder också en god könsblandning med 20 kvinnor och 25 män.
 
– Trots att vi arbetar aktivt med jämställdhet på många olika sätt, tvingades vi inse att vi fortfarande kan förbättra oss. Jämställdhetsfrågan är en naturlig del av vårt helhetstänk och finns liksom bara med, vilket fick oss att inse att vi inte hade dokumenterat allt som vi gör, säger Camilla Wikland.

Annons

Annons

Justitiapriset fokuserar inte bara på resultat utan även struktur, kultur och processer och vinnaren blir den som har varit bra på att dokumentera att detta finns på plats. 

Front genomförde en rad förändringar och satte igång nya processer, vilket är precis vad priset syftar till. I år gick de segrande från prisutdelningen. 

– På så vis har Justitiapriset varit väldigt värdefullt oss, eftersom det har gjort vår arbetsplats ännu mer jämställd, säger Camilla Wikland.

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons