Byggde ett bankimperium

Klicka här för att gratis få Realtid.se:s nyhetsbrev Finans och försäkring varje vecka via e-post.

Var det du själv som kom fram till beslutet att avgå som Nordeas styrelseordförande?

– Det här är mitt beslut och på mitt initiativ.

När kom du fram till det?

– Under hösten ska jag säga. Jag har tänkt igenom det här, och kommit fram till att det här är en bra tidpunkt för mig att avgå. Och det passar ganska bra för banken också.

Vilken ålder har du nu?

– Jag blir 70 år i ganska nära anslutning till Nordeas bolagsstämma våren 2011.

Då har du väl stannat mycket längre än vad som var tänkt från början, eller?

– Varje beslut om att sitta som styrelseordförande, tar man ett år i taget. Nu vill jag få tid att göra något annat i livet, och tycker att jag har gjort mitt för banken.

– När jag kom till banken – det är nu 20 år sedan imorgon faktiskt. Då fick jag ett telefonsamtal, och sedan började jag den 1 januari, 1991.

– Då hade dåvarande Nordbanken väldigt stora bekymmer, och sedan dess har det utvecklats så att jag idag är styrelseordförande i Nordea som är en av Europas tio största banker.

– Idag visar Nordea bra resultat, vi har en bra balansräkning, en bra ledning och vi har en stor kundbas.

– Så det känns bra. Det känns jättebra.

Har det ingått i din roll som styrelseordförande att även hitta Nordeas nästa styrelseordförande?

– Jag tycker att Nordeas valberedning och Nordeas ägare ska få göra det jobbet. Jag sitter själv med i valberedningen och kommer där att framföra vad jag tycker, och det ska jag göra i valberedningen.

Du kommer alltså att sitta kvar i valberedningen?

– Ja, i egenskap av Nordeas styrelseordförande till och med Nordeas bolagsstämma den 24 mars.

Så du kommer att vara involverad tills dess med att hitta Nordeas nya styrelseordförande?

– Absolut.

Har processen med att hitta en ny styrelseordförande redan inletts? Finns det redan nu kandidater?

– Valberedningen är på plats och jobbar redan med att ta fram förslag till stämman på styrelseledamöter i Nordea, och nu får väl valberedningen även ta tag i ordförandefrågan. De har väl inte vetat riktigt förrän nu att jag avgår.

Har du redan nu tänkbara kandidater till ordförandeposten?

– Ja, i huvudet.

Hur många är det? Är det typ en handfull eller 2-3 stycken?

– Jag vill nog bara prata om det i valberedningen.

Vilka egenskaper tycker du att en ordförande i Nordea bör ha?

– Det grundläggande är ju att man förstår att kundrelationen är oerhört viktig. Nordea har flera miljoner kunder, och det är viktigt att de är nöjda och tycker att banken fungerar bra. Då kan man även åstadkomma värden för aktieägarna och de anställda.

– Det andra är naturligtvis att man har en god uppfattning om omvärlden; att man vet hur de ekonomiska förhållandena är; att man förstår vilka trender i ekonomin som kan påverka bankens utveckling.

Tror du att Nordeas nya styrelseordförande blir någon som är i banken i dagsläget, eller kan det bli någon utifrån?

– Som jag sa så ska jag ta det med valberedningen.

Är det några speciella tillfällen du minns som bra och dåliga under din tid i banken?

– Ska jag nämna något spännande så var det fusionen med Merita i Finland. Olyckskorparna sa: ”Detta kommer inte att kunna lyckas!” Men det blev startpunkten för fusioner med Unibank och Kreditkassen som sedan tillsammans blev Nordea.

– Ska jag nämna något som kunde ha gått bättre, så är något på senare tid att vi skulle ha varit tydligare gentemot omvärlden och beslutsfattarna om att Nordea inte var en del av problemet utan en del av lösningen för de nordiska länderna.

– Vi hjälpte svenska staten genom att ställa upp på att när de ville vara med i nyemissionen så kunde det gå genom någon stabilitetsfond. Och det där fick lite felaktig genklang. Ganska snart hade vi hittat andra som också ville vara med.

– Men det där är ”water under the bridge”.

Vad Dalborg menade var att när Nordea via en nyemission begärde kapitaltillskott från aktieägarna under finanskrisen, deltog staten i nyemissionen som en av Nordeas aktieägare. Staten ville delta i det, men valde att göra det via det så kallade ”stabilitetsprogrammet” som upprättats för att hjälpa banker i kris.

Då såg det ut som att Nordea behövde och fick stöd från staten, vilket inte var fallet. För enligt Dalborg hade Nordea kunnat klara nyemissionen utan staten.

Dalberg menar därför nu i efterhand att hela det kunde ha hanterats bättre av Nordea, och anser att Nordea inte fick ut budskapet om hur situationen såg ut (det vill säga att Nordea inte var i kris).

Det betraktar Dalborg därför som ett mindre lyckat inslag under hans tid i banken.

Nu i efterhand kan man räkna ut att staten tjänade flera miljarder kronor på att delta i nyemissionen. Staten bidrog med 5 miljarder kronor, och de Nordea-aktier som staten fick för det var värda 25 miljarder kronor till och med i höstas.

Ok, stort tack för att du ringde och lycka till i framtiden!

– Ha en trevlig jul! Tack ska du ha.