"Jag ska sluta"

Antalet affärstvister i Stockholm slår rekord – i år igen. Franke hoppas på fler tvister från arabvärlden.

– Jag slutar eftersom jag varit här i 35 år och jurist i sammanlagt 40 år. Det är väl ganska lagom, säger Ulf Franke och skrattar högt.

Han slutar den 1 april nästa och rekryteringsprocessen efter hans efterföljare är påbörjad.

Anmäl dig till Realtid.ses nyhetsbrev Juridik som skickas ut varje torsdag.

Ulf Franke började arbeta med kommersiell tvistlösning på Stockholms handelskammares skiljedomsinstitut, SCC år 1975 och har fått följa hur de internationella tvisterna ökar i takt med växande global handel.

35 år låter som lång tid på samma plats?

– Jaja, det gör ju det. Men ingenting har varit statiskt här. Utvecklingen har varit så kraftig hela tiden. Det har varit så intressant att få vara en del av den internationella handeln, speciellt den mellan öst och väst.

När han började på institutet hade Kina knappt någon internationell handel, dryga trettio år senare är landet ett av världens största exportörer. Det innebär också många fler tvister.

Det finns inget alternativ till skiljeförfarande för att lösa tvister på den globala arenan, menar Franke.

– Parter som tvistar kan inte gå till domstol. Det tar för lång tid. Även i Sverige kan du få vänta på en dom i tio år. Det är inte acceptabelt i näringslivet.

I nationella domstolar kan bara domstolslandets egna språk användas. Men på skiljedomsinstitutet i Stockholm sker 90 procent av tvisterna på engelska. Resten på andra språk såsom ryska, kinesiska, tyska och franska.

– Möjligheten till verkställighet är också viktig. Medan en svensk domstolsdom bara verkställbar inom EU är skiljedom från Sverige på grind av internationella konventioner verkställbar i nästan 150 länder.

Den internationella utvecklingen för SCC började på sjuttiotalet när handeln mellan USA och Sovjetunionen började ta fart och en neutral plats behövdes för att lösa jätteländernas kommersiella tvister.

Än i dag kommer de flesta utländska parter till Stockholms skiljedomsinstitut från före detta Sovjetunionen såsom Ukraina, Ryssland, Kazakstan och Uzbekistan. Kinesiska parter finns i ett ökande antal mål.

– På sjuttiotalet betydde den politiska neutraliteten mycket. Den biten är inte lika framträdande nu. Men Sverige har fortfarande ett rykte om sig att vara rättsrådigt. Man litar på svenska skiljemän och hanteringen av tvister. Det här är en förtroendebransch. Idag förkommer parter från hela världen

Men det finns också ett ökande antal tvister där båda parter kommer från väst eller öst.

– Vi har flera tvister mellan Ryssland och Ukraina där landet som sådant är involverat i tvisten.

Som gaskriget mellan Ryssland och Ukraina?

– Jag har aldrig medgett att vi har sådan mål. Jag kan inte kommentera det. Men jag har naturligtvis noterat att det skrivs i både svensk och utländsk press att vi handlägger flera mål mellan Ryssland och Ukraina som avser gasleveranser.

Inom en skiljedomstol är tvisterna hemliga.

– Att företag inte vill offentliggöra tvister för kunder och andra konkurrenter är helt naturligt, anser Franke.

Men i takt med att stater allt oftare är en av parterna reses krav, särskilt från USA, på att just dessa ska bli offentliga.

– Det är rimligt eftersom sådana tvister kan beröra stora intressen och mycket pengar, 50 – 100 miljarder kronor, påverkar ju ett helt lands budget, säger Franke.

– Fast där är vi inte nu. Det är konfidentiellt, allting. Men det gäller bara på sekretariatet och skiljemännen, parterna är inte bundna av sekretess enligt institutets regler.

Ökad global handel innebär också att allt mer pengar står på spel i affärstvisterna, vilket i sin tur har lett till en tuffare attityd och allt fler skiljedomsinstitut själva blir stämda. Stockholm har stämts fyra gånger – och klarat sig.

Till höst ska en jurist från Kuwait komma till Skiljedomsinstitutet och förse hemsidan med information på arabiska.

– Det finns ett stort intresse från arabvärlden att lösa sina globala affärstvister i Sverige, säger Ulf Franke.

Sedan ett år tillbaka har han gett sig ut på en informationsturné i Kuwait, Qatar, Dubai och Saudiarabien. Franke kom nyligen hem från Tunisien där han höll ett anförande för 400 bolagsjurister och advokater.

– I arabvärlden har de traditionellt förlagt sina tvister till skiljedomsinstituten i Paris och London. Men jag tror de letar efter en mer neutral plats där det inte finns politiska problem.

Finanskrisen har medfört ett ökat antal tvister som även ökat kraftigt i år, även på skiljedominstituten i London, Paris och New York. Och det finns en viss konkurrens mellan länderna i att attrahera internationella tvister.

– Allt fler länder förstår att det är viktigt för näringslivet i allmänhet. Om en kinesisk företagare träffar en svensk finns genast ett förtroende för den svenska företaget eftersom det kommer från ett land där kinesiska företag ofta förlägger sina tvister.

– Jag har varit nästan överallt i världen och talat om tvistlösning i Sverige.

Även om de globala kommersiella tvisterna ökar så påpekar Ulf Franke att trenden kan vända om några år eftersom det inte görs lika många affärer just nu.

Vad ska du göra när du slutar?

– Skriva artiklar, vara skiljeman i vissa mål, hålla anföranden, ägna mig åt skiljedomsfrågor – men i friare former, inte lika arbetskrävande. Kanske halvtid. Men det är svårt att hålla igen när man väl börjar med något.