Konsumentverket anmärker på oklara villkor i låneskydd

Den som tar ett lån erbjuds ofta en försäkring kopplad till lånet. Produkten kallas betalskyddsförsäkring, låneskydd eller liknande namn och hör till vanliga blancolån eller konsumentkrediter. Tanken är att kunden ska kunna få hjälp att betala på lånet om man blir sjuk och inte kan jobba eller blir arbetslös.

Enligt Konsumentverket riskerar konsumenter obehagliga överraskningar om det visar sig att försäkringen innehåller undantag och det inte blir någon ekonomisk hjälp med lånet, trots att man har betalat för försäkringen.

Konsumentverket fann andra brister både vid försäljningen, som ofta sker via telefonförsäljning, och i villkoren. Att hasta igenom villkoren kan leda till missförstånd hos den som blir uppringd.

Marknadsföringen av försäkringen innehåller också ibland svepande formuleringar som lovar ett bättre skydd än vad försäkringen ger.

Granskningen visar även på stora skillnader i pris, vilka anställningar som godkänns. karenstid och hur omfattande arbetslösheten måste vara för att man ska kunna få någon ersättning från försäkringen.

Myndigheten konstaterar att det är svårt att ta fram en enkel och kortfattad information om något som är komplext och innehåller många undantag och begränsningar.

I de fall Konsumentverket uppmärksammat brister som strider mot lagen kontaktas företagen och tillsynsärenden inleds. Myndighetens förhoppning är att företagen självmant rättar till de brister som den inledande granskningen pekat på.

Granskningen omfattar nedanstående tio långivare som förmedlar betalskydds- försäkringar. Inom parentes anges den försäkringsgivare som respektive lån-givare samarbetar med. Urvalet har stämts av med Finansinspektionen och Konsumenternas försäkringsbyrå.

• Entercard, Re:member (AmTrust)
• ICA Banken (ICA Försäkring)
• Ikano (AXA)
• Nordnet, Konsumentkredit (AmTrust)
• Marginalen (BNP Paribas Cardif)
• Nordax (BNP Paribas Cardif)
• Northmill (Maiden Försäkring)
• Resurs (Solid)
• Santander (CNP Santander Insurance)
• Wasa Kredit (Länsförsäkringar)

Granskningen visar att 80 procent av bolagen använde sig av telefonförsäljning. Flera hade också en extern samarbetspartner för den uppringande försäljningen. Brister som uppmärksammades var bland annat att det i början av samtalet inte tydliggjordes att syftet var att erbjuda en försäkring och att denna är förenad med en kostnad för konsumenten. Även uppringarens identitet och relation till näringsidkaren beskrevs på ett sätt som kan vara svårt för en genomsnittlig konsument, som är oförberedd på att bli kontaktad, att förstå.

Berörda bolag kommer att få ta del av skrivelser som konkret redogör för vad bristerna består i. Bolagen ges därefter möjlighet att yttra sig och redogöra för vilka åtgärder som de kommer att vidta. Konsument- verket eftersträvar frivilliga rättelser. Samtliga bolag som har ingått i granskningen får del av denna PM.