Daniel Aarenstrup, Savr
Daniel Aarenstrup, vd för Savr.
Debatt

Dags för Finansinspektionen att föreslå ett förbud mot fondprovisioner

Kickbacks är en förlegad avgiftskultur som inte längre hör hemma på den svenska fondmarknaden. Upplägget gynnar bara fondförmedlaren och drabbar i stället den enskilde spararen. Det skriver Savrs vd Daniel Aarenstrup.

Publicerad 2021-11-25

Runt nyår ska Finansinspektionen (FI) skicka in ett svar på Riksdagens ”Regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Finansinspektionen”. Där ska myndigheten presentera ekonomiska åtaganden för Riksdagen att diskutera och fatta beslut i under det kommande året. En brännande het fråga som vi hoppas kommer att adresseras är den om fondprovisioner.

Ett av de ämnen som FI behandlar är nämligen fondprovisionernas vara eller icke vara på den privata sparmarknaden. Regleringsbrevet är en utmärkt möjlighet för Erik Thedéen, generaldirektör på Finansinspektionen, att staka ut visionen för hur svensk finanspolitik kan bli säkrare, hållbarare, mer jämlik och effektiv. 

Sverige är idag världsbäst på fondsparande, om vi ska tro svenska Fondbolagens Förening: ”Ingenstans i världen är fonder en så populär sparform som i Sverige. Åtta av tio svenskar sparar i fonder. Om man räknar in det obligatoriska sparandet till premiepensionen är vi alla fondsparare.” 

Det finns däremot en stor skillnad på privat fondsparande och fondsparande som sker i premiepensionssystemet. Pensionsmyndighetens ”fondtorg” är exempelvis strängare selekterat och helt provisionsfritt vilket gör det mycket billigare att spara i, jämfört med om du köper exakt samma fonder hos din vanliga bank i ditt privata sparande. 

För det privata fondsparandet i Sverige är långt ifrån provisionsfritt. Där betalar idag sparare en fondavgift som dels består av en förvaltningsavgift som går till fondförvaltaren, dels en fondprovision eller så kallad ”kickback” som går till fondförmedlaren. Kickbacken motsvarar ofta hälften av fondavgiften och betalas årligen, varför den urholkar värdet på sparandet över tid – en väldigt hög ersättning för att endast förmedla och förvara fonden. 

I flera vändor har Finansinspektionen kritiserat den omtalade fondprovisionen. Redan 2018, vid implementeringen av EU:s nya regelverk för banker och värdepappersinstitut, MiFiD II, flaggade myndigheten för önskemålet att förbjuda fondprovisioner i Sverige. I samband med regelverket förbjöd länder som Storbritannien och Nederländerna också upplägget – I Sverige skärptes i stället kraven på fondförmedlarna.

Senast i februari i år förtydligade myndigheten sin åsikt i frågan: ”Finansinspektionens ståndpunkt var att vi förespråkade ett helt provisionsförbud. Intressekonflikterna är för stora att hantera”, sade Magnus Björkman, biträdande chef för Finansinspektionens avdelning för uppförandetillsyn då till SVT.

Erik Thedéen, generaldirektör på Finansinspektionen kommenterade intressekonflikterna så här: ”Risken med kickbacks är att man helt enkelt i för stor utsträckning driver försäljning mot det som är gynnsamt för det egna företaget i stället för det som är bra för kunden”.

Vi på Savr förespråkar också ett svenskt provisionsförbud, i likhet med andra EU-länder. Idag tjänar i stället de svenska storbankerna och nätbankerna stora summor på det nuvarande upplägget. Enligt en rapport från SVT i februari 2021 tjänade Nordnet och Avanza tillsammans cirka 600 miljoner kronor på kickbacks bara under 2020.

Kickbacks är en förlegad avgiftskultur som inte längre hör hemma på den svenska fondmarknaden. Upplägget gynnar bara fondförmedlaren och drabbar i stället den enskilde spararen. Varför ska den som sparar betala så pass höga avgifter till den som enbart förmedlat fonden och inte har någonting med placeringens avkastning att göra?

Att ha en strängare linje mot fondprovisioner skulle också bidra i FI:s mål att göra fondmarknaden mer jämlik. Idag är det ofta de med minst pengar som får betala högst avgifter hos nät- och storbanker.

De med stora summor sparkapital får ofta mängdrabatter, bättre räntevillkor eller förmånligare priser. Att göra skillnad här skulle göra många svenskars sparande ännu mer kostnadseffektivt.

Med tanke på att landets samlade fondförmögenhet, enligt Statistiska Centralbyrån (SCB), uppgick till 6 032 miljarder kronor vid utgången av andra kvartalet 2021, finns det mycket att vinna på att effektivisera lagen.

Vi delar Finansinspektionens oro och utlyser behovet av en mer rättvis och transparent betalningsmodell där spararens intressen kommer i första hand. Som utmanare tycker vi på Savr att det är dags att börja diskutera vilket värde nuvarande struktur faktiskt tillför kunden. Vad får kunden egentligen för pengarna?

Daniel Aarenstrup
Vd Savr


     

Platsannonser

Logga in