Allt fler jurister med utländsk bakgrund

Det finns dubbelt så många kvinnliga jurister i dag med utländsk bakgrund, jämfört med 2001. Det visar statistik som akademikerförbundet Jusek har tagit fram i rapporten ”Invandrade akademiker – hur tufft är det?”.

Anmäl dig till Realtid.ses Nyhetsbrev Juridik som skickas ut varje torsdag.

I rapporten kan man bland annat läsa att år 2007 hade 85 procent av Sveriges ”svenska” samhällsvetare ett jobb som kräver akademisk utbildning, men för de med utländsk bakgrund var det bara 50 procent.

Risken för att en samhällsvetare är arbetslös är sex gånger så stor för akademiker med utländsk bakgrund, än för de med svensk bakgrund. För ekonomer är risken nästan nio gånger så stor, medan risken för juristerna är lika stor som genomsnittet. En av förklaringarna till att ekonomernas situation är att ekonomer ökat med drygt 40 procent under sexårsperioden, något som arbetsmarknaden inte mäktat med.

Enligt Jusek finns det totalt 35.000 jurister i Sverige. Av dessa har drygt 5.000, motsvarande 14 procent, utländsk bakgrund och närmare 3.000 av dessa är kvinnor.

År 2001 fanns det nästan 29.000 jurister på den svenska arbetsmarknaden. Då hade 10 procent, motsvarande 3.000 utländsk bakgrund. Utav dessa var då hälften kvinnor – en siffra som alltså fördubblats under perioden.

Andelen jurister med utländsk bakgrund är störst i åldersgruppen 30-34 år, därefter i åldersgruppen 25-29 år och minskar i takt med stigande ålder.

Det är allmänt känt att allt fler jurister är kvinnor; i gruppen med svensk bakgrund var, år 2001 cirka 16.000 män och 10.000 kvinnor. År 2007 fanns drygt 30.000 jurister, antal män: 16.500 stycken och antal kvinnor 13.500.

Vad gäller jurister med utländsk bakgrund har Jusek ingen uppgift om vart de tar vägen på den svenska arbetsmarknaden, inte heller exakt data om vilka länder som de flesta kommer ifrån.

– Enligt SCB kommer en stor del invandrade akademiker från Irak men det är inte något vi tittat på i vår undersökning, säger Juseks projektledare Josefin Claesson.

För både jurister och ekonomer med utländsk bakgrund finns över 60 procent i den lägsta inkomstklassen. Det är väntat, skriver Jusek, då många av dessa inte har ett arbete på högskolenivå.