”Vi märker att det finns aktörer som spelar riktigt fult”, säger Daniel Aarenstrup, vd och medgrundare på Savr. Foto: Sverker Brundin.
”Vi märker att det finns aktörer som spelar riktigt fult”, säger Daniel Aarenstrup, vd och medgrundare på Savr. Foto: Sverker Brundin.
Fonder

Tufft motstånd för fondutmanare

I höstas lanserade Savr med buller och bång sin billighetsplattform för fonder – men nu möter bolaget hårt motstånd med bitvis tveksamma metoder.

Sverker Brundin
Uppdaterad 2020-02-13
Publicerad 2020-02-13

Savr är ett fintechbolag som vill slå Avanza och Nordnet på fingrarna genom att radikalt sänka fondavgifterna gentemot spararna. Om det lyckas är planen att växla upp ordentligt och lansera i övriga Europa. Just nu laddar man för en större kapitalrunda.

Samtidigt möter bolaget motvärn. Inte bara från konkurrenter utan också i form av tveksamhet från flera stora fondbolag.

Flera källor gör gällande att åtminstone vissa av de stora fonddistributörerna motarbetar Savr genom att pressa fondbolagen att inte gå med.

– Vi märker att det finns aktörer som spelar riktigt fult. Vi har hört rykten från flera håll. Åtminstone ett fondbolag har hoppat av från oss efter påtryckningar, säger Daniel Aarenstrup, vd och medgrundare till Savr.

Många stora fonddistributörer tar ut relativt höga andelar i kostnad för att distribuera fondbolagens fonder – allt från Avanza och Nordnet till rådgivare som Max Matthiessen och Söderberg & Partners och inte minst de stora försäkringsbolagen.

I en kartläggning av Svenska Dagbladet, från den 19 november 2019, framgår att exempelvis Skandia Link tar ut hela 80 procent i kick-back, provision, för att distribuera Sverigefonden C Worldwide Sweden. Av den totala fondavgiften på 1,20 procent är Skandias andel 0,95. Provisionen varierar ganska mycket, men den vanligaste andelen för en aktivt förvaltad fond är hälften av avgiften. Savr säger att de provisioner som normalt läggs ovanpå fonden – 30-50 procent – återbetalas till spararen, varför fondavgiften blir upp till hälften av vad den annars skulle vara. 

– Man kan tänka sig att någon av aktörerna ringer fondbolaget. De säger: “Vi har haft en god relation med er under lång tid. Vi tycker inte att det är roligt att ni finns på den här plattformen. Om ni inte ser till att era fonder försvinner därifrån kommer vi att se till våra kunder säljer sitt innehav och köper något annat”, säger en källa med stor insyn i branschen.

En av de aktörer som pekas ut av källor är Avanza. Men Avanzas vd Rikard Josefson säger att det är felaktiga uppgifter.

– Vi har en god relation med de fondbolag som finns på vår plattform och har inga synpunkter på hur de distribuerar sina fonder, säger Rikard Josefson.

Ni tar en kickback, en provision, som är ungefär hälften av fondernas avgift. Savr ger den avgiften till konsumenten istället, så att fonderna blir hälften så dyra. Hur ser ni på det?
– De har kommit med en ny affärsmodell. Vi har inga synpunkter på hur andra tar betalt. Vi och fondbolagen upplever att vi är ganska nöjda med fördelningen. Vi levererar så otroligt mycket mer funktionalitet. Som att välja fonder, sortera fonder och att göra hållbara val. De mervärden vi ger uppskattas mycket av våra kunder, säger Rikard Josefson.

På liknande sätt låter det hos Nordnet.

– Vi utövar naturligtvis inte påtryckningar om hur eller var de ska distribuera sina fonder, säger Nordnets vd Lars-Åke Norling.

– Det är min bedömning att vi har en väldigt konkurrenskraftig tjänst för fondsparare, och vi har hittills inte fått speciellt mycket frågor från våra kunder om prissättning.

”Affärsmodellen är för oprövad” 

Ytterligare en faktor som sätter käppar i hjulet för Savr är att flera stora fondbolag avvaktar att ansluta sig på grund att de säger sig vara tveksamma kring bolagets affärsmodell.

Savr har enligt vd Daniel Aarenstrup "ett 50-tal" fondbolag med på sin plattform, däribland SEB Fonder, Robur och Spiltan. I marknadsföringen går Savr ut med att ha 1 300 fonder.

Men 6-7 av fondbolagen på den svenska marknaden är enligt Daniel Aarenstrup inte med. Dit hör kända förvaltare som Didner & Gerge, Lannebo och Carnegie Fonder. 

– Vi samarbetar bara med väletablerade aktörer. Vi måste kunna göra en ordentlig due diligence-process. Savr är för nya och affärsmodellen för oprövad. Vi kan titta igen om 1-2 år, säger Didner & Gerges vd Helena Hillstöm.

Didner & Gerge går via fonddistributörer men har också egen distribution.

– Generellt får fondbolagen allt större press på sig att släppa ifrån sig sina avgifter, säger Helena Hillström.  

På Lannebo är resonemanget liknande.

– Vi tycker dock att det är tydligt att den ersättning vi betalar distributörer som Avanza och Nordnet ger bra kringtjänster till kunden. Allt från stark teknisk plattform till rådgivning och analyser. Avanza har till exempel sin sajt Placera.nu, säger Daniel Sundqvist, försäljnings- och marknadschef på Lannebo Fonder.

Didner & Gerge, Lannebo och andra fondbolag som Realtid talat med ställer sig frågande till Savrs affärsmodell. Vad tjänar företaget pengar på?

Daniel Aarenstrup säger att dels tar man ut en avgift från spararen om nio baspunkter för att använda själva plattformen, det vill säga 0,09 procent. 

– Fast det tjänar vi inte pengar på. Vi vill att det ska vara så nära gratis som möjligt att köpa, sälja och äga fonder. Istället bygger vi ett helt ekosystem med produkter kring den öppna plattformen; tjänster, rådgivning, analyser, belåning och marknadsföring.

– Ett bolag som Söderberg & Partners är förmodligen väldigt ointresserade, de har ju sin egen plattform. Men det finns många duktiga oberoende rådgivningstjänster där kunden enkelt kan se prissättningen. 

Hit hör även robotrådgivare enligt Daniel Aarenstrup. 

– Kunden kanske betalar tio baspunkter extra och så kan en extern robotrådgivare sköta fondportföljen åt dig, säger Daniel Aarenstrup.

Han talar om att Savr håller på att ta fram en "verktygslåda" med tjänster åt fondbolagen. Exempel är marknadsföring och kommunikation.

– Så fort en kund kommer in till nätplattformarna blir det som en svart låda. Fondbolagen vet inte vem kunden är och har ingen möjlighet att bygga relation. Plattformarna vill kontrollera kunderna och kommunikationen. Nu gör vi det möjligt för fondbolagen att skicka ut sina rapporter och direkt berätta vad förvaltarna gör.

En aktör i branschen påpekar att fondbolaget kan ha stora belopp placerade hos traditionella aktörer – jämfört med ganska dåliga inflöden hos en ny. 

– Vilken häst ska vi satsa på, frågar de sig. Vi gissar att det är en anledning till att fonder har försvunnit från Savr, särskilt om de etablerade aktörerna trycker på, säger källan.

Inget av de fondbolag som Realtid har varit i kontakt med bekräftar att det skulle pågå någon form av påtryckningar från de etablerade aktörerna.

Flera källor i branschen säger däremot att distributörer som de stora försäkringsbolagen och rådgivningsbolag med egna fonder och fonddistribution – som Söderberg & Partners och Max Matthiessen – hela tiden flyttar fram positionerna. De vill ha mer av kakan när det gäller fondavgifterna. Samtidigt har fonderna långa relationer med de här aktörerna.

– Du vill göra det men någon som gillar dina fonder och för fram dem gentemot kunderna. I fallet med Savr blir det väldigt anonymt. Du finns någonstans i en plattform som inte har pengar, säger en centralt placerad företrädare för fondbranschen.

Källan påpekar också att Savr inte är unika. Personen framhåller att det har kommit liknande initiativ tidigare och att även flera av de etablerade aktörerna redan har olika modeller mot kunden. 

”Vi kapitaliserar upp bolaget ganska kraftigt”

Ytterligare en tveksamhet råder kring hur Savrs plattform tekniskt och avtalsrättsligt är byggd. Bolaget har inte värdepapperstillstånd utan går via Fondab. 

– Fondab ett depåförande institut. Det är de även till bolag som SPP, Spiltan, Max Matthiessen och så vidare. Det är ett infrastrukturbolag som förser oss med den underliggande motorn som vi har byggt plattformen ovanpå, säger Daniel Aarenstrup.

Fondab hanterar alla Savrs transaktioner och förvaring av värdepapper. Fondab är i sin tur en del av Mfex-koncernen vars kunder är några av Sveriges största banker och fondbolag. 

Just det faktumet ser vissa som en nackdel. Via Mfex kan fondbolagen själva distribuera fonder, men när Savr gör det “bakvägen” via Fondab tycker vissa fondbolag att det blir för många led, att de får för dålig kontroll.

Savr lanserade sig våren 2019 med en enklare produkt kring privatekonomi och fick då ett par tusen kunder. I november lanserade man fondplattformen och de befintliga kunderna följde då med. Bolaget har funnit i drygt tre år och startades av Daniel Aarenstrup tillsammans med Hannes Arthursson. De bägge hade tidigare drivit techbolag, men inte inom finans. De fick uppbackning av sina gamla investerare och mentorer Niklas Eklund (grundare av Bookable) och Johan Siwers (känd från Match.com i Skandinavien).

I somras framkom att Savr tagit in 7 miljoner i en kapitalrunda där bland andra Sebastian af Jochnick deltog, son till Robert af Jochnick som är en av grundarna till kosmetikabolaget Oriflame. Dessutom gick befintliga ägare in med delar av det nya kapitalet, förutom Johan Siwers och Niklas Eklund även Christopher Persson (medgrundare av Bookatable).

– Vi har tagit in 25 miljoner kronor hittills i investerat kapital. Nu under våren kapitaliserar vi upp bolaget ganska kraftigt. Våra ägare har en väldigt ambitiös plan. Vi ska bli den största fondplattformen i Sverige, säger Daniel Aarenstrup.

Hur många kunder har ni?
– Det vill vi inte kommunicera, men vi växer i en takt som är långt över förväntan. Per idag är bolaget finansierat av ett drygt 20-tal privata investerare. Vi får se om det kommer in någon ny storägare under våren, det är ganska sannolikt, säger Daniel Aarenstrup.

– Jag känner att vi bara har börjat med detta. Ifall vi bevisar att det fungerar i Sverige bör det fungera på samma sätt i resten av Europa. Våra ägare är också förberedda på en större resa.

Men Savr är inte ensamt om sin affärsidé. Alpcot, grundat 2014, och del i en företagsgrupp grundad i London 2006 samt med bakgrund från försäkringsförmedling är inne i en omvandling mot fintechbolag. Alpcot lanserade en liknande plattform som Savr 2019, men några månader tidigare. Bolaget säger sig ha 1 300 fonder med upp till 59 procent rabatt på fondavgiften. I slutet av 2018 fick Alpcot eget värdepapperstillstånd och har därefter satt upp en depålösning i egen regi. Även Alpcot är kund till Mfex, men behöver inte gå via Fondab.

– Vi har inte haft riktigt samma aggressiva framtoning som Savr vad gäller marknadsföring. Vi tänkte lite i samma bana i början, men sedan ville vi se hur det initiativet föll ut och hur folk reagerar på det. Det är viktigt att affärsmodellen är uthållig, säger Robert Andersson, ansvarig för affärsutveckling på Alpcot. 

– Vi har en god relation sedan länge till fondbolagen och stora befintliga volymer hos försäkringsbolagen. Vi träffar fondbolagen hela tiden och vill inte äventyra vår relation.

Han säger att Alcots fondplattform har ett par tusen kunder. Men Alpcot gör mer än så. Med hjälp av bland annat svenska fintechbolaget Tinks open banking-lösningar samlar Alpcot kundens samtliga spar- och låneengagemang på ett och samma ställe, inklusive olika pensionsförsäkringar från arbetsgivare. Kunden får dessutom hjälp med att analysera dem för att exempelvis kunna byta till alternativ med lägre avgifter.

Alpcot ägs av de två grundarna Björn Bringes och Katre Saard, några externa investerare samt övrig personal.

– Vi tittar på att ta in mer kapital, men klarar oss bra ett tag till. Vi har en hel del intäkter från befintlig verksamhet, säger Robert Andersson.

Alpcotkoncernen har omkring 25 anställda, medan Savr har 11. Även Alpcot har planer på att expandera utanför Sverige.

Oavsett hur det går för utmanarna på fonddistribution är alla Realtid pratar med övertygade om att hela branschen kommer att se radikalt annorlunda ut om bara några år. Det räcker med att titta på Norge, där det idag finns aktörer som tar ut plattformsavgift istället för provisionsavgift. Väldigt mycket kommer att hända på grund av regelverk, teknikutveckling, affärsmodeller och affärsutveckling.

– Jag som har startat en handfull teknikbolag, varav ett hade ett par miljoner användare, tycker att finansbranschen har underskattat hur kräsen den moderna digitala användaren är. När vi startade var fintech glödhett och bolag som Tink och Klarna har gjort imponerande saker. Alla pratade om robotrådgivare, men det var ingen som innoverade fondbranschen. Konkurrenssituationen var helt fastlåst, säger Daniel Aarenstrup.

Platsannonser