Försvaret och det lokala regementet P7 har tidigare stoppat all nybyggnation kring Ravlunda skjutfält. Man har tidigare använt sitt buller-veto. Nu är det slut. Skjutandet stör inte mer än trafiken.

– Det handlar om förtätning av befintliga områden, till exempel i Kivik där bullernivån är högre från trafiken än från skjutfältet, säger Jan Bohman, informationschef på P7, till Realtid.se.

– Det möjliggör nybyggnation i tätorterna, säger Monika Ericsson, boende- och lokalutvecklare på Simrishamns kommun, till Realtid.se.

Poängen är att Ravlunda skjutfält ligger längs Österlenkusten – från Kivik och norrut.

Flertalet av det som kan bli tomter är privatägda men kommunen har ett tiotal färdigpaketerade tomter i Kivik som nu ska säljas ut.

–Det är först till kvarn som gäller. Vi går ut i dag med att de som är intresserade kan anmäla sig via tekniska@simrishamn.se. Vi säljer tomterna, som ligger på mellan 1.000 och 2.000 kvadratmeter, för 300 kronor per kvadratmeter. Och man måste söka bygglov inom tre månader.

Är det några strandtomter?

–Nej, men de ligger fint med utsikt. Vi säljer de enbart för permanentboende, men hur mycket de som köper kommer att bo där är inget vi kan styra, säger Monika Ericsson.

Hur kom ni fram till priset på 300 kronor kvadraten för Kiviks-tomterna?

–Det är ett politiskt beslut. Men en kilometer inåt landet har vi billigare tomter, i Vitaby till exempel för 50.000 kronor per tomt.

Men det kan ta längre tid innan privatägda tomter blir klara att bygga på.

–Det är en lång väg dit, säger Anitha Lindqvist, på Mäklarna Ekström & Co, till Realtid.se.

Hon förklarar att av den privatägda marken där försvarets ändrade inställning nu öppnar för ökad bebyggelse på Österlen, är mark som ännu inte är avstyckad.

–Det krävs planändringar och att man tittar så man inte spikar sönder det öppna landskapet, säger Anitha Lindqvist.

Men får stora billiga tomter styckas av, så är till exempel prislappen på en tomt Gröstorp i Simrishman för 575.000 kronor förmodligen billigt. Medan andra tomter i nivå med de tomter kommunen säljer ut, dyrare än kommunens prislapp.

Det var Simrishamns ledande moderat, kommunalrådet Christer Aklej, som gjorde ett utspel som satte igång nya tomtdrömmar på Österlen.

Men planarkitekten Eva Ferlinger på Simrishamns kommun förklarar att det där sker inte över en veckända.

–Det finns inga beslut än om hur området ska utvecklas i framtiden, men vi har påbörjat arbetet med en fördjupad översiktsplan, säger Eva Ferlinger till Realtid.se.

Under vårens sker de första samråden mellan kommunen och försvaret, vilket kommer att resultera i en första utställning senare i år. Och det är inte bara kommunen och försvaret som ska komma överens, markägarna, länsstyrelsen och kommuninvånare ska få säga sitt. Den fördjupade översiktsplanen ska behandla skjutfältet, dess bullerpåverkan och bebyggelseutvecklingen.

Simrishamns kommun värnar om de värdefulla natur- och kulturmiljöerna. Kommunens ambition är också att skapa möjligheter för mer bebyggelse utan att tumma på strandskyddet.

– Vi vill bevara de oexploaterade kustzonerna och vi är återhållsamma med bygglovsdispenser, säger Ferlinger.

Det låter fridfullt – men Ravlunda skjutfält är inget område där militären gjort sorti.

– Ravlunda är ett väldigt viktigt skjutfält för försvarsmakten, säger Alf Bohman, major på P7 och ansvarig för samhällsplaneringsfrågor som berör försvaret i Skåne.

Stridsvagn 122 är det som smäller högst.

– Det är det buller som når längst, ett lågfrekvent ljud som låter som åska, säger Alf Bohman, major på P7.

Om du hade en sommarstuga i närheten, hur nära stridsvagn 122 skulle du stå ut?

–Jag skulle ledigt kunna tänka mig att bo i närheten. Smällandet är bara lagom frekvent. Problemet är inte vad folk tycker utan vad miljöbalken säger. Med nya boende i området som kanske överklagar kan vi tvingas till inskränkningar i framtiden, det är det som är problemet, säger Alf Bohman.

Och mycket riktigt pågår sedan flera år en fejd mellan regementet och de boende om hur många ”bullerdagar” det får vara per år.

Verksamheten på Ravlunda skjutfält har legat på cirka 170 skjutdagar om året. Enligt miljöskyddslagen fick Försvarsmakten finna sig i att för tio år sedan söka tillstånd för att använda Ravlunda.

– Tidigare har det inte funnits någon reglering alls. Det här är första prövningen. Men miljöskyddslagen är inte skriven för den här typen av verksamhet, förklarar Försvarsmaktens miljöjurist Folke Borgh.

Det dröjde till år 2001 innan Länsstyrelsen fattade beslut i ärendet med från 1996. Både Försvarsmakten och de närboende överklagade länsstyrelsens beslut till Miljödomstolen.

De boende har yrkade i första hand på att Försvaret inte skulle få något tillstånd alls, och i andra hand tillstånd för skjutövningar 120 dagar under perioden september till april och inte alls under sommaren. Skjutövningarna skulle också begränsas till vardagar klockan 9 till 16 förutom sammmanlagt 20 dagar med kvällsövningar.

– Försvarsmakten har yrkat på att få tillstånd för 180 skjutdagar på vardagar och 30 helgdagar, säger Folke Borgh.

Miljödomstolen i Växjö i sin tur lämnade ett förslag till beslut till regeringen i december 2002. Där sa man att att militären kunde få tillstånd för 170 skjutdagar varav tio helgdagar per år. Men regeringen har ännu inte fattat beslut i frågan.