Annons

Annons

20111005_Arctistic_HHS_PerStromberg_012.jpg

Per Strömberg är professor på Handelshögskolan och har varit anlitad som rådgivare åt norska finansdepartementet.

“Statliga fonder bör släppa in riskkapital”

Förra veckan fick private equity återigen nobben av världens största statliga investeringsfond, norska oljefonden. Beslutet var politiskt motiverat, menar handelsprofessor Per Strömberg.

Det var med viss spänning som finansvärlden emotsåg norska finansdepartementets beslut om en eventuell breddning av oljefondens investeringsmandat, som Realtid rapporterade om förra veckan.

Per Strömberg, professor vid Handelshögskolan i Stockholm och expert på riskkapital, är en av dem som har rådgett norska finansdepartementet. 

Han menar att stora statliga fonder som den norska oljefonden egentligen har optimala förutsättningar för att investera i private equity: 

Annons

Annons

  • de är långsiktiga investerare,
  • de kan avvara likviditet och
  • de har resurser att satsa på interna investeringsteam för att minska externa förvaltningskostnader.

De ekonomiska argumenten är entydiga, menar Per Strömberg. Hans slutsats är således att det är politiska hänsyn som gör att norska finansdepartementet fortsätter att avvakta. 

– Man kan säga att de valde den enkla lösningen genom att säga nej, trots att det finns goda skäl ur avkastningssynvinkel att säga ja. Oljefonden är väldigt granskad och många har åsikter om vad den gör och hur den går. Finansdepartementet ryggar tillbaka inför de politiska svårigheterna.

Till skillnad från de svenska AP-fonderna är Norska oljefonden en riksangelägenhet.

– Alla norrmän känner för fonden som i praktiken förvaltar ett antal miljoner för varje norrman. Många är väldigt engagerade i hur det går för fonden, säger Per Strömberg.

Ytterst lyder fonden under Stortinget men den praktiska förvaltningen sköts av en avdelning av Norges Bank (norska riksbanken) under överinseende av finansdepartementet. 

– Norska finansdepartementet har gett ett seriöst och proffsigt intryck. Jag tror att de har fattat ett noga övervägt beslut. Om de hade sagt ja hade det inte bara blivit mycket debatt men även många knepiga organisatoriska frågor att ta ställning till, säger Per Strömberg.

Att släppa in private equity skulle kräva en ny styrningsmodell och nya arbetsmetoder vilket kräver mycket arbete för att bli rätt. Även om Per Strömberg är övertygad om att det på sikt skulle vara en god investering medger han att tidpunkten inte är perfekt.

– Över tid finns en likviditetspremie att fånga, men just nu är är private equity-marknaden otroligt het så tajmningen är kanske inte idealisk.

Det är inte första gången frågan om att släppa in private equity i oljefonden ställs, och Per Strömberg tror inte heller att det är den sista. Han tycker rent generellt att stora offentligägda fonder har mycket att vinna på att investera i onoterade tillgångar.

– Eftersom de inte behöver bry sig om likviditet på kort sikt och har lång investeringshorisont och inte har behov av att realisera tillgångar har de en idealisk set up för att investera onoterat. 

I exempelvis Kanada, Mellanöstern och Singapore görs detta redan i dag med framgång. I Sverige är det bara sjätte AP-fonden som får investera fullt ut i private equity: För övriga AP-fonder (1-4) har regelverket nyligen ändrats i riktning mot ökad frihet, men de får fortfarande bara investera i private equity genom fonder, ej direkt i bolag.

Per Strömberg menar emellertid att den stora vinsten finns att göra för dem som har resurser nog att själva göra direktinvesteringar i onoterade bolag, men detta kräver alltså arbete. Det handlar om att bygga upp en struktur för styrning av portföljbolagen.

– Den strategi som jag förordat för norska oljefonden är samma som jag var med och tog fram åt sjätte AP-fonden. Enligt den ska fonden om den investerar direkt i ett bolag alltid gå in som minoritetsägare tillsammans med en väletablerad private equity-aktör.

Det huvudsakliga intresset med att gå in som direktinvesterare och därmed aktör på private equity-marknaden är att kunna pressa de höga förvaltningsavgifterna som ligger på 6-7 procent.

– Jag är en stark företrädare för att man borde kunna få ned avgifterna, bland annat via direktinvesteringar, säger Per Strömberg.

I den rapport som han författat till norska finansdepartementet återkommer han ofta till de stora offentliga fondernas starka förhandlingsposition. Förutom volymrabatt kan de, om de vill, bygga upp resurser för att göra egna direktinvesteringar. Dessutom torde de kunna använda sig av argumentet att de skulle addera legitimitet till private equity-sektorn, menar Per Strömberg.

– Det finns tilltagande krav på private equity att vara hållbara och transparenta och de statliga fonderna skulle kunna vara drivande i det arbetet. Att få in exempelvis oljefonden som investerare skulle kunna fungera som en ESG-certifiering för en private equity-förvaltare. 

Private equity-marknaden går i cykler, just nu är vi inne i en peak.

När kommer det dala?

– Det kan jag inte uttala mig om, men att historien kommer att upprepa sig brukar vara den bästa gissningen. Vid en konjunkturnedgång tenderar investeringar att söka sig från riskfyllda till mer likvida tillgångar, vilket drabbar private equity-företagen som sitter på orealiserade investeringar. Å andra sidan är det typiskt sett nyinvesteringar i dessa kalla perioder som ger den högsta avkastningen, säger Per Strömberg.

Just nu är konjunkturen glödhet och det går inte att göra några klipp; investerarna klagar över att det blivit för dyrt att köpa bolag. För att nå avkastning krävs ännu mer arbete i bolagen.

– Private equity-marknaden är ganska bred, den innefattar allt från venture till buyouts, men det finns en gemensam nämnare för dem som lyckas: förmågan att inte bara välja rätt bolag men även att via aktivt ägarskap utveckla bolaget och pusha det till snabbare tillväxt och effektivitet, säger Per Ströberg.

Kanske blir de ökande hållbarhetskraven på bolagen det som slutligen avgör saken för en aktör som norska oljefonden. Per Strömberg ser att de båda perspektiven kan närma sig:

– Effektivitet handlar väldigt mycket om styrning, och det gör hållbarhet också. Jag ser ingen motsättning här utan tror att private equity-modellen lämpar sig väl för hållbarhetskrav. Den handlar om styrning, uppföljning och ansvar och att komma överens med ledningen om en affärsplan och tydliga KPI:er.

 

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons