Realtid

Utmanarna vill sälja lyxkåken

Olle Blomkvist
Uppdaterad: 31 maj 2005Publicerad: 31 maj 2005

Advokatsamfundet köpte den Tryggerska villan från 1915 i Diplomatstaden i Stockholm 1981 för 7 miljoner kronor. Nu kan den komma att säljas för nånstans mellan 50 och 90 miljoner. Det vill toppadvokaterna Peter Danowsky, Fredrik von Baumgarten, Wilhelm Lüning, Lars Wenne och Rolf Åbjörnsson.

ANNONS
ANNONS

Mest läst i kategorin

Advokatsamfundet äger sedan 1981 ett av de mest iögonfallande husen i Diplomatstaden i Stockholm. Den Tryggerska villan, uppförd 1915, på drygt 1.400 kvadratmeter, med adress Laboratoriegatan 4. Den amerikanska ambassadören är en av grannarna och avståndet ner till Djurgårdsbrunnsviken är cirka 100 meter.

Fastigheten är taxerad till 34 miljoner kronor, varav värdet på byggnaden är satt till 15,6 miljoner. I tegelvillan är Advokatsamfundets kansli inrymt, där finns också sammanträdesrum och ett välutrustat juridiskt bibliotek. Den stora salen har en takhöjd på fyra meter. Villan ritades av arkitekten Ivar Tengbom och designades som privatbostad.

Toppadvokaterna Peter Danowsky på Danowsky & Partners, Fredrik von Baumgarten på Vinge, Wilhelm Lüning på Cederquist, Lars Wenne på Hamilton och Rolf Åbjörnsson på Setterwalls, har motionerat om att Advokatsamfundet bör utreda en försäljning av huset. Det är nu på fredag den 3 juni, som samfundet har sin årsstämma, det så kallade fullmäktigemötet, i Göteborg. Och toppadvokaterna är kärnan i den krets av affärsjurister som i mars kallades kuppmakare och ville ta makten i organisationens Stockholmsavdelning.

– Det är ett fantastiskt vackert hus, men omodernt, dyrt och opraktiskt, säger Peter Danowsky, till Realtid.se.

En anledning till att man motionerar om en husförsäljning är att ledningen inte självmant tagit upp frågan om lokalerna är ändamålsenliga.

– Det har inte funnits något intresse från samfundets styrelse eller generalsekreteraren Anne Ramberg att se över ekonomin i själva huset, säger Peter Danowsky.

Hur mycket kan en försäljning av fastigheten ge?

– 50 till 90 miljoner kronor. Mer åt 90 miljoner än 50. De som vill hålla till i Diplomatstaden är beredda att lägga ett överpris för prestigen, till exempel ambassader, säger Rolf Åbjörnsson, advokat på Setterwalls och före detta riksdagsman, kd, till Realtid.se.

ANNONS

Köpeskillingen 1981 var 7 miljoner kronor.

Huset har, minst sagt, ett symbolvärde.

Ett symbolvärde som det kan bli strid om. ”Det kan ifrågasättas om lokalerna uppfyller dagens krav på effektivitet och mordernitet, Fastigheten representerar således inte bara betydande ekonomiska värden, den representerar också en stark signal om vilken profil Sveriges Advokatsamfund och advokatkåren vill ha”. Motionärerna vill nu få igång en utvärdering av konsekvenserna av en flytt jämfört med att sitta kvar.

– Det är väldigt trevligt med de här lokalerna i Diplomatstaden, men ju mer man diskuterar saken desto tydligare är det att det är värt att titta på. Lokalerna är inte tidsenligt utformade. Det framkom på fullmäktigemötet i Stockholm att fler ser fördelen av att samfundet sitter i moderna lokaler i city, säger Rolf Åbjörnsson.

Och han tillägger:

–Det är väldigt gynnsamt att hyra i city.

En annan av motionärerna, Wilhelm Lüning, advokat och partner på advokatfirman Cederquist, vill också se vad en flytt till city skulle innebära rent ekonomiskt.

– Vi vill ha en strikt ekonomisk analys om kansliet bör sitta i sina nuvarande lokaler eller om analysen ger skäl att byta lokaler. Om analysen ger skäl till att flytta, kan samfundet antingen sitta nära medlemmarna i cíty eller, om det inte bedöms nödvändigt att sitta centralt, i kostnadseffektiva lokaler i någon förort, säger Wilhelm Lüning, till Realtid.se.

ANNONS

Rolf Åbjörnsson menar att en aspekt är att se till medlemsnyttan.

–Det är inte självklart att det här kapitalet ska ligga låst i ett hus, framför allt landsortsadvokaterna kanske inte tycker att det kommer dem till del, säger Rolf Åbjörnsson.

Vad ska kapitalet som en försäljning ger användas till?

– Det är upp till styrelsen att lägga kloka förlag. En möjlighet är att skapa ett system för reducering av medlemsavgifterna, säger Wilhelm Lüning.

Rolf Åbjörnsson ser även andra möjligheter.

–Samfundet skulle kunna kapitalisera vinsten eller göra en aggressiv satsning på högre arvoden i rättshjälpen.

Du menar lobbyarbete?

– Ja, eller strejk… Humanadvokater tjänar i snitt sämre än rådmän, det är bara framgångsrika affärsadvokater som kan ta ut riktigt höga löner. Så det finns mycket att satsa pengar på om man ser till yrkesintresset, det som berör kärnverksamheten i advokatgärningen; att hjälpa de som behöver.

ANNONS

En annan advokat som tagit del av motionerna ser att pengarna skulle kunna användas till en kombination av sänkta avgifter, investeringar och en buffert för att göra försäkringsskyddet mer kostnadseffektivt.

Men Peter Danowsky säger lugnt:

– Det är för tidigt att säga vad man ska göra med pengarna.

Läs mer från Realtid - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
ANNONS
ANNONS