Patrik Sallner är vd på finska fintech-bolaget OpusCapita som även har närvaro i Sverige. Han menar att det finns ett stort sug efter handelslösningar inom B2B-segmentet. Foto: Pixabay & Press
IT

"Bankmonopolet är på väg bort"

Fintech-bolaget OpusCapita erbjuder bland annat en B2B-lösning för sömlös överföring mellan konton i olika länder. "Att många banker bara har öppet mellan 9-16 på vardagar, känns som något från ett annat årtusende," säger bolagets vd Patrik Sallner.

Uppdaterad 2018-06-05
Publicerad 2018-06-05

Patrik Sallner är finska OpusCapitas vd sedan 2015. Bolaget har 3.000 kunder i främst Norden och erbjuder en lösning för B2B-handel, med överblick över transaktioner i realtid. Målet är att digitalisera global handel.

OpusCapita har cirka 400 anställa, varav 150 i Finland och 60 i Stockholms respektive Polen samt ytterligare 100 i Tyskland och resterande i Norge. Man har även ett litet team i USA.

Realtid.se fick en intervju med vd:n Patrik Sallner.

Han berättar att OpusCapita hanterar cirka 220 miljoner transaktioner per år. En större global kund är IBM, som gör interna inköp med tjänsten, medan 225 svenska myndigheter användaren den som e-fakturalösning.

– När en anställd beställer exempelvis en dator eller reservdelar till en maskin så tar vårt SAAS-baserade inköpssystem hand om processen automatiskt, berättar Patrik Sallner som hävdar att många vill få bättre kontroll på sina inköp och få statistik i realtid. Det krävs också mindre administrativ personal.

Baserad på algoritmer

Lösningen är baserad på en maskininlärande algoritm, som bland annat automatiserar orderläggning och fakturamatchning.

– Ibland kan det vara svårt att veta om fakturor är äkta. Algoritmen kan identifiera bedrägeriförsök eller om betalningar gått i felaktig riktning. Träffsäkerheten är närmare 100-procentig, hävdar Patrik Sallner.

Patrik Sallner har en bakgrund på Maria DB, en öppen källkodsbas, med samma grundare som Linux-baserade MySQL. Han var också med och byggde en ny affärsenhet inom börsnoterade F-Secure i Finland, ett it-säkerhetsbolag. Dessförinnan jobbade han på Nokia.

De senaste 15 åren har han specialiserat sig på "software as a service" (SAAS), alltså licensbaserad mjukvara som tjänst eller plattform, i olika branscher.

– Framför allt amerikanska it-bolaget Salesforce har drivit på en snabb utveckling som låter företag mäta sin digitala marknadsföring mycket bättre. Men motsvarande finansfunktioner för inköp ser i stort sett likadan ut som för 15 år sedan i stort. Mycket måste fortfarande göras manuellt och många fakturor och betalningar är på papper. Vissa använder dessutom fax, till exempel "shipping"-sektorn, berättar Patrik Sallner.

B2B-skifte

Men nu sker en stor digital transformation även på B2B-sidan. Allt fler processer flyttas över till externa molnbaserade SAAS-plattformar.

– Jag var med i telekomrevolutionen på 90-talet. Då var Norden först med digital kommunikation och 3G. Eriksson och Nokia låg i framkant på den tiden, och nu ser vi liknande fenomen inom fakturering i Norden. Men i resten av världen finns knappt några e-faktura-lösningar.

Bolaget erbjuder även så kallade cash management-lösningar för större företag, med dotterbolag i flera länder och som använder många olika banker. Med lösningen kan de styra pengar mellan länder och bolag utan att behöva logga in i olika nätbanker. Systemet visar även valutakursförändringar i realtid.

Hur digitaliserade är nordiska banker i dag?

– För 15 år sen var de innovativa och ledande inom online-banking med internetbanken som flaggskepp, men är i dag på efterkälke. Brittiska, tyska och amerikanska banker är mycket innovativare och det finns många renodlade nätbanker i dessa länder, främst på grund av större konkurrens. Nordiska banker är mer konsoliderade.

– Vi har också sett spännande finanstjänster växa fram i u-länder med betalappar som Alipay i Kina och Mpesa i Kenya. De är mycket mer sofistikerade än nordiska motsvarigheter, då merparten av befolkningarna i tillväxtländer inte i har bankkonton.

Konsumentmarknaden har digitaliserats snabbare, enligt Patrik Sallner. Den är mindre komplex och enklare att marknadsföra. Men merparten av världens handel sker mellan bolag, varför det finns mer pengar att tjäna där.

OpusCapita ser därför globalt potential för sin B2B-lösning. Patrik Sallner exemplifierar med USA där många får lön utbetald på check och betalar hyran med check. Och även om digitala kvitton blivit vanligare, existerar inte e-faktura via internetbank.

Varför blev e-faktura en framgång i Norden?

– Efter en statligt pådriven standardisering kring e-faktura-formatet på 90-talet. Fördelen med de nordiska staterna är att de gynnar innovation. Det finns också ett bra utbildningsväsende som är i framkant inom digitalisering, vilket ger oss teknikpositiva medborgare.

Samtidigt väcker SAAS-plattformar, inte minst bland traditionella finansbolag, viss skepsis. En utbredd uppfattning är att de är mindre säkra, och lättare läcker data. Patrik Sallner delar inte den bilden.

– Med tanke på att en av våra kunder är IBM som låter vår plattform göra alla deras interna beställningar så skulle jag säga att den fungerar väldigt bra. Vi installerar mjukvara direkt ute hos kund. I vissa fall molnlagrar vi på egna serverar andra gånger använder vi Microsofts . Vi har också egna experter och externa testare av våra system.

Välkomnar GDPR

I en intervju med Realtid.se varnade it-bolaget Seavus Sverige-vd Dimitris Panagio för att lämna ifrån sig data till bland annat algoritmbaserade molnlösningar. När väl datan lämnats bort så har användaren ingen aning om hur den används av leverantören. Han liknar det med en "svart låda", med minimal insyn.

Patrik Sallner känner igen diskussionen, men EU:s nya dataskyddslag GDPR medför stora förbättringar på området, menar han.

– Jag tror att det är ett bra initiativ och att det får effekt. Det är bra att vi byggt upp bättre mekanismer för att kunna följa upp personuppgifter. Inför GDPR har det också varit stort fokus på att se till att, när vi och andra processar information så måste den vara noga strukturerad, säger han och fortsätter:

– Vi är dock ett B2B-bolag och påverkas bara indirekt av regleringen, då vi har kunder som i sin tur har privatpersoner som kunder. Sedan har vi såklart data på våra egna anställda och den informationen har förstås GDPR-anpassats. Vi lyckades uppdatera alla våra avtal på bästa sätt, hävdar Patrik Sallner.

"Dold it" – växande problem

Molnbaserade plattformslösningar bidrar också "dold it", enligt en en rapport från it-säkerhetsbolaget Snow Software, som Realtid.se har uppmärksammat tidigare. "Dold" it" skapas när molntjänster köps in utan den compliance-kunniga it-avdelningens vetskap.

– För tio år sen var it-avdelningen ansvarig för alla it-projekt. I dag har den inte längre monopol på det. Digitalisering sker på alla nivåer i en verksamhet. Och personligen tycker jag att det är bra om även andra avdelningar intresserar sig för det. It-enheten behöver inte heller alltid involveras från början, och bör inte vara ansvarig för alla lösningar. Det saktar bara ner innovationstakten, säger Patrik Sallner och fortsätter:

– För it-personalen kanske inte förstår sig på marknadsföringslösningar, vilket gör marknadsavdelningen bättre lämpad för att implementera system på det området. Men, ja, risken är samtidigt att it-enheten mister överblick. Så det är viktigt att det finns tydliga policys för inköp av molntjänster och att de till exempel är GDPR-anpassade.

Patrik Sallner tror dock att den traditionella it-direktörsrollen (CIO:n) är på väg bort – till förmån för CDO:s, alltså digitalchefer som inte ser it som ett mål, utan som ett verktyg. It-direktören i vit rock som tillbringar dagarna i en datahall och inte pratar med någon tillhör historien, enligt Patrik Sallner.

– Förr tio år sedan kom det oftast en armé av indiska ingenjörer som installerade programvaror. I dag kan man snabbt implementera SAAS-lösningar.

Automatiseringen tilltar. Hur många backoffice-jobb och administrativa sysslor försvinner?

– Jag skulle våga påstå att de flesta av de här jobben redan har försvunnit till Indien, de senaste åren. Här i Norden har vi överlag hög utbildningsnivå. Även de som bara går ut gymnasiet har bra färdigheter för att jobba med mer avancerade arbetsuppgifter i en digitaliserad världsmiljö. Digitaliserade lösningar tar bort många rutinuppgifter som bokföring och fakturakontering, som få tycker är skoj.

– Istället ges möjligheter att arbeta med mer avancerade uppgifter, med fokus på innehållsanalyser, snarare än att bara kopiera information från ett system till ett annat och sedan kontrollera att informationen stämmer.

Blockchain har också seglat upp som en het och revolutionerande teknologi, vid sidan av automatiserande teknologier som maskininlärande algoritmer och artificiell intelligens.

OpusCapita experimenterar med blockchain på betalområdet. Även e-fakturan lämpar sig för tekniken som kan lagra data som är spårbar i alla led och utan tredjepartsinblandning.

– Jag tror absolut på blockchain, men dess breda genomslag dröjer. Snabbheten, den låga transaktionskostnaden och de globala möjligheten är några av blockchains fördelar, men än så länge är det lite vilda västern på området. Tekniken bygger på öppen källkod, vilket medför att banker, i teorin, inte längre behöver styra pengaflöden. Men det kanske tar uppåt tio år innan det verkligen börjar inverka på bankernas position.

Kan blockchain rent av hota banker och börser i framtiden, då den potentiellt sätt tar bort sådana mellanhänder?

– Nja, det tror jag inte på. Det påminner lite om diskussionen vi hade kring bredbandet på 90-talet. Många trodde att det skulle slå ut alla telekomoperatörer, för de skulle bli överflödiga när alla kunde koppla upp sig direkt mot bredbandet. Men så blev det inte. Istället fick vi många så kallade tredjepartsaktörer som säljer anslutning till bredbandet. 

– Jag tror att vi kanske får se en liknande utveckling inom finansbranschen. Men, ja, gamla tiders bankmonopol försvinner på sikt.

Något däremot har stor effekt på banker i dag är EU:s nya betaltjänstlag PSD2, enligt Patrik Sallner. Regleringen infördes 1 maj i Sverige. Den innebär i huvudsak att banker inte längre får hemlighålla konto- och transaktionsdata för så kallade tredjepartsaktörer, exempelvis appbolag och fintech-startups som bygger tjänster på sådan data.

Regleringen låter även bankkunder att öppna konton i andra banker, trots att de kvarstår som kunder i sin hemmabank

Fler aktörer

PSD2 syftar till att bryta upp bankmonopolet och att få in fler aktörer i finansmarknadens värdekedja, vilket ska gynna innovation och leda till konsumentvänligare och mer transparenta finanslösningar, hoppas EU.

I Sverige var Nordea snabba på tåget. Banken sjösatte redan förra året sitt så kallade "open banking" projekt som låter fintech-aktörer att inhämta konto- och transaktionsdata via en särskild plattform. Projektet syftar till att skapa ett "Appstore" för banktjänster. Övriga svenska storbanker är i gång med liknande projekt, men har valt att hålla tyst om det.

– Liksom bredbandet så öppnar det upp för betydligt fler aktörer på marknaden och gynnar innovation. Kanske kommer det bli en liknande utveckling som i telekombranschen där Google eller Apple snott kundrelationen från till exempel små svenska teleoperatörer. Google och Apple har i sin tur, ironiskt nog, nästan fått monopol på sina marknader.

– Men det är också ett exempel på att gamla, traditionella aktörer sällan försvinner helt, Operatörerna är kvar. Men konkurrensen har hårdnat. Vi ser troligen något sådant i finansbranschen. Bankerna försvinner inte men pressas av nya aktörer, till exempel Alibaba och Amazon som redan har egna fintech-tjänster.

Öppet 9-16

De förlorar främst marknadsandelar på  konsumentsidan, och blir mer av infrastruktur-leverantörer på exempelvis betalområdet, spår Patrik Sallner. Många yngre konsumenter har redan i dag bank- och finanstjänster från olika leverantörer. Tiden när man var trogen en och samma bank hela livet är förbi.

– Här i Finland har bankerna öppet mellan 9-16 på vardagar. Det känns som något från ett annat årtusende. Utmanare som bara har online-erbjudanden är tillgängliga dygnet runt alla dagar på året, vilket lockar allt fler, säger han och fortsätter:

– Förr hade vi även privata bankrådgivare som rökte cigarr och tog bra betalt för att plocka de bästa placeringarna. Det var bara miljonärer som hade råd med det. Men i dag kan man göra det själv på nätet med hjälp av aktieplattformar och jämförelsesajter. Finanstjänster blir också allt mer transparenta på det sättet.

Platsannonser