Den tidigare socialdemokratiska finansministern Erik Åsbrink efterlyser en ny stor skattereform.. Bild: Holger Motzkau
Politik

Erik Åsbrink: Höj skatten på kapital - sänk den på arbete

Den tidigare socialdemokratiska finansministern Erik Åsbrink har en klar uppfattning om det politiska läget: SD får inte släppas in i finrummet, och det har blivit dags för en ny rejäl skattereform i Sverige, säger han i en intervju med Realtid.se

 

Uppdaterad 2018-10-29
Publicerad 2018-10-29

Den tidigare socialdemokratiska finansministern Erik Åsbrink har inga goda råd för hur eller var riksdagspartierna kan börja dyrka upp det låsta parlamentariska läget.

Men han är klar på en punkt, och det är att man inte bör släppa in Sverigedemokraterna i finrummet. 

– Historien förskräcker och ger man efter på en punkt vad gäller deras syn på invandring, så kommer de bara att begära mer.
Men han vill se en skatteväxling från sänkta skatter på arbetsinkomster till höjda kapitalskatter. 

Trots svårigheterna att hitta en minsta gemensam grund för en svensk regering så vill Erik Åsbrink se strukturreformer bland annat på skatte- och bostadssidan. Det som kan göra hans förslag magstarkt och svårt att svälja för de borgerliga partierna är att han ser det som nödvändigt att öka det samlade skatteuttaget.

– Det är en demografisk fråga. Med en växande andel äldre som kommer att kräva ökade vårdresurser, och en allt större grupp människor som samtidigt riskerar att att få pensioner som är mycket lägre än deras tidigare förvärvsinkomster så ser jag det som nödvändigt, säger den tidigare S-politikern som efter en lång karriär på finansdepartementet som bland annat statssekreterare 1982-1990, krönte karriären med jobbet som departementschef och finansminister under åren 1996-1999. 

Århundradets skattereform

Erik Åsbrink anser att efter den stora skattereformen som genomfördes i början av 1990-talet, som kom att kallas för Århundradets skattereform, har det svenska skattesystemet utvecklats till ett oöverskådligt lapptäcke.

Problemet är enligt honom att framför allt balansen mellan beskattningen av arbetsinkomster och kapitalinkomster blivit allt mera rubbad, där den senare blivit allt mera gynnad.

– Man kan inte ha för stora skillnader i beskattningen av olika produktionsfaktorer utan att det får konsekvenser. Eftersom fördelningen av kapitalinkomster är väsentligt mera ojämlik än löneinkomster så bidrar detta till den växande ojämlikheten., säger han till Realtid.se.

– Sänkt skatt på arbetsinkomster kommer också att leda till fler arbetade timmar, vilket gynnar sysselsättning och tillväxt.

Bland felstegen som har tagits under de senaste årtiondena nämner Erik Åsbrink framför allt den borgerliga regeringens slopande av fastighetsskatten, men även att det var Socialdemokraterna och Vänsterpartiet som slopade arvs- och gåvoskatten.

– Jag brukar reta en del vänsterpartier om detta när jag får tillfälle, säger han.

Erik Åsbrink påpekar att Sverige är unikt vad det gäller den obefintliga arvsbeskattningen och även den mycket låga beskattning av fastigheter.

– Ett återinförande av arvsskatten skulle visserligen inte handla om så mycket pengar, men i kombination med de allmänt låga kapitalskatterna så är det något som ökar ojämlikheten i samhället. 

– Fastighetsskatten är av en annan dignitet. En höjning av fastighetsskatten skulle också kunna kombineras med en sänkt reavinstskatt, den så kallade flyttskatten, för att öka rörligheten på bostadsmarknaden och med nedtrappade ränteavdrag. 

De stora skillnaderna i beskattning mellan kapitalinkomster och arbetsinkomstskatter leder också till att de som kan försöker förvandla en allt större del av sina inkomster till kapitalinkomster, enligt Erik Åsbrink.

3:12-reglerna underminerar legitimiteten

Ingenstans är detta så tydligt som vad gäller de så kallade 3:12-reglerna för fåmansbolag, som han menar att underminerar legitimiteten i hela skattesystemet.
Dessa regler infördes i samband med den stora skattereformen 1990, som Åsbrink själv var en av huvudarkitekerna bakom,  för att just förhindra att arbetsinkomster omvandlas till kapitalinkomster. 

Men efter lättnader som flera regeringar har genomfört har dagens skattesystem snarare blivit ett instrument för just en sådan omvandling.

– Dessa regler har drivit fram ett skattefrälse av riskkapitalister, advokater, revisorer, konsulter, läkare och ICA-handlare. Det handlar också om stora belopp. Under 2006 delade fåmansbolagen ut knappt 20 miljarder kronor och i fjol tangerade de nästan 100 miljarder. Om de tagit ut detta som lön hade de fått behålla 29 procent av lönekostnaderna, medan de med 3:12 reglerna får behålla 64 procent.

Vill du slopa värnskatten? 
– Att sänka skatten på arbetsinkomster innebär bland annat att värnskatten slopas, men även att den statliga inkomstskatten i övrigt sänks. Det får negativa fördelningspolitiska konsekvenser men dessa kan motverkas genom höjda kapitalskatter och återinförd fastighetsskatt och arvsskatt.

Ett argument mot att höja kapitalskatterna är att det är en flyktig skattebas. Men Erik Åsbrink menar att den risken överdrivs.
– Vad gäller fastighetssektorn så är det definitivt så, fastigheterna står ju där de står, och i övrigt har samarbetet på internationell nivå lett till att det blir allt svårare att undkomma skatt. 

Förstärk skatteutjämningen 

Erik Åsbrink vill också se en förstärkning av den kommunala skatteutjämningen, då många fattiga kommuner med en vikande och åldrande befolkning har svårt att klara sina åtaganden. Han vill också ha en enhetlig moms. 

– När jag drog mina fem punkter gällande bostadspolitiska reformer i en debatt i SVT:s Agenda med Anders Borg nyligen, så höll han med mig om alla fem. Det gäller återinförd fastighetsskatt, sänkt reavinstskatt, nedtrappade ränteavdrag, friare hyressättning och skärpt konkurrens i byggsektorn.

Växande frustration

På frågan vad de etablerade partierna och framför allt socialdemokraterna, som han fortfarande är medlem i, kan göra för att stävja den växande populismen, med Sverigedemokraternas frammarsch i Sverige som ett tydligt exempel, så har Erik Åsbrink inget enkelt recept att utfärda.

– Jag kan förstå den växande frustrationen i länder där stora väljargrupper har sett stagnerande reallöner och en växande ekonomisk osäkerhet, som i USA och i flera europeiska länder. I Sverige har vi ju inte haft den utvecklingen, även om klyftorna har ökat. Det är möjligt att den upplevda osäkerheten är större, inte minst bland de äldre.

– Om något parti kommer med enkla lösningar, som att skylla på invandringen, så har de lätt att få fäste.

Erik Åsbrink vill inte ge Sverigedemokraterna något inflytande, ”släppa in dem i finrummet”, även om de i vissa välfärdsfrågor säger sig stå nära traditionell socialdemokrati.

– Både partiets egen historia och den europeiska historien är avskräckande. Även om de har gjort sig av med en del företrädare som trampar över gränsen så finns det många kvar. Ger man efter för partiets krav om att ytterligare begränsa invandringen så kommer de hela tiden att vilja gå längre.

Vinster i välfärden

Vad gäller den infekterade frågan om vinster i välfärden så anser Erik Åsbrink att det är problematiskt, särskilt vad det gäller skolan, men att Ilmar Reepalus utredningsförslag till hur man ska hantera detta är fel väg att gå.

– Det är bara att titta på hur det ser ut internationellt vad gäller vinstdrivande skolor. Det är egentligen bara Chile som har gått lika långt som vi. Chile var först. Det genomfördes redan under Pinochet, men för några år sedan rev man upp dessa reformer, säger Åsbrink.

– Valfrihet är viktigt men än viktigare är krav på kvalitet och det ska gälla alla skolor. Här råder en stor asymmetri i kunskapen mellan köpare, eleverna och deras föräldrar och säljare, skolföretagen. Man underskattar även de negativa konsekvenserna av valfriheten. Det ökar på segregationen när lika söker lika, där framför allt de välbärgade och aktiva föräldrarna placerar sina barn i vissa skolor.

– Vi måste ha ett skolsystem som ger alla lika möjligheter att utvecklas, säger han avslutningsvis.

Platsannonser