Detta är en argumenterande text med avsikt att påverka. Åsikterna som förmedlas här är skribenten/skribenternas egna.

När vi på Seeqest för några år sedan började undersöka de fonder där svenskt tjänstepensionskapital är investerat fann vi en sluten värld med ohållbara placeringar. Vi hittade etiska och hållbara fonder med innehav i kärnvapen och fossila bränslen. Detta samtidigt som sparare är alltmer intresserade av att kunna spara hållbart. Tre av fyra sparare vill helt avstå innehav i kärnvapen och hälften vill inte vara investerade i fossila bränslen.

Seeqest är ett datadrivet fintech-bolag som kan skanna fonder för innehav i kärnvapen, vapen, tobak, spel & kasino, fossila bränslen, bekämpningsmedel, industriell köttproduktion, ultraprocessad mat, skogsskövling och alkohol. Vi skapar möjligheter för spararna att få kunskap om hur deras pensionskapital arbetar och därmed de facto vad man främjar.

I dag har nio av tio svenskar en tjänstepension. Sammanlagt rör det sig om 3 000 miljarder kronor i tjänstepensionskapital i Sverige. Globalt är motsvarande siffra 350 000 miljarder kronor. Tjänstepensionskapitalet är en av det största potentiella förändringskrafterna. Att ändra riktningen på denna oljetanker tar tid. När det sker får det stora effekter.

”För vad hjälper det annars att individer väljer ekologiska produkter i affären om samtidigt deras pensionskapital är investerat i kemiska bekämpningsmedel?”

Seeqest vill att människor ska kunna göra medvetna val baserat på information om hur pensionskapitalet arbetar, till exempel i fonder. Pensionen är det samlade beviset på en individs ansträngningar under ett arbetsliv. Medvetenhet är grunden för att kunna agera. Är det då inte rimligt att individen ska ha rätt att veta hur sina pengar är placerade, inklusive att äga sin data om den egna pensionen?

I EU:s nya digitala finansstrategi betonar bland annat kommissionen behovet av bättre tillgång till data och datadelning inom EU. Den fråga vi därför särskilt har intresserat oss för är individens rätt till sin egen data, tillsammans med skydd för individen vid behandling av personuppgifter. Detta beskrivs i EU:s dataskyddsförordning.

Att värna individens integritet är självklart. Det handlar också om individens rättmätiga begäran att få ta del av sin data som berättar hur pensionskapitalet är investerat – i linje med eller emot individens värderingar. 2021 borde vara året då vi bemyndigar individen att kunna göra dessa val fullt ut. För vad hjälper det annars att individer väljer ekologiska produkter i affären om samtidigt deras pensionskapital är investerat i kemiska bekämpningsmedel?

Ändå har vi mött motstånd från minPension, ägt av pensionsbolagen och delfinansierat av svenska staten, när vi vill bidra till att öppna upp och ge individen dessa möjligheter. På vår resa har vi även mött andra som erfarit samma förändringsmotstånd. Den gemensamma nämnaren är pensionskapitalet.

Argumenten har varit flera, bland annat hänvisas till ”individens integritet” och den juridiska termen ”allmänintresse”. Vi menar att konkurrens, öppenhet och tredjepartslösningar bidrar till en bättre tjänstepensionsmarknad där företag får förtjäna sina kunder. Vilka aktörer en individ vill dela sin data med borde vara en individs beslut. Ingen bör kunna omyndigförklara individer genom att begränsa rätten till deras data.

Med utgångspunkt i individens rätt till sin data vill EU främja tredjepartslösningar, öppenhet och konkurrens till gagn för sparare och försäkringstagare. Det är en utveckling som har ett brett politiskt stöd i EU. Mot detta står en utveckling där en sammanslutning av stora pensionsbolag istället bestämmer vad vi svenskar bör få veta om vår pension, vilka data vi får dela med vem och hur konkurrensen på marknaden skall se ut.

Finansmarknadsminister Per Bolund har redan ställt krav på AP-fonderna att städa ut sina fossila innehav. Nu är det dags att han möjliggör för tjänstepensionsspararna att kunna göra samma sak – därför behöver de ges rätten till sin data.

Catharina Lehto
Vd, Seeqest