Under ett par veckor, när covid-19-pandemin tog fart på allvar, var det i princip omöjligt att prissätta svenska företagsobligationer. Bland annat Lannebo Fonder, SEB och Spiltan senarelade all handel i fonder exponerade mot den svenska företagsobligationsmarknaden. Fondförvaltare kallades till Finansinspektionen (FI) för ett krismöte i mars och förvaltarna uppmanades till att stoppa handel med andelar i vissa företagsobligationsfonder.

– Vi har de senaste dagarna sett en allt sämre fungerande svensk marknad för företagsobligationer. Våra market makers på den svenska obligationsmarknaden har inte tagit sitt ansvar med växande spreadar som följd. Deras prissättning har inte gett en rättvisande bild av obligationernas värde och då måste vi enligt lag agera för att skydda våra fondandelsägare, sa Göran Espelund, ordförande på Lannebo Fonder till Realtid då.
 – Sedan dess har det egentligen bara varit en positiv trend, säger Jonas Österlund, chef för SEB:s handel med obligationer med hög avkastning till TT.

Nettoinflödena i fonder när det gäller företagsobligationer har varit positiva sedan april och ökat i maj och juni. Även marknaden för emissioner av nya företagsobligationer har hängt med uppåt, bland annat med Intrums obligationslån på 600 miljoner euro (motsvarande 6,2 miljarder kronor) i slutet av juli, där räntan landade på 4,875 procent för den femåriga löptiden.

– Återhämtning har varit fokus både i april och maj. Under krisen i mars handlades de flesta obligationer ned kraftigt, nästan oberoende av riskprofil och påverkansgrad av pandemin. Nu har obligationer utgivna av företag som är stabila och som inte påverkats så kraftigt av nedstängningen i samhället börjat handlas upp. Flödena in och ut från marknaden är också mycket mer stabila och det är nu inflöden igen, sa Lannebos ränteförvaltare Karin Haraldsson och Katarina Ponsbach Carlsson till Realtid i början av juni.

Generellt har den så kallade räntespreaden, som visar på riskpremien på företagsobligationer jämfört med statsobligationer, krympt ihop med tre fjärdedelar sedan krisläget i mars.

Augusti rivstartade med måndagens emission av Google-ägaren Alphabet, som lånade upp 10 miljarder dollar (nästan 90 miljarder kronor) på löptider mellan 5 och 40 år.

Den svenska marknaden för företagsobligationer har haft en kraftig tillväxt sedan finanskrisen, främst i fastighetssektorn som med mer obligationer minskat beroendet av banklån. Obligationslånen, i både kronor och euro, har sedan dess spridit sig till fler sektorer och blivit allt större.