Johan Malm, koncernchef på Öhmangruppen och ordförande i Öhman Fonder, Göran Espelund, arbetande styrelseordförande och en av Lannebos grundare,  Peter Nilsson, partner och FS Assurance Leader på PwC i Sverige och Daniel Algotsson, Partner och ansvarig Asset & Wealth Management på PwC i Sverige. Foto: Respektive företag
Fonder

"Fondförvaltning är inget sprintlopp, det är ett maratonlopp"

Prispress på fondavgifter och en konsolidering av fondmarknaden. Det är pågående trender som bara ser ut att intensifieras.

Uppdaterad 2020-11-13
Publicerad 2020-11-13

– Pressen på förvaltningsavgifterna har fortsatt och avgifterna i Sverige är lägst i hela Europa. Det är dels en effekt av ökad transparens och svenskarnas medvetenhet om avgifternas betydelse. Dels beror det på ett ökat intresse för billigare indexprodukter, säger Peter Nilsson, partner och FS Assurance Leader på PwC i Sverige.

Parallellt ökar kostnaderna – inte minst på grund av att den regulatoriska bördan ökar.

– Det talar för att marginalerna fortsätter ned vilket i sin tur talar för fortsatt konsolidering, säger Peter Nilsson.

Samtidigt finns det en övertygelse om att mindre, nischade förvaltare – som är duktiga på det de gör – kommer att kunna behålla en god lönsamhet.

– Det blir en större diversifiering. Dels har vi rena indexaktörer, dels nischade bolag och aktörer. De som befinner sig däremellan borde rimligtvis få det svårt och utmanande framöver, säger Daniel Algotsson, Partner och ansvarig Asset & Wealth Management på PwC i Sverige.

Christoffer Folkebo, vd på Carneo som äger Carnegie Fonder, är inne på samma linje.

– Å ena sidan har vi de riktigt stora med tydliga varumärken, stordriftsfördelar och en aggressiv prissättning – som Blackrock och Vanguard. Den andra kategorin som kommer att överleva är de som har en mycket tydlig nisch. Däremot tror jag att fondförvaltare som befinner sig däremellan riskerar att hamna i kläm, säger han.

Carneo är tydliga med hur de vill hantera de pågående trenderna på marknaden. Dels är planen att det förvaltade kapitalet på 300 miljarder ska ha dubblats inom fem år – stordriftsfördelarna ska öka. Dels satsar Carneo på tydliga varumärken och att vara nummer ett eller möjligen nummer två på de marknader man befinner sig i.

– Ett känt varumärke ger sändningstid. Det ger sändningstid i media, möjliggör möten med institutioner och ledande samarbetspartners och distributörer. För att sedan bli utvald måste du ha en produkt eller tjänst som de för tillfället letar efter.

Även familjeägda Öhman vill delta på köparsidan i konsolideringen av den svenska fondmarknaden.

– Vi är definitivt på köpsidan. Vi tittar löpande på förvärv men känner ingen superstress, till skillnad mot vissa konkurrenter. Fortsatt stark organisk tillväxt är fortfarande huvudspåret och ett förvärv måste kännas rätt för oss, för bolaget vi köper och för kunderna, säger Johan Malm, koncernchef på Öhmangruppen och ordförande i Öhman Fonder.

2015 gjorde Öhman Fonder ett viktigt förvärv. Då köpte man DNB:s svenska fond- och kapitalförvaltning och ökade därmed det förvaltade kapitalet från cirka 40 miljarder till 75 miljarder kronor. Efter ytterligare några år av organisk tillväxt uppgår det förvaltade kapitalet till över 100 miljarder.

– Parallellt med förvärvsplanerna har vi en väldigt tydlig och ambitiös idé för vår fortsatta organiska tillväxt. Fondförvaltning är inget sprintlopp, det är ett maratonlopp. Det är många komponenter som måste stämma för att leverera kundvärde. Allt från stark förvaltning, bra kundbemötande till hållbarhet, såklart. De åtgärder vi vidtar här och nu, betalar sig om några år, säger Johan Malm.

Lannebo Fonder, som numera förvaltar ett kapital på cirka 75 miljarder kronor, har samtidigt ingen uttalad målsättning att växa mängden förvaltat kapital, varken via förvärv eller organiskt. Lannebo koncentrerar sig snarare på att vara en nischad förvaltare som skapar maximalt värde för fondspararna.

– Vi koncentrerar oss på några strategier där vi tror att vi kan vara väldigt starka. Men sedan tycker jag att vi borde kunna växa inom de nischer vi finns. Vi har också potential att lägga nya nischer till de existerande. För oss blir det viktiga att hitta förvaltare och förvaltarteam som vi långsiktigt tror på, säger Göran Espelund, arbetande styrelseordförande och en av Lannebos grundare.

Det senaste året har ytterligare en pågående trend förstärkts. Det handlar om ”Sustainable Finance” och då i synnerhet hållbarhetsaspekten. I en färsk rapport från PwC anger hela 77 procent av drygt 300 tillfrågade större institutionella investerar med Europa som bas, att de helt kommer att sluta investera i “non-ESG”-produkter och fonder inom de kommande 24 månaderna. ESG står för Environmental, Social och Governance. 

 –Det senaste året har det hänt enormt mycket på hållbarhetssidan. Sustainable Finance har blivit jätteviktigt för fondbranschen, kapitalförvaltare och investerare. Trenden vi ser för tillfället – med en enorm ökning av hållbart, förvaltat kapital – bedömer vi kommer att fortsätta. Den är så pass kraftig att det snarare rör sig om ett genomgripande paradigmskifte motsvarande implementeringen av UCITS för trettio år sedan eller introduktionen av ETFer”, säger Daniel Algotsson.

PWC uppskattar att Europeiska ESG-fondtillgångar kommer att uppgå till mellan 5,5 och 7,6 biljoner euro år 2025. För att ställa det i relation motsvarar detta mellan 41 och 57 procent av de totala fondtillgångarna i Europa, vilket är en dramatisk ökning från 12,7 procent i slutet av 2019.

– I ett initialt skede kommer det att innebära ökade kostnader för att få tillgång till data till exempel, säger Daniel Algotsson. 

– Det är en utmaning men även en möjlighet för dem som anammar det här, tillägger PWC-kollegan Peter Nilsson.

På Lannebo Fonder har hållbarhetsfrågor blivit en del av den löpande verksamheten.

–Vi drog igång ett arbete med att utbilda våra förvaltare i hållbarhetsfrågor. Vi hade besök av ett bolags hållbarhetschef och hon blev jätteförvånad över att få träffa förvaltarna och inte en ”hållbarhetsexpert”. Vi ser egentligen hållbarhetsfrågor som en fråga bland andra – något som för med sig såväl operationella risker som möjligheter, säger Göran Espelund som ser hållbarhetsarbete som ett sätt att konkurrera med de stora fonddrakarna.

– Vi kan inte konkurrera med indexfonder och jättar som Blackrock med låga avgifter. Däremot kan vi konkurrera med avkastning och en bra, aktiv ägarstyrning vilket i sin tur leder till ett bra hållbarhetsarbete ute i bolagen. För det kan inte indexfonder syssla med – de har inte råd.

Såväl Göran Espelund som Öhman Fonder menar att hållbar förvaltning gått ifrån att bara handla om exkluderingskriterier till att påverka bolagen i positiv riktning genom dialog och arbete i styrelser och valberedningar.

– Det är där jag tycker vi gör den stora skillnaden. Det handlar om att ställa frågor som: hur mycket jobbar du med att säkerställa att dina underleverantörer i Asien har justa arbetsvillkor? Det är när vi har den typen av dialoger som jag tycker att vi faktiskt gör något bra, säger Göran Espelund.

Platsannonser