Jonas Ström, vd ABG Sundal Collier. Foto: ABG
Jonas Ström, vd ABG Sundal Collier. Foto: ABG
Finans

”Bankaktierna ännu mer intressanta”

Coronakrisen innebär högtryck för investeringsrådgivaren ABG Sundal Collier som ser stora möjligheter i investeringar i nordiska banker och att ta in pengar via riktade emissioner.

Uppdaterad 2020-04-21
Publicerad 2020-04-20

Mycket har hänt på extremt kort tid. På investmentbanken ABG Sundal Collier har våren minst sagt varit intensiv. Paniken och säljtrycket har äntligen börjat lägga sig även om Jonas Ström, vd på ABG, menar att det är för tidigt att ropa hej ännu.

– Många blev tagna på sängen när allt gick så fort nedåt. Psykologin påminde om Lehmankraschen även om händelseförloppet var snabbare. Det är för tidigt att säga om krisen är över men börserna har gått upp 20 procent sedan i mars. Lika förvånad som marknaden var vid den drastiska nedgången, har många varit inför den skarpa uppgången.

Enligt Jonas Ström har marknaden nu börjat stabilisera sig efter att ha varit väldigt säljtung i mars. De snabba svängningarna på börserna har börjat lägga sig även om volatilitetsindex VIX fortfarande är på höga 40.

– VIX var uppe i över 80 tidigare i mars. Det innebar en högre förväntad volatilitet än under de värsta dagarna i Lehmankraschen. Den paniken som i mars rådde på marknaden har nu lagt sig även om vi fortfarande befinner oss i en stökig marknad.

– Tumregeln är att när volatiliteten är under 20 så har vi en normalt fungerande börs, som är öppen för börsintroduktioner. Det brukar klassas som en nästintill tråkig men oftast försiktigt stigande eller sidledes gående börs. Det som hände på slutet inför mars-kraschen var dock att uppgången och euforin tilltog, märkligt nog även när Coranaviruset var känt, vilket delvis förklarar kraften i nedgången som skedde från höga nivåer.

Ökad volatilitet innebär också vanligtvis ett ökat tryck på mäkleriet då det är mycket risk som på kort tid skall omfördelas på marknaden. Mäklardelen av ABG har varit fullt bemannat på kontoret sedan coronakrisen började.

Jonas Ström beskriver det som att ABG:s mäkleri inom aktiesidan framgångsrikt jobbar efter att proaktivt leta ‘blocks’, att mäkla större aktieposter mellan institutionella ägare.

– Vi har varit extremt aktiva som mäklare under denna krisen och om något höjt servicenivån än mer. Vi har även involverat fler medarbetare från alla avdelningar, i mäkleriet. Den senaste tiden har vi hittat nya köpare till poster de normalt inte köper, både inom aktier och företagsobligationer, och varit så innovativa vi kan i processen. Jag är övertygad om att vi har tagit marknadsandelar på vårt mäkleri.

Jonas Ström pekar på att de svenska tillgångar som gått sämst var de som gick bäst in i krisen, exempelvis fastighetsaktier. Redan i januari spådde ABG Sundal Collier, till skillnad från många branschkollegor, att svenska fastighetsaktier generellt var övervärderade.

– Det är kontraintuitivt att fastighetsaktier gått ner så mycket under krisen kan man säga. Men för oss handlar det uteslutande om att värderingen innan krisen låg på kraftiga premier och till en klar förväntansbild om fortsatt uppgång av fastighetsvärderingarna i närtid och så blev det inte. Av samma skäl som vi var skeptiska till sektorn innan kraschen, bytte vi fot i mitten av mars och blev positiva igen.

– Intressant är att framförallt fastighetsbolagens preferensaktier sjönk så mycket i inledningen av krisen. Jag tror att det delvis berodder på två saker; en besvikelse över att dessa aktier som skulle vara stabila inte var det, vilket ledde till ännu mer självuppfyllande säljtryck, samt att det verkar som flera investerare varit belånade och tvingades att sälja. Vi såg helt enkelt indikationer på att det var tekniskt säljtryck som styrde utflödet. Det skedde till helt orimliga priser ett tag.

Jonas Ström tror även att nordiska bankaktier har goda utsikter. Deras CDS-spreadar, Credit Default Swap – vad det kostar att försäkra bort risken för att deras obligationer skall bli dåliga krediter – har den senaste tiden minskat. Det är en indikator att kolla håll på i fortsättningen enligt Jonas Ström.

– Intressant att notera är att CDS:erna börjat komma tillbaka mer än aktierna nu vilket i min mening gör bankaktierna ännu mer intressanta. I Norden tycker vi att SEB ser bäst ut.

Krisen har också fört med sig nya marknadsbeteenden och flera aktörer har lidit skada av de drastiska rörelserna i både prissättningen och marknadslikviditeten.

– Vi såg att flera tvångsförsäljningar dessvärre skedde och att det var många som brände sig när priserna föll så pass snabbt. Många förmögna privatpersoner tvingades att sälja av tillgångar till orättvisande priser när utflödet av kapital blev för stort. Det var få som trodde att rekylen skulle komma så snabbt och vara så kraftig som nu ändå är fallet.

På vissa marknader, som den för svenska företagsobligationer, ledde tvångsförsäljningarna till handelsstoppade fonder. När marknadslikviditeten försvann behövdes de annars “säkra” företagsobligationerna säljas till reapriser.

– Säljtrycket har äntligen slutat på obligationssidan. Marknaden börjar stabilisera sig och vi ser att nya köpare kommer in i bilden, vilket är precis vad den här marknaden behöver. De var många som tidigare sålde allt de kunde även om de inte hade lyxen att få till affärerna till rätt pris. Nominellt låg många obligationer på 70 till 75 procent av den ursprungliga prissättningen.

Han menar att den svenska marknaden för företagsobligationer behöver breddas mer och bli mer lik den i Europa.

– Företagsobligationer inom high yield-segmentet är en relativt ny tillgångsklass i Sverige, som egentligen bara har funnits i dryga tio år. Den senaste tidens rörelser i marknaden visar att likviditetsrisken i marknaden är större än vad många trodde. När få stora aktörer måste agera åt samma håll, det vill säga sälja, är marknaden för liten för att prissättningen skall vara logisk och rättvisande i ett läge som vi såg i mars.

Även om Riksbanken satt igång ett stödköpsprogram av investment grade-rankade företagscertifikat, det vill säga företagsobligationer med kort löptid, menar Jonas Ström att Riksbanken, likt andra centralbanker, missar målet.

– Riksbanken går in med 4 miljarder kronor och köper företagscertifikat från välkända bolag. Det är bara en droppe i havet och gynnar de stora och redan mest stabila bolagen mest. Det som verkligen skulle stabilisera den svenska marknaden för företagsobligationer var om Riksbanken började köpa high yield-obligationer av bolag utan rating.

– Det är lite pudelns kärna att världens samlade stimulanser från centralbankerna och även från finanspolitiskt håll, delvis missar målen även om de indirekt gynnar aktiemarknaden och obligationsmarknaden i stort. Pengarna når inte de aktörer som har de största behovet, som de riktigt små företagen, och det är ett realpolitiskt problem. Det finns en ”risk” att stimulanserna mest spär på tillgångspriserna, det vill säga aktiemarknaden, eftersom allt likviditet som marknadens aktörer nu göds med måste placeras någonstans.

Även om pengarna stimulerar ekonomin i sin helhet menar Jonas Ström att aktiemarknadens respons har varit överraskande snabb och stor de senaste 2-3 veckorna. Bolagens bortfall i intäkter kommer först göra sig påminda i multiplarna senare i år. En fara med den kraftiga rekylen är då att aktiemarknaden kan ha gått för snabbt före den realekonomiska sanningen.

– Även om börsen har kommit tillbaka så ser den realekonomiska situationen desto sämre ut. Krisens konsekvenser kommer visa sig allt eftersom under 2020 och kommer påverka världsekonomin markant kommande kvartal.

Att osäkerheten går upp på aktiemarknaden leder också till uteblivna noteringar och företagstransaktioner. Men det innebär inte att fönstret är stängt för riktade emissioner är stängt enligt Jonas Ström. Där är ledtiderna kortare och det går att utnyttja korta fönster av stabilitet i marknaden för att resa kapital. Brinova, SBB, Swedish Stirling, Anoto, Acrinova och Embracer Group är exempel på bolag som under våren gjort riktade nyemissioner på den svenska marknaden.

– Det är intressant att se att riktade emissioner blivit legio på marknaden och ett numera normalt sätt att finansiera bolagen på, jämfört med företrädesemissioner som tidigare var det normala.

Jonas Ström är övertygad om att den starka marknaden för riktade emissioner gynnas av det unika svenska ekosystemet som med relativt sett många institutionella lokala investerare. På europeisk nivå var till exempel under mars månad 24 procent av alla ECM-transaktioner, mätt i antal, svenska.

Han menar att det blir allt viktigare att på förhand ha en etablerad dialog med det institutionella investerarkollektivet för att nå de resultat bolagen vill i och med emissionerna.

– Det institutionella kapitalet vi har här har blivit mer snabbfotat. Det är en positiv nyhet att det fortfarande finns mycket institutionellt kapital att ta av från många olika aktörer. De supporterar både nya och befintliga portföljbolag genom sina investeringar.

Men Jonas Ström är också övertygad om att vi i Sverige också kommer att få se en hög grad av företrädesemissioner, inte minst i denna kristid.

– Företrädesemissioner kan ske i alla väder. Jag tror att vi kommer få se en mängd företrädesemissioner senare i år som baseras på de drastiska bortfall i intäkter bolagen nu genomgår. Det är viktigt att bolagen planerar i tid för att ta in kapital denna väg då ledtiderna är väsentligt längre än i riktade emissioner.

I närtid spår Jonas Ström att den svenska aktiemarknaden kommer att se fler utköp än noteringar. Den lägre prisbilden ger möjligheter för den modige investeraren. Enligt Jonas Ström skapar det givna marknadsläget också konsolideringsmöjligheter för de större bolagen.

– Jag tror att vi kommer att se fler utköp under 2020 än tidigare år. Det är ett fantastiskt läge nu för investerare som inte är beroende av flöden, exempelvis private equity, eller för den delen noterade bolag som passar på att konsolidera till lägre priser. På ABG märker vi även av ett ökat utländsk intresse för svenska bolag.

– Processerna för utköp är ofta långdragna och en viktig parameter är vad som händer under resans gång. Det är redan en notoriskt hög risk förknippad med “buy out”-transaktioner och att branschen inväntar marknadens reaktioner är inte konstigt.

På den klassiska M&A-marknaden råder ett kallare marknadsklimat. Antalet transaktioner har fallit 50 till 60 procent under 2020, jämfört med motsvarande period ifjol.

– Ingenting hände på M&A-fronten under mars som generellt brukar vara en väldigt aktiv månad. Däremot innebär inte detta att allt kapital är skadeskjutet utan det finns mycket kapital som vädrar morgonluft just nu, även om det sker till ändrade premisser och ny riktning. Vi tror därför att vi kommer att få se ökad M&A-aktivitet igen när krutröken väl har lagt sig.

Även om osäkerheten är stor i det korta perspektivet, både ur det ekonomiska och mänskliga perspektivet, ser Jonas Ström trots allt ljust på framtiden.

– Jag lider med alla drabbade av denna kris, men vi kommer att komma ur krisen och vi kommer att ha lärt oss massvis av detta. Efterfrågan på god rådgivning kommer också oavsett marknadsklimat vara hög. Det är verkligen i tider som dessa som vi kan få leva upp till vår vision och mission: att hjälpa företag att utvecklas och få kapital att växa!

 

Platsannonser