I höstas presenterade EU-kommissionen ”Digital Finance Package” – en plan som sträcker sig fram till 2024 och som bland annat syftar till att främja innovation inom finansbranschen.

Ska man ägna sig åt trendspaning, försöka gissa sig till vilka trender som kommer och vilken riktning utvecklingen kommer att ta, är EU:s ”digitala paket” en bra utgångspunkt.

– EU:s digitala strategier för finanssektorn kommer sannolikt att påverka utvecklingen av finansiella tjänster framöver. Där säger man vad EU prioriterar, vilka satsningar som kommer att göras, var investeringarna bör riktas och vilka regler och policies som planeras att införas, säger Klas Malmén, samordnare för Innovationscentret på Finansinspektionen som kommer att tala om ”Digital Finance Package” under Ideon Opens och Realtids innovationsutbildning i april.

– Ambitionen från EU är att strategin ska driva på innovationer i vissa riktningar. Det handlar bland annat om säker AI, öppen data och nya satsningar inom blockkedjetekniker.

Bland annat kommer Klas Malmén att göra nedslag i ämnet ”open insurance” – försäkringsbranschens motsvarighet till ”open banking”.

För några år sedan kom ett nytt regelverk, PSD2, som öppnade marknaden för digitala betaltjänster genom att låta andra än enbart banker få tillgång till kontoinformation. Syftet med direktivet var bland annat att förbättra konkurrens och innovation inom betalningstjänsteområdet

Nu är det försäkringsbranschens tur.

– Eiopa, den Europeiska tjänstepensions och försäkringsmyndigheten, har kommit ut med ett diskussionspapper och senast den 28 april vill man få kommentarer från marknaden kring hur en regleringen av ”open insurance” bör utformas.

Ett annat brännhett ämne är kryptotillgångar. 

I september 2020 presenterade kommissionen ett förslag till förordning om marknader för kryptotillgångar – MiCA som står för Markets in Crypto Assets. Samtidigt lanserades ett förslag till förordning som inrättar en pilotregim för infrastruktur med distribuerad databasteknik, DLT. Båda förordningarna är delar i strategin för digitalisering av finanssektorn.

– Just nu sker det många innovationer inom området kryptotillgångar. MiCA handlar om att reglera och skapa klarhet inom ett hittills oreglerat område. Vi har tidigare i år publicerat en rapport och varnat om de höga riskerna kring investeringar i kryptotillgångar och nu i veckan gjorde samtliga Europeiska tillsynsmyndigheter samma sak, säger Klas Malmén.

I EU, för att inte säga i hela världen, är reglering av kryptotillgångar en het potatis. Runt om i världen funderar regeringar och myndigheter på hur privata initiativ som Bitcoin ska hanteras.

En än mer delikat fråga är Facebooks planer på att, tillsammans med en rad andra aktörer, lansera en egen kryptovaluta. Förut kallades den Libra, numera har den döpts om till Diem.

– För närvarande säger man att Diem ska vara en så kallad stablecoin som är kopplad till en fiatvaluta, exempelvis den amerikanska dollarn. Tidigare var planen att Diem skulle bestå av en korg av olika fiatvalutor – men den planen har man alltså kompletterat med en så kallad single-currency stablecoin.

Att Facebook tagit ett steg tillbaka antas handla om att myndigheter och regeringar reagerade negativt inför ”hotet” om Facebooks planer på att skapa en egen ”världsvaluta”. Mot bakgrund av att bolaget har 2,8 miljarder aktiva användare varje månad skulle en eventuell valuta sannolikt få snabb spridning. I förlängningen funderar centralbankerna på hur de ska kunna bedriva penningpolitik om ”näringslivspengar” får en växande roll.

– Det här har fått centralbanker runt om i världen att utreda möjligheterna att ge ut en egen digital valuta, som den svenska e-kronan exempelvis. Frågan aktualiserade även hur globala aktörer bör övervakas om de ger ut egna globala kryptotillgångar.

Kryptovaluta eller inte, en ny typ av övervakning över stora tech-bolag ser ut att rycka allt närmare. Och då handlar det om förslaget angående cyberriskhantering, Dora.

– Det som diskuteras mest kring Dora är att stora, kritiska tredjepartsleverantörer–exempelvis bolag som erbjuder molntjänster – föreslås hamna under de Europeiska tillsynsmyndigheternas, Esornas, tillsyn, säger Klas Malmén.

Kritiska tredjepartsleverantörer kan exempelvis bedömas vara Google, Amazon och Microsoft – i egenskap av viktiga molntjänstleverantörer.

– Tredjepartsleverantörena kan utgöra en systemrisk eftersom så många finansiella institut använder dem som en leverantör i kedjan. Om någon av dessa kritiska leverantörer skulle få problem med exempelvis sina molntjänster skulle finansbranschen, tillsammans med många andra branscher, drabbas väldigt hårt. EU jobbar aktivt med den risken, säger Klas Malmén.