Statliga utgifter utgör en allt större del av den ryska ekonomin. Det kan tillväxten få lida för, enligt experter.
Rysslands offentliga sektor sväller snabbt – ekonom varnar för konsekvenserna
Rysslands växande offentliga sektor riskerar att hämma den långsiktiga ekonomiska tillväxten.
Det varnar en ledande rysk ekonom för.
Rysslands budget för statliga utgifter på olika nivåer motsvarar nu 39 procent av landets bruttonationalprodukt, BNP.
”Närmar sig gränsen”
Det kan jämföras med 32–33 procent 2018 och 2019.
Alexander Isakov, chef för Sberbanks centrum för makroekonomisk forskning och chefsekonom vid den statliga utvecklingsbanken VEB.RF, bedömer att landet närmar sig en gräns för hur stor den offentliga sektorn kan vara utan ekonomiska konsekvenser.
”Internationella jämförelser och våra egna politiska erfarenheter tyder på att Ryssland närmar sig den övre gränsen för den statliga sektorns storlek som är förenlig med stark, hållbar tillväxt”, säger Isakov, enligt The Moscow Times.
Han varnar särskilt för att offentliga utgifter som överstiger 40 procent av BNP kan hämma företagens verksamhet och investeringar.
En större skattebörda riskerar dessutom att försvaga statens framtida skatteintäkter genom att dämpa den ekonomiska aktiviteten.
Skjuter upp investeringar
Enligt Rysslands ekonomiministerium väntas ekonomin växa med 1,4 procent nästa år. Investeringarna beräknas samtidigt öka med endast 0,2 procent.
Osäkerhet kring framtida skatter och den allmänna ekonomiska utvecklingen bidrar till att företag skjuter upp investeringar. Det riskerar i sin tur att minska efterfrågan och begränsa statens skattebas.
En undersökning från Ryska vetenskapsakademins institut för ekonomiska prognoser visar också ett växande missnöje bland företagsledare.
35,1 procent vill att staten ska minska sin roll i ekonomin, den högsta andelen på 25 år. Nästan två tredjedelar efterfrågar lägre skatter.
Har redan höjt skatten
Regeringen har redan höjt skattebördan. Bolagsskatten steg från 20 till 25 procent 2025, och momsen höjdes från 20 till 22 procent i år, enligt Interfax. Även förändringar i beskattningen av småföretag har begränsat tillgången till förenklade skatteregler.
Ytterligare höjningar planeras till 2027. Bland annat ska producenter av cement, gödselmedel och guld omfattas av en särskild vinstskatt.
Skatten på vissa kapitalinkomster, däribland bankräntor, ska höjas till 22 procent. Även moms på köp från utländska nätbutiker planeras.
Åtgärderna väntas ge staten 1 500 miljarder rubel i extra intäkter under 2027. Trots detta räknar finansdepartementet med ett budgetunderskott på 5 500 miljarder rubel, motsvarande 2,2 procent av BNP.
De totala utgifterna väntas stiga med 6 procent till 48 800 miljarder rubel. Omkring en tredjedel går till försvaret, vars anslag beräknas öka till 17 100 miljarder rubel nästa år. 100 rubel motsvarar knappt 12 kronor.
Läs mer: Storbanken väljer bort robotarna – nu kan småsparare få kapitalförvaltning. Realtid
