SensoDetect får europeisk skjuts

Nynoterade Lundaföretaget levererar utrustning för att diagnosticera schizofreni och ADHD med hjälp av fysiologiska i stället för intervju- och observationsbaserade metoder.

På agendan står europeisk expansion, något som i och med en nyss utfärdad CE-märkning av utrustningen nu underlättas enligt företaget. Vd Johan Källstrand kallar CE-märkningen för en milstolpe i företagets historia.

Realtid.se får tag i styrelseordförande Leif Smeby, 65-årig norrman som var forskningsdirektör i Gambro fram till 2004, då han trappade ned genom att bli ansvarig för ”framtida vetenskapliga affärsområden”.

Nu investerar han på egen hand i startup-bolag inom biotechbranschen, och äger knappt fem procent av SensoDetect.

– Det här ger oss möjlighet till större flexibilitet i vårt erbjudande, säger Smeby, och förklarar att CE-märkt utrustning innebär att personalen ute på klinikerna kan använda den själv. Hittills har närvarande personal från SensoDetect varit nödvändigt.

– Det har gått till så att folk från oss åkt ut och mätt kanske 10 patienter på en dag, och sedan fakturerat resor.

På Smeby låter det som att metodikutvecklingen att gå från mätningar i SensoDetects regi till sådana klinikerna gör själva var planerat:

– Filosofin var att börja med att bevisa metodens gångbarhet. Marknadspotentialen är ju teoretisk tills det visar sig att kunden vill betala för den. Och det har vi bevisat nu, men jag kan inte delge siffror (pga att bolaget är noterat).

Avsikten med emissionsbeloppet, som var på 8 miljoner kronor, uppgavs i prospektet vara finansiering av expansion i Europa.

Har ni lyckats ordna med distributionskanaler där?

– Vi har börjat jobba med det genom att inleda diskussioner med potentiella distributörer, och i styrelsen finns folk med erfarenhet av att finna distributörer och expandera internationellt.

– Grundförutsättningen för att bli distributör är att de har kunskap om medicinteknik generellt sett, och tillgång till patientgrupperna. Allra helst ser vi också gärna att de känner till psykologi, och det är lite svårt att hitta, det vet vi. Men vi bedömer potentiella distributörer från fall till fall.

Har ni anställt någon försäljningsansvarig för Europamarknaden?

– VD Johan Källstrand är försäljningsansvarig totalt sett, men vi har anställt en person med ansvar för Sverige och Norden, så att Johan kan ägna sig åt mer expansiva aktiviteter.

Den nuvarande affärsmodellen går ut på att förse kliniker med SensoDetects maskiner, på det att de sedan betalar per mätning, och för ett på förhand uppgjort antal mätningar à 6.500 kronor per mätning.

Hur många mätningar förbinder sig dessa kliniker att göra?

– Vi har gett ganska stor frihet till bolaget (läs Johan och den andre säljaren) att utforma avtal med olika kliniker; det enda är att vi ska räkna ihop en bra vinst på dem.

Smeby vill inte säga något om exakt antal mätningar per klinik, men hänvisar till bolagets information inför listningen på Aktietorget. Där står att det i Europa genomförs årligen genomförs 800.000 utredningar av huruvida personer har schizofreni eller ADHD, och att SensoDetects mål är att göra 8.000 av dessa under slutet av 2012. Med ett pris per mätning på 6.500 kronor ger det en omsättning på 52 miljoner kronor.

– Vi har ganska blygsamma ambitioner med vårt enprocentsmål, menar Smeby, och jämför med mer storvulna utvecklingsbolag som anger 20 procent som en realistisk marknadsandel på några års sikt.

Slutmålet är hur som helst att lansera instrumentet/metoden, som är patenterat och kallas SD-BERA, som en världsomspännande produkt.

Leif Smeby säger på frågan om hur stora besparingar SensoDetects metod innebär att de är väldigt stora för både det enskilda sjukhuset och samhället i stort, men någon hälsoekonomisk studie för att få en siffra på besparingspotentialen har inte genomförts. Sådan diskuteras, och önskemålet är att få ett universitet med på båten. Att genomföra en studie i egen regi genom att anlita ett hälsoekonomiskt konsultbolag är nämligen för dyrt, menar Smeby.

Innan Leif Smeby gick i pension 2005 var han forskningsdirektör på Gambro, till vars ledningsgrupp han rekryterades av vd Berthold Lindkvist i mitten av 80-talet. Han beskriver skillnaden mellan att bedriva bioteknisk utveckling i ett storföretag och på nuvarande sätt: i småföretag à la SensoDetect:

– Det kan knappt jämföras. Det är så snabba beslutsvägar i småföretag, man kan påverka mycket mycket mer. Det kan fås att fungera väldigt fort.

Fördelen med att göra det i storföretag då?

– Det är naturligtvis tillgången på resurser. Kapital är inte problemet, vilket det är i småföretag, säger Smeby och berättar lite om sin tid på Gambro, som han verkar ha i ljust minne. Företaget växte under tiden han och Berthold Lindkvist var verksamma i det från runt en till 25 miljarder i omsättning. 2006 köpte Investor och EQT ut Gambro från börsen.

Förutom SensoDetect är Leif Smeby engagerad i bland annat Carponovum (liksom Realtid.se-krönikören Anders Haskel, som är styrelsesuppleant). Carponovum har en metod för att foga ihop tarmar efter att man skurit bort cancersjuka delar.

Har du några avslutande kommentarer om SensoDetect?

– Vi är optimistiska och ser fram emot fortsatta framgångar.