EU:s fria rörlighet vs alkoholmonopolet 1-0

I torsdags meddelade Patent- och marknadsdomstolen dom i ett uppmärksammat mål där Systembolaget hade stämt den danska e-handlaren Vivino ApS som säljer vin online och levererar varorna hem till konsumenten. 

Systembolaget yrkade bland annat att domstolen skulle förbjuda Vivino från att marknadsföra sig mot svenska konsumenter eftersom Systembolaget ansåg att Vivinos försäljning utgjorde en otillåten form av detaljhandel som inkräktade på Systembolagets monopol att sälja alkoholdrycker till svenska konsumenter. 

Vivino invände att de inte alls bedrev någon detaljhandel i Sverige, utan att företaget var etablerat i Danmark och att e-handeln därifrån utgjorde en gränsöverskridande distansförsäljning som var tillåten bland annat på EU-rättslig grund och de svenska regler som implementerar denna. 

Efter en relativt omfattande genomgång av rättsläget kom domstolen fram till att Vivinos e-handel gentemot svenska konsumenter inte kunde förbjudas med hänvisning till alkohollagens regler om Systembolagets monopol, bland annat eftersom Vivinos anknytning till Sverige var så pass svag att företaget inte kunde anses etablerat här i landet och att Vivinos försäljning till svenska konsumenter utgjorde en tillåten gränsöverskridande distansförsäljning. 

Domstolen gick alltså på Vivinos linje och företaget vann därmed ett principiellt viktigt mål av central betydelse för Vivinos fortsatta försäljning till svenska kunder. Det återstår dock att se om Systembolaget väljer att överklaga domen till nästa instans, men avgörandet får ändå anses av principiellt vikt eftersom Systembolaget tidigare försvarat ensamrätten med framgång.

Tvisten mellan Systembolaget och Vivino är illustrativ för den inneboende friktion som länge funnits mellan, å ena sidan, den restriktiva svenska alkohollagstiftningen och, å andra sidan, de EU-rättsliga regelverk som bygger på principen om fri rörlighet för varor inom unionen. En central fråga i det aktuella målet var tolkningen av EU-domstolens dom i Rosengren-målet som år 2007 föranledde Sverige att mjuka upp alkohollagens restriktiva regler för privatinförsel och tillåta privatpersoner att anlita en ”oberoende mellanhand” för att ombesörja transporten av de alkoholvaror man önskade föra in i landet, istället för att man personligen skulle behöva genomföra transporten. 

Vissa har dock ansett att omfattningen av Rosengrenundantaget blev otydligt och att den regeländringen inte fullt ut förutspådde e-handelns ökande betydelse för försäljningen av alkoholdrycker. Patent- och marknadsdomstolens dom kan därför, om den står sig, bidra med att klargöra dessa rättsfrågor och möjligen öppna upp för ytterligare e-handlare att rikta sig mot svenska konsumenter.

Från e-handlarens perspektiv bör det framhållas att Patent- och marknadsdomstolen har fäst stor vikt vid huruvida e-handlaren var etablerad i Sverige eller i annat EES-land eftersom det enbart varit e-handlare som bevisligen varit etablerade utanför Sverige som ansetts kunna bedriva gränsöverskridande e-handel utan att inkräkta på Systembolagets monopol. 

I Vivinos fall ansågs domstolen att företaget var etablerat i Danmark trots att viss marknadsföring och kommunikation genomfördes på svenska. Motsatsvis fann samma domstol i det närbesläktade Winefinder-målet förra året att Winefinders verksamhet var organiserad på ett sätt som medförde att företaget hade en så pass stark anknytning till Sverige att Winefinders e-handel ansågs strida mot Systembolagets monopol, trots att även Winefinders varor transporterades från Danmark. 

Exakt var gränsen går för när en e-handlare kan anses etablerad i Sverige eller utanför landet kan nog inte sägas vara helt klar, men e-handlare som avser bedriva distansförsäljning av alkoholdrycker mot svenska konsumenter gör nog klokt i att noga överväga vilken anknytning verksamheten har till Sverige.

Winefinder-domen har överklagats till Patent- och marknadsöversdomstolen och det återstår att se om även Vivino-domen överklagas, men givet de många intressanta frågor som aktualiseras rörande bland annat e-handel, privatimport, EU-rätt, marknadsföringsregler med mera finns det goda skäl att följa de båda ärendena framöver. 

David Olander
Advokat/Senior Associate, Hannes Snellman Advokatbyrå