Finans

Tre åtgärder som ska begränsa utländska direktinvesteringar

Regeringen lägger fram tre åtgärder för att tillvarata säkerheten vid utländska investeringar i Sverige.

Uppdaterad 2020-06-08
Publicerad 2020-06-08

Förra året tillsatte regeringen en utredning som skulle granska utländska investeringar i Sverige.

Regeringen bedömer att den pågående corona­pandemin kan komma att öka riskerna för att utländska aktörer gör investeringar i svenskt näringsliv och strategisk infra­struktur i syfte att komma åt värde­full teknologi och informa­tion på ett sätt som hotar Sveriges säkerhet. ISP och FOI ges därför i uppdrag att stärka arbetet mot utländska direkt­investeringar inom skydds­värda områden ytterligare.

Nu lägger regeringen fram tre åtgärder som ska säkerställa att utländska investeringar inte kan köpa upp skyddsvärda verksamheter. 

Vilka företag och verksamheter som bedöms vara skyddsvärda vill regeringen inte gå in på. Man vill heller inte säga vilka främmande makter som kan komma att hindras från att investera i Sverige.

Försvarets forskningsinstitut, FOI, ska utreda risker med oönskade utländska investeringar. Uppdraget ska vara färdigt 30 november i år.

FOI ska också göra en kartläggning av vilka investeringsobjekt som är särskilt värda att skydda och vilken typ av investerare som medför särskilda risker. 

Regeringen ger även ISP, Inspektionen för strategiska produkter,  i uppdrag att vidta åtgärder för att stärka arbetet med utländska investerare. 

Den tredje åtgärden är en lagrådsremiss som innebär att ISP får hämta uppgifter om utländska investerare. Det meddelade inrikesminister Mikael Damberg (S) och utrikeshandelsminister Anna Hallberg (S) en gemensam pressträff på måndagen.

EU antog 2019 en förordning om granskning av utländska direkt­investeringar i unionen. Syftet med förordningen är att skapa ett rättsligt ramverk för hur medlems­staterna kan granska utländska direkt­investeringar i unionen med hänsyn till säkerhet eller allmän ordning. EU-förord­ningen behandlar hur sam­arbetet inom unionen avseende gransk­ningen av utländska direkt­investeringar ska gå till, bland annat ska kontakt­myndigheter utses i medlems­länderna. Förord­ningen börjar tillämpas 11 oktober 2020 vilket kräver justeringar i svensk lag­stiftning. I lagråds­remissen föreslår regeringen en ny lag med komplet­terande bestäm­melser till EU-förord­ningen. Lagen föreslås träda i kraft den 1 december 2020.

För att uppfylla EU-förord­ningens krav och för att stärka arbetet mot utländska direkt­investeringar som utgör hot mot säkerhet och allmän ordning beslutade regeringen att:

  • ISP utses till Sveriges kontaktpunkt enligt EU:s förordning om utländ­ska direkt­investeringar.
  • ISP genom utpekandet får befogenhet att hämta in vissa uppgifter om utländska investerare och det svenska företag som är aktuellt då direkt­investeringen riskerar att påverka säkerhet och allmän ordning inom EU.
  • ISP ska också, tillsammans med Försvars­makten, Säkerhets­polisen, Total­försvarets forsknings­institut och Försvarets materiel­verk (FMV), stärka arbetet mot säkerhets­hotande utländska direkt­investeringar. Detta uppdrag ska redovisas den 1 oktober 2020.

FOI får i uppdrag att i samråd med ISP, Försvars­makten, FMV och Säkerhets­polisen, genomföra en studie om utländska investeringar i skyddsvärda verksamheter. FOI ska också samverka med Direkt­investerings­utredningen och Kommers­kollegium. Enligt beslutet ska FOI:

  • Beskriva riskerna med utländska direkt­investeringar i skyddsvärda verk­samheter.
  • Ange generella egenskaper och omständig­heter hos investerare som kan innebära en säkerhetsrisk vid en investering.
  • Kartlägga vilka områden och branscher där utländska direkt­investeringar kan få negativa konsekvenser för säkerheten.

 

 

Platsannonser