"Sverige göder terrorister"

Etiopiens ambassadör Dina Mufti kräver att Sverige tar krafttag för att stoppa terroriströrelsen i Somalia, som enligt honom finansieras från somalier i Sverige.

Uppdaterad 2016-02-16
Publicerad 2008-04-30

– Somalierna i Sverige får inkomster från statens skattepengar i form av socialbidrag och barnbidrag. Vi misstänker starkt att att de pengarna kommer terrorgrupper till del, säger Mufti.

Han anger att svenska och norska regeringen har vidtagit en del åtgärder, och satt folk i fängelse i Sverige. Svenska regeringen har enligt Mufti förbjudit en del företeelser rörande de många somalierna i Sverige som exempelvis bor i förorten Rinkeby utanför Stockholm.

– Vi tror att det finns kopplingar mellan somalier i Sverige och Al Shaabab-rörelsen, säger Mufti.

Mufti bedömer att det finns över 40.000 somalier i Sverige, kanske mer, och cirka 18.000 somalier i Norge.

– Vad de gör är att de inte själva använder de pengar de får från sociala myndigheter.

-- Det är den svenska regeringen som ger dem pengar för integrationen i det svenska samhället. De får checkar på tusentals kronor för detta, men pengarna går inte till integration.

– Pengarna går delvis till en politisk agenda. Det är en del fanatiker som skickar pengarna till hemlandet.

Vid något tillfälle upptäcktes enligt Mufti att en summa på 300.000 kronor var på väg från Sverige till islamiströrelsen.

– Vi antar att den svenska regeringen försöker följa upp detta. Extremisterna är farliga för alla, säger Mufti.

– Om regeringen inte bryr sig, kommer islamisterna gradvis att ta över vårt samhälle.

– De svenska skattepengarna måste gå till rätt syfte, och inte till att andra ska kunna köpa vapen och ammunition.

Den etiopiska armén är i Somalias huvudstad Mogadishu för att enligt ambassadören försöka hålla landet i ordnat skick som hjälp till Somalias tillfälliga regering.

Somalia har inte haft någon egentlig regering sedan 17–18 år i början på 90-talet.

– Det finns stammar med olika hövdingar som utövar makt genom vapen, säger Mufti och anger även att den extremistiska islamiströrelsen Al-Qaida fått fotfäste i Somalia, liksom rörelsen UIC. Det finns även en rörelse som heter Al-Shaabab som enligt Mufti utövar terrorism på militär väg.

– Vi ger vårt stöd för att bekämpa terrorhot från islamister, säger Mufti och anger att liknande terroristiska strömningar finns i kringliggande länder som Kenya och Sudan.

Etiopien har inte någon jättearmé i Somalia.

– Det handlar inte om 10.000 soldater, men det är för att ge vårt stöd till den svaga somaliska regeringen.

– Annars kommer islamisterna att ta över och hota oss.

Enligt Mufti är Etiopiens agerande ett led i FN:s stödinsatser i Somalia, och den afrikanska unionens fredsbevarande styrkor.

– FN kommer att ta över ansvaret för insatserna, säger Mufti.

Det pågår liknande insatser i andra afrikanska länder som Uganda och Burundi.

Al Shaabab-rörelsen agerar enligt Mufti i form av terrorister på offentliga platser som moskéer eller marknadsplatser, och skjuter på armésoldater.

– Ofta blir civila skadade, säger han och beklagar sig över att det är svårt att komma åt Al Shaabab.

– De har inget högkvarter och inga uniformer, så vi kan inte se i förväg vilka det är mer än att de har skägg och är mycket fanatiska och kan vara självmordsbombare.

I Etiopien är den största religionen ortodox kristendom, även om det finns muslimer också.

– Problemet uppstår när islamisterna vill införa de muslimska principerna med tvång.

Mufti beskriver dessa principer med att kvinnorna måste vara maskerade och att man inte får se på fotboll.

– Annars kan man få armarna avhuggna. Det finns inget folkligt stöd för dessa levnadsregler, säger han.

Mufti bedömer att de islamistiska terroristerna i övrigt får finansiering från oljekällor i Mellanöstern i arrangemang av islamistiska religiösa ledare i regionen kring Persiska viken.

– Det kommer inte från regeringarna i länderna kring Persiska viken. Dessa länder är sekulariserade, utan vi misstänker att det hela arrangeras av radikala religiösa ledare.

Han menar att islamiströrelsen lyckas bygga upp en stämning av hat.

– Det är sådant som ledde till terrorattacken i New York 11 september. Se på terrorattackerna i London.

Islamisterna rekryterar enligt Mufti nya fanatiker i moskéerna.

– Först bygger de upp en hatstämning hos anhängarna, sedan en vilja hos anhängarna att eliminera alla utomstående. Det är så terrorismen växer fram.

Mufti anger ett antal hemsidor på internet från de islamistiska grupperingarna.

– Där förekommer arabisk propaganda mot olika länder och uppmaning till terrorism mot exempelvis Etioptien. Vårt säkerhetsfolk måste vara på alerten och ständigt vara på sin vakt, säger Mufti.

– Det kan förekomma landminor och explosioner på gatorna, säger han även om det bedarrat sedan 90-talet.

Enligt Mufti råder demokrati i Etiopien. Girma Wolde–Georgis är landets president. Han har redan suttit sin första valperiod i 6 år, och har nu inlett sin andra valperiod. Han representerar landet och inget speciellt parti. Han är "oberoende".

Premiärministern Meles Zenawi är inne på sin andra femåriga valperiod. Han representerar det styrande politiska partiet i Etioptien. Landets parlament har över 450 ledamöter, varav partiet har över två tredjedelars majoritet.

Zenawi valdes senast i det nationella valet som ägde rum år 2005. Valet var enligt Wikipedia omdebatterat, och en del observatörer anklagade Zenawis regering för att rigga röstsultatet.

Nu pågår lokalval i Etiopien vilket påverkar styret i kommuner och städer. Resultaten är inte klara ännu.

Det styrande partiet i Etioptien är EPRDF, The Ethiopian People's Revolutionary Democratic Front.

– Det är inget revolutionärt, kommunistiskt parti. Beteckningen "revolutionary" är bara en markering emot kolonialisering, säger Mufti som anger att partiet annars har höga sociala ideal med fokus på välfärd, och att hjälpa gamla och handikappade.

– Det är ungefär som socialdemokraterna eller andra liberala partier runt om i världen såsom USA. Partiet stöder marknadsekonomi i kombination med sociala program, även om det sociala systemet inte är lika utvecklat som i Sverige.

Etiopien var en "feodal monarki" i 100 år till och med år 1974, och därefter var landet en kommunistisk militärdiktatur till och med 1991.

Etiopien är det enda landet som aldrig kolonialiserats.

– Italien försökte men kunde inte, säger Mufti.

Italienarna kolonialiserade Eritrea som tidigare ingick i Etiopien, men numera är ett fristående land.

Det var krig mellan Etiopien och Eritrea i 30 år, och efter en omröstning i början på 90-talet har Eritrea nu varit oberoende sedan 17 år.

– Men Eritrea är bara litet, säger Mufti och anger att Eritrea har 3 miljoner invånare, medan Etiopien har 80 miljoner invånare.

– Etiopien är Afrikas näst största land efter Nigeria mätt efter antal invånare.

Enligt Mufti vill eritreanerna egentligen gå ihop med Etiopien igen.

– Träffar man eritreaner en och en vill de hellre tillhöra ett större land, men pratar man med dem i grupp säger de utåt att de vill vara ett eget land.

Etiopiens befolkning har ökat från 67 miljoner år 2000 till 80 miljoner, och enligt vissa bedömningar kanske siffran i dagsläget nu är uppe i 85 miljoner vilket den senaste befolkningsräkningen indikerar.

– Det är viktigt att den etiopiska ekonomin hänger med befolkningstillväxten, annars blir det svårt.

Är det mycket fattigdom?

– Befolkningstillväxten möjliggör ekonomisk tillväxt också, säger Mufti.

Etiopien är ett jordbruksland där jordbruksarbetet kräver mycket arbetskraft.

– Befolkningen är därför en tillgång, säger Mufti.

– Samtidigt är det viktigt att utbilda befolkningen, annars blir befolkningstillväxten bara en börda.

Enligt honom försöker regeringen utbilda folk i skolor och träningscenter så att de får kompetens.

– Det behövs för Etioptien är ett fattigt land, säger Mufti även om det inte förekommer någon svält.

– Det förekom mycket svält tidigare i historien.

Är folk nöjda med politikerna då?

– Majoriteten är det, men det finns också folk som är mindre nöjda.

Arbetskraften inom jordbruket utanför städerna är överlag nöjda. De får hjälp av staten med gödsel, bekämpningsmedel och utbildning.

– Men det finns en del i städerna som är missnöjda.

Det pågår i alla fall inget egentligt krig i Etiopien.

Ett krig med Eritrea blossade upp år 2000 men det upphörde redan samma år.

– Det råder elduppehåll, säger Mufti och anger att försök gjordes för att införa en överenskommelse, men man kom bara fram till nuvarande situation som egentligen varken innebär fred eller krig.

– Eritreas regering ville inte följa överenskommelsen.

Mufti är ambassadör för Etiopien i hela Norden. I de övriga nordiska länderna finns det små kontor, så kallade "honorärkonsulat", med bara en anställd.

Mufti är nöjd med det svenska biståndet till Etioptien som görs via den svenska hjälporganisationen Sida.

Sida hade tidigare 70 biståndstagande länder, så kallade "partnerländer". Det har nu skurits ned till 30 länder runt om i världen.

Den nya svenska regeringen har nu fastställt 12 afrikanska länder som sådana partnerländer.

6 av dessa länder är permanenta såsom Etiopien och Zambia, medan de 6 övriga är länder som exempelvis varit i konflikter såsom Liberia.

– Det svenska stödet till Etiopien via Sida är enormt, säger Mufti och anger att det mesta går till utveckling av jordbruket, att öka demokratiseringen, att ha fungerande statliga myndigheter och rättssystem.

– Det kommer jurister från Etiopien och utbildar sig på Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm och på Patent- och Registreringsverket på Valhallavägen, säger Mufti.

Etiopier utbildas av svenskar både om jordbruk och för att bli ingenjörer.

– Samarbetet med Sida är mycket produktivt. Sida gör mycket för att hjälpa folk på gräsrotsnivå i Etiopien, säger Mufti.

Enligt honom har Sverige haft goda relationer till Etiopien i 100 år.

– Vi har en stark relation. De första missionärerna i Etioptien kom från Sverige, säger Mufti.

Han bedömer inte att det odlas mycket droger i Etioptien. Och aids är inget akut problem.

– Det är ett problem, men inte på samma nivå som i andra afrikanska länder som Sydafrika och Botswana.

Etiopien bedöms ha oljetillgångar som ännu ej hittats och börjat pumpas upp.

Olje- och gruvfamiljen Lundin finns enligt Mufti i Etiopien för att hitta och pumpa upp olja.

Den genomsnittliga etiopiern tjänar cirka 400 kronor i månaden. Själv kör ambassadören Dina Mufti omkring i en Mercedes 320 för 100.000-tals kronor.

Ian Hammar

ian.hammar@realtid.se

08-545 87 151

Platsannonser

Premium för 199 kr i sommar
Med Premium får du Sveriges bästa oberoende bevakning av finansbranschen

Logga in