Annons

Annons

EBM-åklagare: ”Börsbrotten är systemhotande”

Sverige ser inte det verkliga hotet med börsbrotten, menar Ekobrottsmyndighetens kammaråklagare Jan Leopoldson som vill se en tuffare straffskala. Fler experter bland domstolarnas ledamöter kan även hjälpa EBM att få fler fällande mål. Med Finansmarknadskammarens kunskaper i dag hade de misstänkta i Ringen-målet sannolikt blivit fällda, enligt Jan Leopoldson. 

Jan Leopoldson är en av fem åklagare på Ekobrottsmyndighetens Finansmarknadskammare. Han har drivit flera uppmärksammade mål. Nu senast det så kallade bloggmålet som överklagats till Högsta domstolen. Ett mål som har en stor betydelse för framtida utredningar och domar.

Jan Leopoldson har varit på Ekobrottsmyndigheten sedan juni 2007. Innan dess arbetade han som åklagare med "vanlig brottslighet” och dessförinnan som jurist på fackförening och arbetsgivarorganisation. Under tiden som åklagare har han även arbetat ett halvår som adjungerande ledamot i kammarrätten i just finansmarknadsmål med överklaganden som kommer från Finansinspektionen. Han har även arbetat ett år på Handelsbanken med övervakningsfrågor, samt på Regeringskansliet som jurist och som departementssekreterare.

Varför valde du åklagaryrket?

Annons

Annons

- När jag satt ting var det i princip tre olika roller som jag tänkte på och det var domare, åklagare och försvarsadvokat. Jag var inte direkt domartypen och åklagare var jobbet jag tyckte man kunde ha med hedern i behåll. Man kan vara sanningsenlig och behöver inte förställa sig och kan vara som man är, säger Jan Leopoldson när Realtid.se träffar honom i Ekobrottsmyndighetens lokaler på Kungsholmen i Stockholm.

Under flera år i rad har anmälningar av insiderbrott ökat. Under 2017 har sammanlagt 245 anmälningar om misstänkt insiderbrottslighet inkommit till EBMs finansmarknadskammare, en ökning med 56 procent jämfört med föregående år. 

Varför vill du arbeta med denna typ av mål?

- Jag har alltid varit intresserad av värdepappersmarknaden och tycker att den varit faschinerande eftersom den är så dynamisk, det händer så mycket och den är oförutsägbar, säger Jan Leopoldson.

Han berättar att det var omkring år 2006-2007 som han började läsa om mål där det fanns en åklagare som hade åtalat någon som inte anmält sina aktieaffärer. Detta var straffbart då om man var insynsperson som styrelseledamot eller vd. 

- Det där tyckte jag lät så spännande att jag kände att jag var tvungen att söka till EBM. Jag var intresserad av ekonomiska frågor, om samhällsekonomin, bolag och hur det fungerade. Jag tyckte det var en extra dimension i åklagararbetet. När jag kom till EBM började jag ganska omgående lobba för att jag skulle komma till den sjätte kammaren som hade dessa mål. Jag ville jobba med kursmanipulation och insiderbrott. Till slut föll de för mitt tjat. Den 1 januari 2008 började jag jobba med kursmanipulationer och insiderbrott. 

Jan Leopoldson berättar att han snabbt blev specialiserad på kursmanipulationer eftersom han tyckte att det var intressant dels att förstå hur handeln och handelssystemet fungerar och dels på vilket sätt man luras på det sättet man handlar. 

- Jag blev faschinerad över den materian och sedan fick jag vara med från 2008 att utveckla och skapa den rättspraxisen. När det gäller kursmanipulation fanns det ingen rättspraxis. Det fanns en del domar om egenhandel där man handlat mellan egna konton men sedan började vi, en liten grupp med åklagare, utredare, ett par poliser och en finansmarknadsspecialist, att prova gränserna för lagstiftningen. Vi prövade detta om att man hade en överenskommen handel, att man gör upp villkoren innan. Det fick vi kvitton på från domstolen att det var ett brottsligt förfarande. Vi prövade detta med att de som försöker påverka kursen genom att köpa mindre volymer och samtidigt som en del har laddat med stora säljordrar. På det viset utvecklade vi rättspraxis. I dag har vi en del praxis när det gäller kursmanipulationer och vi har ett antal varianter hur man går till väga när man bedrar andra på marknaden på det sätt som man handlar.

För drygt sex år sedan bildades den nya Finansmarknadskammaren på Ekobrottsmyndigheten som skulle ge myndigheten en nytändning efter mängder av kritik mot den nationella kammaren som tidigare dels haft ansvaret för dessa brottstyper. Jan Leopoldson var en av åklagarna som blev utvalda att vara en del av den nya kammaren. Han berättar för Realtid.se att han själv varit med och lobbat för att myndigheten skulle starta upp en enskild kammare som skulle fokusera på dessa brott.

- Det där var också något som jag lobbade starkt för. För att kunna klara av och bekämpa börsbrotten så var man tvungen att fokusera och koncentrera sig på det hela så att man lär sig hur det går till på värdepappersmarknaden och hur marknaden fungerar. Vi möter ju oftast de bästa experterna på handel, de bästa handlarna, bästra traders och näringslivsfolk i domstolarna. De är duktiga på detta. Man måste förstå hur det fungerar så att man kan avslöja lögner och man kan motbevisa argument. Då måste man koncentrera sig på den här typen av brottslighet.

Efter att ha följt en hel del mål i domstolarna bland annat det så kallade Ringen-målet kan Realtid.se konstatera att motståndarna som åklagarna möter är väldigt slipade.

- Ja, och de har oftast ekonomiska resurser för att ha de bästa advokaterna på området. En del har privata försvarare och en del har flera försvarare. Det krävs att man själv är riktigt duktig på handeln och marknaden.

Behöver du och dina kollegor utvecklas eftersom de ni möter är så pass slipande?

- Ja, vi behöver naturligtvis utvecklas och bli ännu mer duktigare på handeln. Vi behöver hänga med. De flesta av oss har tagit aktiemäklarkörkortet, alltså kunskapsprovet i Swedsec. Men man måste hänga med hela tiden. Det är också viktigt att vi får in duktigt folk från marknaden så att vi hela tiden kan hänga med.

Är det svårt att få in detta folk?

 - Jag tror inte det. När vi har sökt folk har det varit populärt. Vi kan erbjuda bra löner men naturligtvis inte lika bra som det finns på finansmarknaden men folk tycker att det är spännande att vara med och utreda dessa brott. Det vi har sett är att det är en merit i cv:et för dem att ha jobbat som specialist eller utredare på Finansmarknadskammaren.

Jan Leopoldson anser att kammaren har blivit mycket bättre sedan den blev specialiserad. Han tycker att det är synd att EBM ofta bedöms utifrån de så kallade profilmålen som Ringen-målet, HQ och Saab. Han pekar på att bakom dessa stora mål finns mängder av mindre mål där EBM åtalar och får fällande domar både när det gäller marknadsmanipulationer och insiderbrott. Han pekar på att under ett år har Fortnox-domen kommit, Precomp-domen, Blogg-domen, domen mot Consensus-mäklaren, domen mot Crewhater i Fingerprint, ytterligare en fällande dom i Fingerprint och en i Starbreeze. 

- Just nu kommer det fällande dom på fällande dom. Det är ett resultat på att vi blivit kunnigare, bättre och vi har fått lov och möjlighet att utveckla det här med.

Nu har det gått ett tag sedan Ringenmålet. Tror du att ni i dag skulle kunna fälla de misstänkta i det målet?

- Ja, det är inte omöjligt. Jag tror faktiskt att vi skulle kunna göra det. Man ska vara rättvis mot dem som hade Ringen-målet på den tiden. Det fanns inte den praxisen då och det har kommit domar från EU-domstolen också som har klarlagt praxis när det gäller insiderbrott. Med utvecklingen och rutinen som vi har i dag på utredningsarbetet så hade förutsättningarna  varit bättre nu.

- Man ska inte underskatta dessa stora mål som är väldigt besvärliga med mycket utredningsarbete. Det finns mycket som försvarsadvokaterna kan hugga på och gör det. Nu är vi också mer förberedda på det när det kommer nya uppgifter. Att vi helt enkelt ställer in och tar ställning till de nya uppgifterna och sätter ut målet igen så att det inte blir överraskningseffekten på samma sätt.

Vi är rörande överens om att Ringenmålet gjorde att insiderbrottet fick ett ansikte i Sverige. De åtalade blev snabbt kända i Sverige såsom bland andra Cevian-mannen, en av Christer Gardells påläggskalvar, Nordea-mannen som arbetade på Nordea Liv & Pension och Pokerproffset som även hade figurerat i en dokusåpa på Svt.

- Det var väldigt tydligt, det fanns alla ingredienser. De som var åtalade hade väldigt speciella personligheter. Det var pengar som var gömda i en bilbarnstol och mobiltelefoner som kastades ut från ett fönster, säger Jan Leopoldson.

Dramat skulle kunna hämtats från en film men Jan Leopoldson klargör att bara för att man kastar ut en mobiltelefon bevisar inte att man har handlat på insiderinformation. Klart är ändå att man antagligen inte vill mobiltelefonen ska hittas. 

- Det var spännande med mycket massmedial uppmärksamhet. Allmänheten och journalisterna fick upp ögonen för Ringen. 

Samtidigt som EBM:s åklagare arbetar med att bli skarpare i dessa svåra brottsutredningar läggs ett lagförslag in om att helt ta bort det gamla förbudet mot att polis och åklagare ska kunna ta meddelanden mellan nära anhöriga i beslag och använda dessa i brottmål. Enligt den nuvarande lagstiftningen om beslagsförbud skyddas meddelanden mellan familjemedlemmar även om det innehåller brottsplaner eller där själva meddelandet utgör ett brott, till exempel innehåller insiderinformation. Att den gamla lagen från 40-talet fortfarande ligger kvar anser Jan Leopoldson är ”häpnandsväckande".

- Detta har lett till att skriftliga meddelanden mellan familjemedlemmar inte får användas som bevisning även om man skulle hitta dem i en husrannsakan. Problemet är i dag att man har sms och mejl. Det är där som vi ofta hittar den tekniska bevisningen. Insiderbrottet är lite grann speciellt dels eftersom det oftast är mellan närstående relationer som man begår detta brott. Det kan till och med vara så att man har två misstänkta för insiderbrott, som är närstående, där man hittar meddelande mellan dem som bevisar att de är skyldiga men man får inte använda detta i dag, vilket är konstigt och det är svårt att rättfärdiga detta. Det är inget som varesig allmänheten eller politiker har någon större förståelse för. Detta är en gammal kvarlega. Nu får vi verkligen hoppas att detta går igenom riksdagen också.

Går lagändringen igenom innebär detta alltså att det blir svårare att komma undan med insiderbrott. Även Finansinspektionen väntar och hoppas på en lagändring då myndigheten enligt den nya lagstiftningen, som trädde i kraft för drygt ett år sedan, ska utreda enklare förfaranden av insiderhandel.

Hänger EBM med i den snabba it-utvecklingen?

- Vi har ju möjligheter att via teleoperatörerna få in meddelanden som även har varit mellan 3-6 månader bakåt, säger han.

Jan Leopoldson poängterar att om beslagsförbudet skulle upphävas och i samband med att EBM har ett tätare och djupare samarbete med Finansinspektionen gör detta att det finns en mer heltäckande bekämpning av marknadsmissbruk och att det blir tuffare och svårare att komma undan.

Ser du några fler hinder i lagstiftningen som bör ses över?

- Det som är lite problematiskt när det gäller insiderbrott och marknadsmanipulation är att det inte är tillräckliga straff helt enkelt. Det är lite svårt att förstå eftersom när det gäller till exempel skattebrott och bokföringsbrott ses det av domstolarna mer allvarligt. Det finns också en större praxis och domar på det området. Det är lättare att förstå. Vi dras med att när det gäller kursmanipulation och insiderbrott finns det inget tydligt brottsoffer som man kan peka ut. Det beror också på en okunskap hur värdepappersmarknaden fungerar, säger Jan Leopoldson. 

Jan Leopoldson förtydligar att det inte finns en förståelse för att människor faktiskt blir lurade och faktiskt förlorar pengar och att det inte heller finns en förståelse vilken påverkan värdepappersmarknaden har på samhällsekonomin. Han menar att man inte funderar på varför man överhuvudtaget har den här lagstiftningen. Detta är till för att främja tillväxten och välfärden och att skydda marknaden, menar han. 

Jan Leopoldson för ett resonemang om att värdepappersmarknaden är motorn i tillväxten. Om du har ett företag som du vill expandera och inte får lån av banker så har du möjlighet att notera på en marknadsplats och få kapital att kunna expandera, vilket gör att du kan anställa som i sin tur betalar skatt. Deras sparande har de sedan på värdepappersmarknaden och även bolaget har sparandet på värdepappersmarknaden. 

- Man har inte förståelsen för att kapital skapar kapital. Det genererar. Får man en värdepappersmarknad som inte fungerar så innebär detta att tillväxten drabbas av det. Företag och privatpersoner får inte den värdetillväxten, vilket påverkar konsumtion, vilket påverkar att företagen vill anställa. Stora delar av våra pensioner ligger även på aktiemarknaden. Om inte aktiemarknaden utvecklas tillräckligt bra slår detta direkt på pensionerna. Det är därför vi har denna lagstiftning och det är därför EU ser allvarligt på detta och framförallt ser amerikanarna allvaret i detta. I Sverige har vi synen att det är klippare och lurar klippare, vi ser aktiemarknaden i perferin utanför samhället.

Är USA ett föregångsland?

- Ja, jag tycker det även om USA ligger straffmässigt över i de flesta brott. Där kan man få 11 år för ett insiderbrott eftersom de förstår att insiderbrottet är systemhotande men det gör man inte i Sverige. Vi har inte den förståelsen. Det är därför vi inte har den straffsatsen.

Är det hos domstolarna eller är det hela allmänheten som har fel uppfattning?

- Allmänheten men även journalister har inte den förståelsen för hur pass allvarligt det är i längden om inte värdepappersmarknaden fungerar. Däremot är det nog folks uppfattning att klippare ska sättas dit men för mig handlar det om att skydda marknaden. Marknaden är så viktig för vår välfärd och tillväxt. Det är därför vi har den. Det är klart att även domstolarna kan ha svårt att se den här kopplingen men även politiker. Men nu har det blivit, i och med nya lagstiftningen som trädde i kraft i februari 2017, lite tuffare. Nu har vi en straffskala från sex månader för grova brott till sex år. Men då måste det användas också.

Högsta straffet som hittills har dömts ut för insiderbrott är cirka 1,5 år men den normala påföljden för grovt insiderbrott och grov marknadsmanipulation har varit villkorlig dom och böter.

- Det är naturligtvis inte acceptabelt att det ska vara på det viset i synnerhet inte nu när Finansinspektionen använder sig av sanktioner där man kan få 100.000 kronor för att man har gjort en egen handel. Det blir väldigt konstigt om man har ägnat sig åt att manipulerat kurser under 15 månader i 14 bolag och får villkorlig dom och böter. Börsbrottsligheten ska jämföras med annan brottslighet som skattebrott och bokföringsbrott och minimistraffet bör då höjas. Det här är inte heller riktigt bra för rättsuppfattningen att man ska få utföra sådana här bedrägerier på aktiemarknaden och nästan aldrig få fängelse.

I skrivande stund har Riksåklagaren överklagat det så kallade bloggmålet där två före detta läkarstudenter dömdes i tingsrätt och hovrätt för 13 fall av grov otillbörlig marknadspåverkan. Straffpåföljden bestämdes i underinstanserna till villkorlig dom och böter samtidigt som hovrätten satte ned förverkandet av de vinster som de åtalade fått som utbyte av brotten. Jan Leopoldson begärde i en framställan till Högsta domstolen att hela utbytet av brott skulle förverkas. Även Riksåklagaren gick alltså på den linjen. Detta kan alltså bli ett prejudicerande rättsfall. För Jan Leopoldson var detta också ett av de klurigaste målen han utrett.

- Det var första gången som den europeiska lagstiftningen prövades på området, med direktivet och förordningen där jag inte i första hand lutade mig mot den svenska praxisen. Det var även en fråga om yttrandefrihet: Vad får man säga, måste man bevisa att saker och ting på aktieforum inte stämmer, att det inte är korrekt? Det här med vilseledande på ett aktieforum, vad innebär det egentligen? Det var många utmaningar i början. Man fick bekräftat att ens tankar om att dels att man kan påverka aktiekurserna genom sociala medier och gör man detta genom att skriva vilseledande och handla på det så är det brottsligt. Nu har vi ett bra kvitto att så är fallet. 

Hur bedömer du att förtroendet för finansmarknaden ser ut i dag?

- Saken är ju den att marknaden kanske inte alltid förstår att det arbete som vi gör på Finansmarknadskammaren egentligen är ett arbete för att skydda marknaden. Vi hjälper marknaden. Marknaden tjänar på att det är hyfsat rent och schysst spel. Man vill ju vara på en marknad där man vågar handla och lita på kurser och volymer. 

Kritiken mot EBM har dock kvarstått även efter att nationella kammaren lades ned. Ofta rör det sig om att åklagaren vänder sig till domstolen med för tunn bevisning i utredningen.

Tycker du att kritiken är befogad?

- Jag tycker ju inte riktigt att den är rättvisande. Tittar man på det hela rent konkret så får vi mycket fällande domar och arbetet bedrivs effektivt och vi gör absolut vårt bästa men det är klart att det naturligtvis är så att vi skulle behöva mer resurser. Vi skulle behöva fler utredare och fler experter från marknaden när det gäller handelsanalytiker som kan analysera handeln. Det skulle vi absolut behöva. Det är absolut en resursfråga. Nu känns det som vi är bra effektiva och vi använder oss mycket av tvångsmedel med anhållan och husrannsakan och häktningar.

Ni har även fått en del kritik när det gäller häktningar. De misstänkta får sitta väldigt länge i häktet och det jobbas inte på tillräckligt snabbt…

- Det är så att det som är häktat är prioriterat på kammaren. Om någon sitter häktad så prioriteras det. Det jobbas på absolut men det är klart att allt är en resursfråga. Vi är ungefär ett 20-tal personer som jobbar med detta och har hela Sverige. Jämför man detta med hur mycket handel det är och hur många bolag det är som är noterade så blir inte ett 20-tal personer speciellt mycket. Utifrån detta tycker jag ändå att vi gör ett bra jobb.

Jan Leopoldson berättar att åklagarna på Finansmarknadskammaren har ungefär mellan 15-20 mål samtidigt per person. 

- Det kan flukturera i bland mellan olika tider, men detta säger en hel del. Samtidigt har kraven ökat på att utredningarna ska vara bättre, det ska gå snabbare och det ska vara mer robust och försvararna har blivit bättre och har flyttat fram sina positioner. Det är en resursfråga. I det stora hela, om man tittar på vad rättsväsendet kostar, och vad statsbudgeten är så är Finansmarknadskammaren med ett 20-tal medarbetare mikromikro. Jag tror att för rättsmedvetandet och för marknaden så skulle det vara väldigt bra om vi kunde få mer resurser. Vi förverkar ju pengar också. Vi tar ju brottsvinster. På det viset tjänar vi pengar åt staten. 

De som misstänks, åtalas och senare döms för insiderbrott kan få svårt att komma tillbaka till sitt arbete. Enligt Jan Leopoldson handlar detta om en förtroendefråga. Han ställer frågan: vem vill anställa någon som man inte kan lita på, som utnyttjar bolagets insiderinformation eller röjer den?

Varför tar man dessa risker?

- Ja, det är väldigt faschinerande. Det finns sociala och psykologiska förklaringar. Jag tror att det beror på att dessa stora profilmål har gjort att bilden är att polis och åklagare inte fixar detta, att vi inte upptäcker detta och om vi gör det så blir det inga fällande domar. Men det gör också att många har uppfattningen att de vågar att de tror att vi inte ser detta, men vi ser och det upptäcks och det slås till med tillslag och åtalas och det blir fällande domar. 

I dag har Stockholmsbörsen 314 noterade bolag, på Nasdaq First North i Stockholm finns 280 noterade bolag och på Aktietorget finns det 170 bolag noterade.

- Vi har en situation där vi har så många nya bolag som noteras och i dessa små bolag som oftast är förhoppningsbolag sitter personer som är lite mer av vanligt folk som inte riktigt har den kunskapen om markaden och hur det går till. Där upptäcks en hel del insiderbrott, även marknadsmanipulationer. Vi har bra case nu och det finns mycket att arbeta med. Det är häpnandsväckande hur folk vågar. Men sedan önskar även vi att utredningar skulle gå snabbare, men det är en resursfråga och till viss del en lagstiftningsfråga. Men detta gör att man inte riktigt kan vara säker även om det går ett år efter att man begått ett brott.

Med lagstiftningsfråga menar Jan Leopoldson att det är svårt för åklagarna att argumentera emot en skicklig daytrader i domstolarna då ledmöterna har svårt att sätta sig in i hur värdepappersmarknaden fungerar och hur det går till. Han menar att det är svårt att motbevisa det som den åtalade säger.

- Det är en gammal käpphäst som jag har att det skulle behövas en eller två personer i domstolarna som sitter som ledamot som har erfarenhet från aktiemarknaden. Vi har hela arbetsdomstolen och fastighetsdomstolen där experter finns. Det skulle även behövas experter här.

Hur långt är det dit?

- Jag tror tyvärr att det är långt ifrån. Det finns den uppfattningen att vi inte ska ha specialdomstolar och att man som domare ska klara av alla mål. Men detta är en specifik kunskap hur det går till på aktiemarknaden. Det är olikt allt annat. Hur aktiemarknaden fungerar tar väldigt lång tid att förstå därför tror jag att det skulle finnas en eller två experter med.

Jan Leopoldson har även ytterligare ett förslag för att det ska bli svårare att begå marknadsmanipulationer. 

- Ändra på regelverket genom att handelsplatserna och börsen inte längre tillåter att handla med en aktie eller små volymer som förr i tiden då man handlade börsposter. På detta sätt kunde marknaden och FI agera för att det inte ska vara tillåtet att handla små volymer och då får man bort en del av oönskade beteenden.

Han menar att Finansinspektionen då skulle kunna koncentrera sig på att marknadsplatserna och börsen stärker sin kontroll över de noterade bolagen. Över vilka som ska komma in på marknadsplatsen och bli medlem på börsen.

- Att man sköter sig och verkligen offentliggör när man har kurspåverkande information, att man har substans bakom nyheterna som offentliggörs. Att Finansinspektionen verkligen kontrollerar att marknadsplatserna aktivt undersöker mer om exempelvis ett bolag uppger att de har en order på ingång om att det verkligen stämmer. Vi har haft många sådana bolag nu som har svindlat och blåst upp affärer. Det är också exempel på hur man genom ändrade regler måste kunna påverka folks beteenden på börsen. 

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons