Lyxväskan tappar greppet om siffrorna

Prishöjningar med avtagande effekt

En central förklaring är prissättningen. Enligt Luca Solca, analytiker på Bernstein, har multipeln mellan produktionskostnad och konsumentpris stigit kraftigt. Före pandemin låg priset på en lyxväska i genomsnitt åtta till tolv gånger tillverkningskostnaden. I dag ligger nivån runt femton gånger.

En klassisk Speedy 30 från Louis Vuitton kostar i dag mer än dubbelt så mycket som 2019. Samtidigt har rörelsemarginalerna inom mode och lädervaror hos ägaren LVMH legat stabilt över fyrtio procent.

Problemet är att efterfrågan inte längre svarar lika väl på prishöjningar. Konsumenternas tolerans för höga priser har minskat, särskilt i ett läge med högre räntor, pressade hushållsbudgetar och svagare tillväxt i Kina.

Julens dyraste problem kan vara din nya handväska

Den ligger där under granen och glänser. En lyxig handväska som signalerar framgång, smak och kanske ett välförtjänt årsbokslut. Men bakom presentpapperet

Kvalitet blir en finansiell fråga

Till detta kommer ett ökande fokus på kvalitet. Sociala medier har gjort det enkelt att granska produkter som tidigare skyddades av varumärkets aura. Videor där väskor med prislappar på flera tusen dollar uppvisar bristfälligt hantverk har fått stor spridning.

För bolag som Goyard och andra aktörer innebär detta ett direkt hot mot prissättningsmakten. När kvaliteten ifrågasätts riskerar varumärket att tappa sitt viktigaste ekonomiska kapital: förtroendet.

Samtidigt har italienska myndigheters granskningar av arbetsvillkor i delar av leverantörsleden ökat trycket på branschen. För investerare innebär det potentiellt högre kostnader i form av bättre kontroll, ökad transparens och mer kapitalbindning.

Andrahandsmarknaden äter av nyförsäljningen

En annan strukturell förändring är tillväxten på andrahandsmarknaden. Plattformen Vestiaire Collective uppger att handväskor står för över fyrtio procent av det totala transaktionsvärdet. Marknaden växer snabbt och konkurrerar direkt med nyförsäljning, särskilt bland yngre konsumenter.

Till detta kommer så kallade superfakes – kopior av tillräckligt hög kvalitet för att urholka nyttan av att betala fullpris. Effekten syns inte direkt i boksluten, men bidrar till ett långsiktigt tryck på marginalerna.

Branschens motdrag

För att skydda lönsamheten har flera modehus valt att säkra kontrollen över leveranskedjan. Chanel och Prada har investerat direkt i lädertillverkare för att minska kvalitetsrisker och beroende av externa leverantörer.

Hermès har gått längst. Där tillverkas de mest exklusiva väskorna av en och samma hantverkare från start till mål. Modellen är kostsam men effektiv. Under sensommaren ökade Hermès försäljning av lädervaror med tretton procent i årstakt, samtidigt som bolaget behöll branschens högsta marginaler.

Slutsats

Handväskan är fortfarande central för lyxindustrins affärsmodell. Men den är inte längre riskfri. När prisnivåerna fortsätter upp samtidigt som konsumenterna blir mer kritiska flyttas osäkerheten rakt in i resultaträkningen. För marknaden handlar nästa fas mindre om status och mer om siffror. Och de är inte lika blanka som förr.