När startades Volvo Transfer Technology (VTT)?

– År 1997, säger Brännström.

Klicka här för att gratis få Realtid.se:s nyhetsbrev Finans och försäkring varje vecka via e-post.

Var du själv med och startade bolaget?

– Nej, jag kom in vid årsskiftet 1998/1999.

VTT ingår alltså i det börsnoterade AB Volvo som bland annat gör lastbilar, och inte personbils-Volvo som nu har sålts till kinesiska bolaget Geely.

Vad är syftet med VTT?

– Att hjälpa framför allt teknikföretag i omvärlden, som är av intresse för Volvo så att de kommer till och utvecklas och så att deras teknologi eller tjänst kan komma AB Volvos verksamheter tillgodo.

– Och vi på VTT är med och utvecklar sådana teknikföretag, genom att agera som riskkapitalist.

– VTT investerar i sådana företag, och ska tjäna pengar på det.

– Vi utvärderas utifrån den avkastning vi kan uppnå på investeringar i teknikföretagen.

Totalt sedan starten har VTT investerat 450 miljoner kronor.

– Och vi agerar som ett ”evergreen-bolag”, det vill säga det kapital vi har fått in från investeringar vi har sålt av med tiden, får vi behålla inom VTT och göra nya investeringar för.

Har VTT ytterligare kapital som ni kan göra investeringar för?

– Ja.

Hur mycket?

– Några 100 miljoner.

Hur snabbt tror du att VTT kommer att ha investerat det kapitalet?

– Vet du något om venture capital-verksamhet [investeringar i relativt nystartade bolag], så vet du att det som har hänt det senaste året är att det inte finns någon marknad för att sälja investeringar i nystartade bolag – eller den marknaden är åtminstone väldigt liten.

– Vi måste liksom många andra lyckas sälja (”exitera”) bolag för att få plats för fler nya.

– Det är inget idiotstopp för nyinvesteringar hos oss, men det är väldigt få transaktioner såsom börsintroduktioner och uppköp av mindre bolag som äger rum.

– Och tanken är att vi på VTT löpande ska tjäna pengar genom att sälja våra investeringar i bolag som vi varit med och utveckla i ett antal år.

– Men utifrån nuvarande läge så avvaktar vi ett tag med att sälja ut investeringar vi har gjort.

Det kapital på ytterligare några 100 miljoner kronor som VTT kan investera, är kapital som i dagsläget främst är reserver för eventuella framtida behov i investeringar som VTT har gjort tidigare.

– Sedan är det inte bara frågan om när vi säljer ut befintliga investeringar, säger Brännström.

– Det handlar även om att vi på VTT måste ha kapacitet att engagera oss tillräckligt i de företag vi investerar i.

– I dagsläget har vi kapacitet att engagera oss i något ytterligare bolag kanske, men inte många.

– Lyckas vi under året att sälja ut andra investeringar som är mogna för det, kan vi ha utrymme att engagera oss i fler nya bolag.

Totalt har VTT i dagsläget investeringar i 31 bolag.

Är ni aktiva ägare i alla dem?

– Vi är väldigt aktiva ägare.

– Det här är i allt väsentligt väldigt små bolag vi har investerat i.

– Det är ”early stage”.

Ett annat syfte med VTT är att ta hand om teknikprojekt som vuxit fram inom Volvo, som bedöms ha en större marknad utanför Volvo och som inte är del av kärnaffären.

– Då finns det ett intresse hos koncernen för att ”släppa ut” sådana satsningar.

– Så vi har hjälpt till att ”resa kapital” till sådana projekt så att de finansierats upp, och så ska vi bidra till att se till att projekten utvecklas till lönsamma bolag på sikt.

Vilket av alla de bolag ni investerat i har kommit längst i sin utveckling?

– Ett bolag som utvecklas väldigt väl och som vi fortfarande är delägare i, heter CPAC Systems AB.

– Det är ett bolag som inte är så känt, men det är en väsentlig leverantör till Volvo-koncernens affärsområden Penta [som gör båtmotorer] och VCE [som gör anläggningsmaskiner].

CPAC har ca 50 anställda, årsintäkter på 200 miljoner kronor och en god lönsamhet.

Vad är CPAC:s affärsidé?

– Att designa och leverera inbäddade styrsystem för marina farkoster och kommersiella fordon.

Exempelvis finns CPAC:s styrsystem kopplade till Pentas båtmotorer, vilket då blir det system som används för att styra den båt som motorn monteras i.

Denna typ av styrsystem som numera används för Penta-motorerna, är ”drive by wire”-system.

– Det är alltså inga vajrar mellan ratten och rodersystemet för att hantera styrningen, utan det är ren datorkommunikation precis som styrsystemen i flygplan.

Räknar ni med en explosionsartad expansionstakt för CPAC framöver?

– Vi räknar med en fortsatt expansion.

– Och den kompetens som finns inom CPAC kan även appliceras inom andra områden i Volvo-koncernen; i VCE och så vidare.

Så CPAC kan bli ett riktigt stort bolag på sikt?

– Ja, det tror vi.

Ett bolag som VTT investerat i som det släppts ett antal pressmeddelanden kring, är Powercell.

– Det tog vi över från ett annat Volvo-bolag som drivit den tekniska konceptutvecklingen.

Powercells affärsidé är en bränslecell med en så kallad ”reformer” som monteras före så att bränslecellen kan köras på olika biobränslen eller fossila bränslen.

– Man slipper hantera vätgas vilket kan vara besvärligt, och det kanske inte finns någon bra infrastruktur för distribution av vätgasen.

Bränsleceller drivs med vätgas och luft, samt släpper bara ut vattenånga som avgas.

Men vätgas kan vara svårtillgängligt, så med andra vanliga bränslen kan användningen av bränslecellen bli mycket bredare.

Med Powercells metod så utvinns vätgasen ur bränslet.

Någon färdig produkt finns ännu inte.

– Det är fortfarande ett utvecklingsprojekt, men vi räknar med att ha en fullskaleprototyp färdig kring kommande årsskifte.

VTT ägde från början hela Powercell, men har i dagsläget en ägarandel på under 50 procent.

Det statliga riskkapitalbolaget Fouriertransform har också investerat i Powercell, liksom Midroc New Technology, och OCAS (en belgisk venture capital-fond).

Det är arabiske oljemiljardären Mohammed Al-Amoudi som ligger bakom Midroc.

– Vi investerar ihop med andra så ofta det går i form av så kallad syndikering.

– Vi vill helst inte vara ensamägare till bolag. Vi vill inte ens vara majoritetsägare.

– Vi ska vara minoritetsägare.

– Det är så venture capital-verksamhet fungerar.

– De stora riskkapitalbolagen inom private equity såsom Nordic Capital eller EQT, arbetar ju oftast med majoritetsägande men det är en helt annan typ av verksamhet.

– Vi ska hjälpa till att utveckla teknikföretag som förhoppningsvis även kan tillföra Volvo-koncernen nytta.

Vilken av era investeringar ligger närmast till hands att ni kommer att sälja?

– Det kan jag inte säga.

Kan det vara Powercell?

– Nej, inte ännu.

– Det finns andra mindre bolag vi investerat i, som är troligare att vi säljer först.

– Men jag kan inte säga vilka, för då försämras vår förhandlingsposition.

– I Powercell har vi för avsikt att vara kvar som delägare, åtminstone tills dess att Powercell har utvecklat en ordentlig ”affär”.

När kan det bli?

– Under 2012.

– Då ska Powercell ha börjat leverera produkter skarpt.

Ett tredje bolag VTT investerat i är I-Tech.

I-Tech utvecklades från ett forskningsprojekt på Göteborgs Universitet.

– Det var ett projekt där, och ur det projektet har det sedan kommit ett antal patent.

Innovationsbron, Göteborgs Universitets Holdingbolag samt Mintage AB är med som investerare i I-Tech.

Vad är I-Techs affärsidé?

– De gör en substans som man ska blanda i bottenfärg för båtar, så att det inte växer fast havstulpaner.

– Det är ett problem för många småbåtsägare och som också ökar bränsleförbrukningen för stora fartyg.

– Den här substansen kan ersätta kopparbaserade bottenfärger, vilka redan är förbjudna i vissa delar av världen såsom Sverige. Den gör att havstulpaner inte tycker det är ”roligt” att fästa sig vid en båtbotten.

Substansen är inget giftigt men havstulpaner undviker ytor där den finns.

Tanken är nu att använda I-Techs substans i bottenfärger från samarbetspartners i färgindustrin och i kombination med Volvo Pentas båtmotorer.

– Det blir en väldigt bra kombination tillsammans för båtägarna, för de delar av Penta-motorerna som är under vatten.

Idén är att Penta har ett licensavtal att få använda I-Techs ”antifouling-substans”, samtidigt som VTT är med som delägare och finansierar I-Techs utveckling.

– Det är ett bra exempel på hur VTT är med och hjälper och affärsutvecklar ett bolag, samtidigt som ett Volvo-affärsområde som Penta kan använda bolagets produkt i sin affär.

– Vi på VTT räknar med att tjäna pengar på vår investering i I-Tech.

– Lyckas vi hjälpa I-Tech att ta fram en produkt och få ihop en affär, innebär det en värdeökning på vår investering.

I-Tech håller nu på med processen att få regulatoriskt godkännande från europeiska myndigheter, och finansieringen från VTT och andra behövs för att bekosta den processen.

I-Tech är i djupa diskussioner med flera färgleverantörer för att få fram bra bottenfärger med denna substans som ingrediens.

Finns det risker med detta, eller är ni säkra på att I-Tech kommer att lansera en produkt som är så bra som du indikerar?

– Flera internationella färgbolag har gjort prover med I-Techs färgsubstans, och de har visat ett väldigt stort intresse.

– Ännu är I-Techs produkt inte ”hemma”, men vi ser att det finns god potential.

Då kan Pentas motordrev redan från början vara målade med I-Techs färgsubstans?

– Det kan jag inte svara på, men det kanske vore spännande.

– Fråga Penta om det.

Ytterligare ett av bolagen som VTT investerat i är USA-baserat.

– De jobbar med material för katalysatorer, för att förbättra dem.

– Där hjälper vi det bolaget att utvecklas, samtidigt som vi jobbar med den här tekniken i ”Volvo-systemet”.

Mer specifikt så gör USA-bolaget en bearbetning av de dyra material som katalysatorer görs av (såsom guld), så att de materialen inte behövs i lika stor omfattning.

– Här kan man spara en del och behöver inte riktigt lika mycket av dyra material för att nå samma effekt.

VTT får många propåer från bolag och projekt som vill att VTT ska investera där.

– I snitt får vi ungefär en ny propå om dagen, säger Brännström.

– Vissa dagar kommer det inga alls, och andra dagar kan det bli många nya propåer.

– En hel del av det som propåerna handlar om, är inte intressanta för oss.

–Av alla propåer vi studerar är det endast ett fåtal som passar oss.

I genomsnitt investerar i alla fall VTT i kanske 4-5 nya bolag eller projekt per år, men med stora variationer mellan åren.

– För att ett projekt ska vara intressant, så måste det vara något som är relevant för Volvo.

– Men det måste inte vara något som tillför något till Volvos produkter.

– Det kan även vara något som tillför värde till Volvos kunder eller leverantörer.

Därutöver investerar VTT normalt inte i projekt, utan VTT investerar enbart ägarkapital i bolag.

– Därmed kan vi göra en normal bolagsutvärdering av bolagets framtid, hur långt borta en produktlansering ligger, och om andra vill vara med som investerare så att vi inte är ensamma.

VTT klargör även alltid för bolag att VTT:s inriktning är att sälja sin ägarandel efter ett antal år.

– Ett bolags företrädare kanske säger att de vill hålla på i bolaget resten av livet.

– Då kan inte vi investera där, eftersom vi efter några år vill sälja och hitta en köpare till vår aktiepost.

Kan inte bolagets förgrundsfigur vara kvar ändå?

– Det beror på, men det är så här det fungerar inom venture capital-verksamhet.

En realistisk utgångspunkt är att VTT behöver behålla en investering i fem år.

– I realiteten brukar det kanske bli lite längre.

Vad har ni haft för avkastning sedan VTT startade?

– Det vill jag inte yttra mig om, men vi har motiverat vår existens.

Är värdet på era investeringar mycket större än de 450 miljoner kronor ni har investerat?

– Det borde vara det.

Enligt Brännström fungerar det så för venture capital-bolag som VTT att om man gör en investering för 100 kronor, så sjunker ofta värdet lite under de första åren därefter.

Sedan efter 3-4 år kanske värdet stiger till 110, 120 eller 130 kronor när man har fått fram en produkt som kan visas upp för kunderna, och att man därmed kan bevisa att man är på rätt väg affärsmässigt.

Ytterligare en tid senare under det sista året innan man säljer investeringen, kanske värdet har ökat till 300 kronor.

– Det blir en ”hockeyklubba-effekt”.

– Det är oftast under det sista året eller åren som värdet kommer.

– Det är ingen linjär ökning, utan ”klicken” kommer på slutet.

– Det tycker en del är väldigt konstigt, men vet man hur venture capital fungerar så förstår man.

– Det är inget unikt för oss.

– Så är det för alla venture capital-bolag.

Vad är den genomsnittliga innehavstiden för era drygt 30 innehav?

– Vi gjorde fyra investeringar i fjol, så fyra är från 2009.

– Samtidigt är vår äldsta investering nog från 1999.

Vilken investering som ni har sålt tidigare, är du mest nöjd med?

– Vi sålde ett bolag till Nordic Capital en gång, vilket gav väldigt bra utdelning.

Vilket bolag var det?

– Det vill jag inte säga, men där fick vi betalt tolv gånger vår ursprungliga investering.

Var det ett undantag att ni får så bra avkastning på era investeringar?

– Alla extremer är undantag.

– Sedan har vi misslyckats också med andra investeringar.

– Det är så det ser ut med den här typen av verksamhet.

– Vi hoppas egentligen för de flesta av våra investeringar, att de i slutändan ska ge 2-4 gånger pengarna tillbaka.

– Det är realistiskt.

Har VTT fortfarande helhjärtad uppbackning från Volvos koncernledning?

– Jag tror det.

– Annars skulle vi inte få fortsätta.

– Sedan är det alltid så i stora organisationer att det finns delade uppfattningar.

Finns det kritiska röster?

– Jag vet inte, men jag skulle vara förvånad om de inte fanns.

Har du träffat Volvos vd Leif Johansson?

– Många gånger.

Vad tycker han om VTT?

– Man måste tycka att VTT tillför värde – annars skulle vi inte finnas.

– Och jag tror att Leif Johansson känner för vår verksamhet.

Formellt sett är VTT ett eget aktiebolag med en egen styrelse.

– Det är vår styrelse som fattar alla investeringsbeslut.

Och flera av styrelseledamöterna sitter i andra delar av Volvo-koncernen.

Styrelseordförande är Volvos informationschef Per Löjdqvist.

Vilken är din bakgrund?

– Jag är maskiningenjör. Men jag är ekonom också och har jobbat med investeringar tidigare.

Nu är det påsklovs-vecka, men du sitter troget på jobbet. Är det för att det är mycket att göra, eller för att du tycker det är kul? Kanske både och?

– Ja, både och.